Flora Wiström

Herr Judit på Hornsgatan 65 är troligvis Stockholms allra finaste vintagebutik för herrkläder. Här värderas kvalitet och material högt och plaggen är noga utvalda. Personalen reser världen över för att samla in sina fynd, både av okänt ursprung och av kända märken. När min storebror gick på gymnasiet jobbade han på Herr Judit och över en säsong var hans garderob förändrad. Från att alltid bära jeans och t-shirt klädde han sig nu i blanka skor och välskräddade kavajer. Han tog ut större delen av lönen i kläder. Det blir nog lätt så.

Letar du efter ett par vintageglasögon eller en klocka är det till Herr Judit du ska gå, accessoarerna håller nämligen lika bra kvalitet som kläderna. Butiken i sig är en upplevelse, då inredningen är oklanderlig med gamla resväskor, industrihyllor och en gammal disk från 60-talet. Har du inte vägarna förbi Stockholm kan du köpa kläder via deras hemsida.

Min vän Josefin lade upp en bild på Instagram med bildtexten ”någon som är intresserad av två fina pinnstolar?”, jag svarade ”Jag!!!!!!”.
Vi fick en liten burk överbliven golvfärg av Felix föräldrar att måla stolarna med, och såhär blev det! Gråblått och superfint tycker jag.

Translation: Josefin gave us a couple of chairs she didn’t want. We painted them in a blue-gray shade and I really like the result.

Här är ett boktips till er som gillar att skriva. Eller är ett stort fan av Stephen King. Jag själv visste knappt vem Stephen King var innan jag läste den här boken (mer än att han skriver sci-fi och är en av världens mest sålda författare), men jag hade hört att hans bok Att skriva skulle vara bra för en som gillar att just skriva.
Till skillnad från andra skrivhandböcker är inte Att skriva högtravande eller akademisk. Vi lär känna Stephen King och för följa med under hans barndom och de stunder som kommit att påverka hans författarskap. Det är en ärlig, stark och rolig bok om att vara författare. Sedan ger han oss en hel del verktyg och råd, vissa stora (läs mycket, skriv mycket) andra mer specifika (undvik adverb) och förkastar en hel del klassiska råd som ofta står i andra skrivböcker.
Som det här till exempel. Att det INTE GÖR NÅGOT om du inte vet hur din text ska sluta. I stället har du grundidén och sedan får din berättelse växa utifrån det. Så befriande tycker jag, när jag har läst många skrivhandböcker där det står att en bör ha handlingen klar innan skrivandet tar fart.Tycker också att det här är så bra beskrivet. Hur krystat kan det inte bli att läsa en bok där språket är viktigare än handlingen? Sedan hejar han på ganska mycket. Det tycker jag om.

Min favoritbit i boken är kanske när King berättar om alla de gånger han blev refuserad som ung. Han började skicka in sina texter till olika tidningar, och varje gång fick han hem ett rosa kuvert med ett refuseringsbrev. Dessa satte han upp på en spik på väggen och började på nästa berättelse direkt. Tillslut blev spiken på väggen full av refuseringsbrev att han var tvungen att byta ut den till en större. Ändå slutade han inte skriva. Någonsin.

Translation: Stephen King – On Writing is a great inspiration for people who want to write books.