Dagen efter att jag sade att jag ville vara ihop med dig åkte vi tvärs över stan för att ses. Du mötte mig vid tunnelbanan med din hund och jag klampade fram och kysste dig rätt på munnen. Du blev så förvånad, så hade vi ju aldrig betett oss förut. För hur skulle vi gå från att bara vara vänner till pojkvän och flickvän över en natt? Hur skulle vi bära oss åt?
Jag ville så gärna att alla bitar skulle falla på plats med en gång, men jag insåg ganska snart att vi skulle behöva ta det lugnt, vänja oss vid den nya energi som fanns mellan oss. Nu var du min pojkvän. Du höll om mig längre än vanligt i skolkorridoren. Satt bredvid mig på lektionerna. Och så gick vi på vår första dejt, till Naturhistoriska riksmuseet.
Vi tittade på uppstoppade djur och spelade vetenskapliga spel. Kysstes i mörka tunnlar och gigantiska ögon. Det var spännande, kittlande, men så förbannat läskigt. Jag sa till mig själv: Flora, stressa inte det här, få inte panik. Fly inte. Låt känslorna ta sin tid.
Och på bara några dagar hade mina nerver lagt sig och jag kände mig tryggare i det som var vi. Eftersom vi varit nära vänner i över ett år visste jag redan att du var en varm, smart och fin person jag kunde lita på. Wilhelm störtade in i klassrummet innan en lektion, tittade på oss och utbrast ”men ni är ju kära!”. Märktes det så tydligt? Jag skrev en text om oss som sedan blev antagen av Nacka Värmdöposten som en krönika.
För sedan slog det nämligen till. Den Stora Kärleken. Jag förstod att det jag jagat i mitt första förhållande, bekräftelsen, kunde du ge mig. Du såg på mig på ett sätt som ingen annan förut gjort.
Fortfarande ser du på mig så.
Vi sov hos varandra varannan dag och de nätter vi inte sovit ihop möttes vi upp i Slussen på morgnarna för att åka till skolan tillsammans. När vi varit tillsammans i tre månader låg vi i din säng och tittade på The Life Aquatiq. Fem minuter in i filmen fylldes jag av ett oerhört kärleksrus som drog igenom hela mig. Jag pausade filmen och sa att jag älskade dig. Några dagar därpå åkte jag på tågluff och var borta i en månad. Jag saknade dig varje dag.
I december samma år åkte vi till Kina tillsammans med ett tiotal personer från vår skola. Du spillde kaffe på mig. Jag blev arg för att du inte bad om ursäkt. Du tyckte att jag överdrev. Efter nio månader ihop hade vi vårt första bråk. En så trivial sak som jag tror någonstans var nödvändig. Det är viktigt att kunna dra ur proppen och bli arg på varandra.
Vi gick i samma klass i tre år på gymnasiet. Folk frågade om det var jobbigt, och jag kunde svara lika ärligt varje gång: nej, det är bara kul. Fem månader efter studenten lade jag upp en annons på blocket. ”Flora och Felix söker lägenhet”. Samma dag fick vi svar och åkte och tittade på en lägenhet på Gärdet som sedan blev vår. Där bodde vi i tio månader.
Det har inte varit lätt alla gånger. Ett tag trodde vi att allt skulle krackelera, ett tag kunde vi knappt se varandra i ögonen. Grät stilla tårar i mörkret bredvid varandra i sängen. Bråkade. Skrek. Talade med tystnad, det som är det allra värsta. Men vi har kommit ur det helskinnade för att vi gav oss fanken på att klara det. Den sorg vi går igenom tillsammans ligger som ett åskmoln över oss men vi tar hand om varandra. Plåstrar om det som gör ont. Vi har blivit så så enormt starka tillsammans för att vi måste, för att det inte finns något annat alternativ.
Kärlek är en färskvara, det är viktigt att anstränga sig för att visa uppskattning och omtanke. Vi får påminna varandra om det ibland, hur fantastiskt det är att vi har varandra. Det är okej att vissa dagar är dåliga dagar, då vi fräser åt varandra och smäller i dörrar. För andra dagar kan vi inte slita oss ifrån varandra, kysser oss fnasiga om läpparna och skrattar så att vi kiknar.
Men mest av allt gillar jag vardagen med dig, Felix. Hur vi träffas på kvällen och äter middag tillsammans, tittar på någon tv-serie och kryper ihop nära varandra. Hur vi frågar varandra om hur dagen har varit och skrattar åt något kul som har hänt. Hur vi somnar tätt intill varandra med din arm över min mage. Vårt förhållande är tryggt, och trygghet är vad vi behöver.
Jag älskar dig. Jag älskar dig tusen gånger om.
Translation: The story of how me and my boyfriend met, part 3. Translate it here.
gosh verkligen en saga??? och så många fina bilder, underbart hur fint allt är dokumenterat! känner dig inte, har aldrig läst din blogg förut men blir ändå så underbart glad för din skull.
Näääääe vilken oerhört fin kärleksskildring. Började gråta för att jag saknar min pojkvän så mycket. Shit vad du kan få en att känna med orden.
Jag vet inte riktigt om det beror på att jag är lite överkänslig just nu, men jag har precis läst igenom alla tre delar om hur du och Felix blev tillsammans och alltså ja. Jag bara sitter här och gråter. Ni är så otroligt fina. Ert förhållande verkar så otroligt genuint och det är så fantastiskt ändå. Samt att du förmedlar allting så grymt bra med dina ord. Känner mest wow.
Åhhh vet inte hur många gånger jag har lästa om de här inläggen, tycker det är så fint skrivet! Det ger en tjej som är riktigt sur på allt vad killar heter lite hopp för framtiden
Verkligen bland det finaste jag någonsin läst. Så vackert skrivet. :)
Vad otroligt jävla grym du är på att skriva. Du är så bra!!!!
Detta var nog det finaste, naknaste, gulligaste jag läst någonsin på en skärm.
åh. wow wow wow.
Alltså så underbart fint! Jag är så glad att du och Felix har hittat den där stora kärleken, som alla vill ha! Ni verkar ha ett otroligt bra förhållande. Önskar mig själv ett likadant. Blir bara så glad av att läsa sådant här. :)
Der här var så otroligt superfint att läsa om. Tack för lite extra vardagsvärme!
Blev alldeles tårrögd och fick rysningar över exakt hela kroppen av det här. Tack.
Jag brukar inte kommentera så ofta. Men det här var så fint och ni verkar vara så bra, att jag började gråta vid mitt köksbord och alldeles glömde bort att jag har en avloppsrensare, alltså en man inne i mitt badrum som pumpar ut avloppsvatten.
så fint skrivet! kan inte sluta le efter att ha läst detta
flora! jag dör, det är så hemskt fint, det där som du skriver! DÖR
Får lyckorus av det här!
Så så vackert!
Jag DÖR vad fint! Läste krönikan också, och herre. Vill också ha vår nu. Vill och ha kärleken. Tror den kommer snart, kan känna det på mig.
åh får rysningar, så himla fint skrivet!
Blir alltid varm i hjärtat när jag går in på din blogg för jag vet att du alltid bjuder på fina bilder och texter. Tack för det! <3
Han är fin, du är fin och tillsammans är ni fan helt underbara.
Åh så underbart vackert! Ni måste ju vara det finaste paret som finns. Jag hoppas att jag får ett lika fint förhållande någon gång.
Jag har kommenterat några gånger i din blogg, men utan svar. Vilket antagligen inte behövdes. Denna gången tror jag faktiskt att jag behöver det. För jag tror du kan ge mig några goda råd.
Min allra bästa vän, låt oss kalla honom Carl, och jag har känt varandra i egentligen nästan hela mitt liv. Han är 24 och jag 19. Han har varit bästa vän med min bror i flera år, de är ju också uppvuxna med varandra, hängde i samma gäng som små är och lika gamla. För tre år sedan ungefär började jag och Carl fika, ses och lyssna på musik. Det var inget konstigt egentligen, vi hade det bara jäkligt bra. Min bror dock, han blev rasande när han fick höra att vi umgicks, och alla i vår umgängeskrets var frågande. Jag såg det inte som en stor grej, det handlade ju inte om förälskelse. Vi blev bara riktigt goda vänner, väldigt snabbt.
Några månader gick och det var liksom han och jag, vi hängde hela tiden, lyssnade på musik, snackade, skrattade, gick på konserter och bara hade det jävligt bra. Alla hade blivit okej med det, folk såg hur bra vi hade det ihop. Till sommaren hade jag börjat träna riktigt hårt, åt knappt och gick ned i vikt riktigt snabbt, men skillnaden såg man inte riktigt förrän jag kom hem från Roskilde festivalen. Det första jag gjorde, innan jag gick hem från tågresan var att gå hem till honom, där fick jag ta en dusch och prata av mig. I spegeln bredvid badkaret såg jag min kropp, en kropp jag inte sett i spegeln på en hel vecka, det var en kropp utav endast skinn och ben. Jag var tvungen att visa honom. Det var en sådan chockerande syn. Carl kramade mg och sa att vi skulle klara det tillsammans.
Vi har varit med om mycket ihop. Kämpat och tagit hand om varandra och han är nog den som förstår mig bäst i hela världen och jag förstår nog honom bättre än någon annan. Vi har en kemi, vi kysser varandra på fyllan ibland, vi säger att vi älskar varandra, vi pratar om vår framtid ihop, vi hatar varandras ”dejter” och vet båda två att det egentligen borde vara vi.
Men. Problemet är att han har varit redo länge och är fortfarande. Jag är det inte.. Eller, egentligen vill jag vara det. För jag vet att det hade kunnat vara det bästa i hela världen. Men det känns så märkligt, ska jag liksom dela med mig av min kropp och ska vi ha sex? Hur går man från fyllekyssar till absolut världens mysigaste förälskelsekyssar om man inte ens vågar vara förälskad i personen. Kan känna mig äcklad av det, för det är ju liksom jag och Carl, bästa vännerna.
Du behöver verkligen absolut inte lägga upp detta som inlägg utan svara gärna i mail eller i kommentarsfältet.
Hej på dig! Alltså det här låter ju så himla mycket som mig och Felix, och du vet ju (om du har läst inläggen) vad jag gjorde: jag provade. För jag visste att jag skulle ångra det annars och jag visste också att vår vänskap inte skulle kunna fortskrida som vanligt nu när han hade deklarerat sina känslor för mig. Det känns skitknäppt i början, att switcha från att bara ha varit vänner till att vara ett kärlekspar – men du kommer vänja dig fort. Det gjorde jag! Och ni har ju faktiskt hånglat på fyllan, så SÅ långt bort kan det ju inte vara. Han verkar vara skitbra för dig dessutom. Så jag tycker att du ska prova! Funkar det inte så funkar det inte, men troligtvis kommer det göra det. Kram och lycka till.
Hej Flora!
Jag blir så himla glad och varm i hela kroppen av blogginlägg som dessa.
Mer mer mer av det!
Saknar dina inlägg då läsarna får skriva saker som gjort en lycklig på senaste tiden.
Ett sådant inlägg önskar jag mig av dig.
Tack för att du skriver om så himla bra saker och ger mig så jäkla mycket inspiration <3
åh så himla fint!!
fyyyyy vad fint. fick rysningar konstant!
Detta är så otroligt fint. Du skriver så så bra Flora, glöm aldrig bort det.
Hej Flora! jag undrar ifall du har något bra tips – jag är jätte kär i en kille i min klass. Problemet är att han är ganska populär och jag är nog den exakta motsatsen. Jag skulle inte säga att jag blir mobbad eller så men jag är inte som alla andra och jag har ju vänner som jag älskar. Jag har skrivit anonymt på hans Ask att jag tycker om honom jätte mycket och han svarade att vad jag skrev var gulligt och att han ber om ursäkt för att han inte alls lagt märke till mig. Men nu har han börjat vända blicken efter mig och det känns som om jag inte är osynlig för honom längre. Och jag tror faktiskt att han vet att det var jag som skrev det.
Å, jag blir så glad varje gång han går förbi mig. Han leende är så fint och hans ögon går bara inte att motstå. Jag blir GALEN!! Vet inte vad jag ska göra. Ska jag berätta för honom hur jag känner? Men jag är så rädd att hela klassen kommer få reda på det och du är det kört, då kommer det aldrig funka mellan oss. Och tänk så tycker han inte om mig… :(
Kramar Melanie i klass 8
Hej Melanie! Vad modig du är som skrev till honom på Ask. Då har du ju kommit en lång bit! Jag tycker absolut att du ska säga något. Du kan ju be honom om att vara tyst om det? Kanske skriva till honom på facebook eller så? Du skriver att han har börjat vända blicken efter dig och det låter ju superhoppfullt! Tycker han inte om dig (vilket han ju verkar göra) så har du i alla fall provat, och det är så himla modigt. Kör bara kör! Kram
nä alltså så himla mycket gåshud på denna texten jag tror jag dör <3
herregud vad jag älskar dessa tre delar du har skrivit och det träffar en rakt i hjärtat för att en del saker stämmer så himla bra med en själv . och du ger så jädra mycket inspiration!
<3
Jag vet knappt vad jag ska skriva, det är så himla fint. Du skriver så ärligt att det nästan blir som en lättnad att få läsa dina texter.
Tårarna vill bara rinna! Så otroligt vackert skrivet.
Jag älskar verkligen att läsa det här, det är så himla brutalt vackert. Önskar att historien om mig och min pojkvän var lika vacker för att vi också var vänner så långt innan vi blev ihop, men den är så mycket kortare och på bara ett par veckor. Det här är så detaljerat och roligt och det finns så många bilder på er!
det allra finaste jag läst på länge <3 så genuint, så vackert och rakt in i hjärtat. du skriver så otroligt bra, längtar efter den dagen då du ger ut en bok, och du och felix passar så bra ihop, som snö och vinter!
På riktigt bland det finaste jag läst om kärlek
Sitter och storlipar. Du skriver så fantastiskt jävla bra Flora, jag vill ha dig i min bokhylla. Är själv så kär att jag inte tänker på något annat, men jag kommer aldrig kunna få honom och det är så förbannat tungt. Sådär kär att varje ord jag skriver är fyllt med honom, med hans ögon, hans röst, hans leende, hans namn. Sådär kär att varje ord jag läser är fyllt med hans blickar. Sådär kär att jag minns hur det känns att krama honom, fast det är så fruktansvärt länge sedan. Du och Felix verkar ha idealförhållandet, och jag ber, hoppas, tigger att jag någonsin ska få uppleva en glimt av Den Stora Kärleken.
www.evahenrika.blogg.se
så grymt fint jag dör
Flora, jag hittade till din blogg för bara någon månad sen, och vet du? Det kanske är min absoluta favoritblogg (och då läser jag ändå en jäkla massa bloggar). Älskar hur du skriver och det du tipsar om. Och det här inlägget (alla delarna av det) är så himla fint. När jag läste så var jag i dina känslor, på det bästa sättet.
Så fint. Det är så skönt att läsa att även ni har sämre dagar, och kan bråka. Har själv varit tillsammans med min pojkvän i snart fem år. Å det är definitivt inte alltid rosenrött, även fast han är det finaste och viktigaste jag har. Att vara i ett förhållande kan vara kämpigt stundvis, men det är ju samtidigt så himla underbart och mysigt. Man svetsas samman på ett så unikt sätt. <3
Det här inlägget har jag väntat på så himla länge och det är så jävla fint!!!! Drömmer om att en dag få känna såhär för någon som ni känner för varann
ÅH så fint! Får rysningar när jag läser, kärlek är ju det bästa<3
Det här är det finaste. Finaste någonsin