cykel

PETALUMAHELGEN: REGNBÅGSCYKLAR, EN KRISTEN AKUTMOTTAGNING OCH ETT WINE PARTY

DSC_1117

Det är min första lördag i Kalifornien och jag vaknar upp på Frostes och Danas bäddsoffa.

DSC_1120

Jag insisterar på att smoothies är godast att äta med sked, och får över de andra på min sida. Denna smoothie bowl är gjord på banan, frysta blåbär, en skvätt mandelmjölk, mandelsmör och lite diverse super foods från deras köksskåp. Nom. Nom!

Processed with VSCOcam with q1 preset

Sedan sätter vi oss i bilen, jag och min lilla Cali-Family.

IMG_5661

Vi åker över Golden Gate Bridge och hela vägen till Petaluma som ligger en timme utanför San Francisco.

DSC_1113

Till Cinda och Larry, som är Danas mamma och styvpappa. Ni kanske minns att det var här Frostes och Danas bröllopsfest ägde rum?

DSC_1085

Älskar hur de har det.

DSC_1081

På vägen dit köper vi en second hand-cykel till mig! Så himla färgglad och åttiotalig. Froste som är cykelproffs mekar med den för att den skulle bli perf. Plus dricker öl.

DSC_1095

Danamite.

DSC_1106

När jag ser min storebror sladda runt på cyklar så tänker jag alltid på den här bilden från när vi var små:

f52236186465d45c3b85ff7a2bf03eb5_980x0_c_85_ns_v4

Cykelfroste med sina småsyskon <3

petaluma animals

Vi hänger runt, lagar middag, dricker vin, har urinvägsinfektionspanik och gosar med Misty och Luke. ÄLSKAR deras ansikten på dessa bilder. Så skeptiska och mysiga.

Processed with VSCOcam with e2 preset

Morgonen därpå cyklar jag och Froste in till Petaluma Downtown för att äta frulle med Cinda och Dana som har varit på yoga. Vi äter svarta bönor på toasts och dricker varsin gigantisk kopp latte, sedan tränger vi ihop oss i bilen och åker tillbaka till huset.

IMG_5681

Sedan klär vi oss fint i sommarklänningar och vita tygskor för att åka på ett wine party på Danas vinklubb, men på vägen dit måste vi stanna till på sjukhuset. Det brinner när jag kissar.

Sköterskan på den kristna akutmottagningen ler mot mig.

– Are you on a vacation?
– Yep.
– So you and your partner are having more sex than usual?
– Yep.
– Well, thats fantastic in one way and bad in another. Now you can’t have intercourse in ten days.
– Okay.
– I said intercourse. Anything else is fine.

De kallar mig darling och slussar mig vidare från rum till rum. Väggklockans tickande talar om att tiden för vinfesten håller på att rinna ut. Froste och Dana sitter antagligen och trampar i väntrummet. Jag kniper ihop för att slippa känna elden mellan benen.

Wipe from the front to the back.
Pee before and after sex.
Wash before and after sex.

Drink tons of pure, organic cranberry juice. Not the bad, sugary stuff.

IMG_5682

Någon timme senare har jag en orange pillerburk i handen, och vi kan bege oss till vinklubben. Där smakar vi av vinsortimentet, moffar i oss blue cheese och har det så himla, himla fint i solen.

IMG_5684

Drömmigt par va <3

IMG_5706

Sedan blir vi middagshungriga och beger oss till en restaurang i närheten.

IMG_5723

Där äter vi pizza och någon slags rice bowl med tempeh och ugnsrostade grönsaker.

Processed with VSCOcam with e5 preset

Och sen är den lilla Petalumahelgen slutt!

CYKELKROCK

bianchi cykel

Alltså livet är så jävla fucked up.

När jag var ute och cyklade i förrgår så blev jag påkörd av en bil. Ja ni läste rätt. Påkörd. Det var den där förbannade högerregeln som jag inte har koll på. En bilist såg mig inte när jag skulle svänga in på en tvärgata, så han körde rakt på min cykel. Rakt på mig. Och vips låg jag där mitt på Sveavägen med cykeln över mig. Hjälm på såklart. Jag är ju inte dum. Men tydligen ouppmärksam.

Adrenalinstinn som jag var gjorde jag tummen upp till bilföraren och ställde mig hastigt upp. Upprepade ”Jag är okej, det var mitt fel, jag går hem nu, jag är okej, det var mitt fel, jag går hem nu.” Jag försökte leda cykeln men framhjulet tog tvärstopp. Hörde någon ropa mitt namn. Vände mig om och där stod Alice. Som från ingenstans. Hon kramade om mig, gång på gång, frågade om jag var okej och konstaterade att jag var så samlad och lugn.

Några andra rusade fram, en tant och en farbror och en tjej, men jag upprepade: ”Jag är okej. Verkligen, jag är okej.” Han i bilen parkerade lite längre fram på gatan och sprang sedan mot mig. Ögonen alldeles uppspärrade. Vi bytte kontaktuppgifter. När han höll fram sin telefon skakade handen oupphörligt.

Tanten, farbrodern, tjejen och bilföraren gick och jag lade pannan mot Alices axel. Hulkningarna var liksom spastiska, kroppen skälvde så mycket. Mörka fläckar på hennes tröja. När vi sa hejdå ringde jag Felix. Sedan mamma. Det gick en signal, sedan lade jag på. Varför skulle jag ringa mamma nu? Vad skulle hon kunna göra? Var inte det en självisk och onödig handling, att ringa och oroa henne sådär?

Och okej, jag vet inte om jag tror på det som Alice kallar ”mammors sjätte sinne”, men mamma ringde upp mig. Och hon, som aldrig är i stan och som bor långt ute i Nacka, satt i bilen på Sveavägen. Fem minuter bort.

”Stanna där du är. Jag kommer. Nu.”

Och jag satt och grät på trottoaren intill Tegnérlunden när mamma svängde upp med bilen. Öppnade dörren och sprang fram till mig, höll om och ihop mig. Lastade in cykeln i bagageutrymmet och körde hem mig. Jag kände mig så jävla liten, med skakiga knän och vek röst. Men jag var okej. Bara skrubbsår och blåmärken och en värkande arm. Men med ett hjärta som bankade så in i helvetes vilt i bröstkorgen.

Så nu blir det inga cykelturer på ett tag, för min Bianchi ska till verkstaden.

Och jag, jag ska plugga högerregeln.

flora wistrom cykel

Translation: I was hit by a car yesterday, while riding on my bicycle. I’m fine, just a couple of small bruises and an aching arm, but it was so so so scary.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!