Flora Wiström

Dagboksanteckningar från ett källarhål handlar om 16-åriga Linnea som bor i en småstad någonstans i Sverige. Hur många böcker har jag inte läst där jag har stört mig på författarens krystade ungdomsspråk, hur hen har velat ”get down with the kids” och slängt sig med pubertala svärord och konstiga slangord. Men David Wiberg lyckas med att bli Linnea. Trots att Wiberg är man och Linnea en tjej, trots att han är född 72 och hon 96, att han var tonåring på 1980-talet och hon på 2010-talet, lyckas han gestalta henne oklanderligt. Få karaktärer i bokvärlden känns så självklara och realistiska som hon.
Linnea har en ganska vanlig familj med två halvjobbiga föräldrar och en skitstörig lillebror. Hon har en bästis som hon hela tiden måste jaga bekräftelse hos och hon tvekar hela tiden på sin egen förmåga. Linnea hatar sitt munsår och sina pormaskar och hur stelt det blir i så många sociala situationer. Hon ska bara vara lite mer normal. Lite mer social. Vara lite tystare. Höras lite mer. Hon lider av ganska mycket ångest.

Boken utspelar sig 2012 och känns så himla rätt i tiden. Linnea är dödligt kär i A och stalkar honom på Facebook och Tumblr, stryker runt hans jobb på Plantagen, mailar A:s arbetsgivare för att få tag på de anställdas jobbschema och är så underbart pinsam hela tiden. Boken räknar ner till den dag hon ska till Peace & Love (dit även A ska) och vi får följa Linnea i skolan, hemma, i ångestkogen, på caféjobbet, i Familia-gallerian (där Plantagen ligger) och på diverse fester.

Jag gillar Linnea så mycket. Hur hon skriver pretentiösa, blödande texter och dikter samtidigt som hon har en så sarkastisk ton i sina dagboksanteckningar. Hur hon har det så svårt med sina relationer samtidigt som hon tar sina vänners känslor på så himla stort allvar. Som sagt, så himla up to date. Vem har inte blivit helt galen på hur dåligt skyltat det är till Fotografiska liksom.  Om det är något som jag gillar så är det böcker som leker med formatet, korsar genrer och använder olika uttryck. Linnea ritar serier som på olika sätt handlar om henne själv. Drömmar och fantasier, minnen och vardagshändelser. Hon gillar även att fota.Om jag ska klaga på en sak så är den möjligtvis slutet (lovar att inte spoila). Var det inte väldigt abrupt? Det tycker jag.

Nåväl, läs den här boken. Gör det bara.

Translation: About the book Dagboksanteckningar från ett källarhål by David Wiberg.

Häromdagen skulle vi ha min storebror på middag. Vi hade tänkt äta ute, men det har gått åt ganska mycket pengar under sommaren så sedan bestämde vi oss för att laga en god middag hemma i stället. Jag bestämde mig för att göra cannelloni och handlade allt detta goda.Jag utgick från Jamie Olivers recept, men använde bara hälften utav den vita creme fraiche-såsen. Eftersom vi har gasugn får maten sällan en särskilt snygg färg ovanpå, men gott blev det.Och med gott menar jag MEGAGOTT. Froste: ”Att laga mat med ost är fusk, allt blir ju gott.”
Och så åt vi sorbet i olika smaker, skålade i vin och pratade om cykling och Kalifornienresan och sådär.

Idag är det årets varmaste dag. Jag är hemma hos mamma och Calle, läser böcker, hostar och rosslar och söker skydd i skuggan.

Translation: I made cannelloni the other day. Here is the recipe.

För en vecka sedan träffade jag världens bästa My. Vi flydde regnet och picknickade under tak vid Bågen, promenerade runt på stan, gick till biblioteket för att låna sommarlektyr och så höll hon min hand när jag tog ett till hål i örat <3Detta blev min fångst. Har än så länge bara läst Dagboksanteckningar från ett källarhål som jag verkligen kan rekommendera. Ska berätta mer om den snart.Såhär har jag sett ut från en fördelaktig vinkel. Zara och jag lagade middag ihop, drack en himla massa rödvin och pratade intensivt om relationer, skrivande och framtid. Är så glad att jag har henne!   I fredags mötte jag upp Cornelia och gick till Sicklasjön. Jag badade under hennes hejarop, och så pratade vi om hennes kommande flytt till Amsterdam och sådär.Vi gick hem till henne en stund för att jag skulle få kolla igenom kläderna som hon sorterat ut. Hon provade denna oklanderliga outfit, typ det finaste jag sett. Kvällen därpå firade vi Beas födelsedag med öl på Mosaik och rännande på stan. Fin liten kväll.  Jag och Felix har vid två tillfällen cyklat över bron och lagt oss vid Karlbergs slott för att läsa, äta lunch och bada. Den här gången åt vi en tortellinisallad som blev mäkta god. Och dagen därpå en sallad med couscous, äpple, ärtor, sojabönor, mandelpesto och fetaost.Har suttit och lyssnat på den här personen när han har sjungit med i olika låtar utan min vetskap. Älskar att lyssna på det.   Igår låg jag i sängen hela dagen i ett desperat försök att bli frisk, men vid sextiden kom Sara och plockade upp mig. Vi åkte ut till Vaxholm igen för att fota de sista av Carros rullar i kvällsljus. Efteråt badade de och jag tittade på som en stolt mor.1. Två fina personer. 2. Stolt mor.Definitionen av gullig. Har ätit en frukost som är snäll för halsen (eftersom jag ju har ont i den). Bara mjuka saker alltså. Chiapudding med müsli, äppelmos och kokosflingor. Ägg. Lapsangte. Smoothie på mjölk, banan, kiwi, nektarin, bladspenat, citron och en massa massa ingefära.

Och medan jag tog en bild på den här frukosten som den privilegierade, skyddade människa jag är, var rubrikerna i DN helt overkliga.Varje gång jag läser om Gazakonflikten snurrar allt runt runt och det gör så ont. Jag uppmanar alla att skänka en slant till de drabbade här. Jag säger det klassiska: ingen kan göra allt men alla kan göra något. Att lägga en 50-lapp på människor i nöd i stället för den där extra ölen är en prioritering som alla som har möjlighet borde göra.

Translation: What I’ve been doing lately. Amongst other things: got some books from the library, had lunch by the sea and watched Sara and Carro taking a swim yesterday evening. And I’ve been thinking a lot about the Gaza conflict and I call on everyone to donate some money to the victims. Here, or through your local help organisation.