Flora! I’ve been reading your past couple Q&A posts […] and there have been some voices that have made me wonder and honestly speaking a tad irritated. You write in a post about how lux it feels to have a bathtub (do I remember correctly?), someone comments: ‘Ohoh, bathtubs, I hope you use it responsibly, it’s such a waste of water’. You post about how convenient it’d be to have loads of money to buy lovely furniture for new appartment, accompanied with some Pinterest-inspiration, someone raises their voice ‘How dare you think of buying stuff, buy second hand and re-use old stuff’. You travel to Paris by RyanAir and someone appears to have a problem with your choice of airline. In all three cases you have commented ‘Taking a bath is something I do for special occasions, I do buy mostly second hand and yes, bad choice of airline but I try to compensate otherwise’. This appears, to me at least, like selfexplanatory behaviour, judging from what you put out on your blog. What I found irritating is the finger pointing that is being done. […] I ask myself, who do they think they are? Environmental saints? Do they think it’s all or nothing? Don’t they see that change happens from within and takes time? And that even the smallest contribution helps us all, as long as we all pull together, some more some less? How do you feel about comments or opinons? I hope you roll your eyes at them!
Hi there! Thank you for sharing your thoughts, it means a lot to me. You are right, sometimes I do roll eyes to some comments. The pressure on us bloggers can get pretty damn tough! But I’m also eager to learn new ways of addressing different problems. I try not to get upset when I get critical comments, because I know how easy it can be to sit behind a screen and lecture people. Easier than lecturing your friend or family member.
A lot of people write to me and tell me that they’ve become feminists and vegetarians because of me, how cool isn’t that? I try to hold on to those things. I’m really happy that my followers are so analytical. I think that if we learn by each other, we can evolve into something very clever and wise.
Vad använder du för objektiv när du fotar dessa bilder? Alltså brännvidd. Jag skulle gärna vilja lägga upp fler outfitbilder på min blogg men har för tillfället ett objektiv som inte är så bra för det. Vad använder du? :)
Jag fotar med ett Nikkor 50mm f/1.4. Hela min kropp får inte plats i bild när jag fotar inomhus med det objektivet, därav de beskurna bilderna. Så det är ju inte ultimat när jag fotar med självutlösare hemma. Däremot är det toppen att fota med utomhus, när det går att backa lite mer!
Ang det om Jarlaplan. Jag förstår vad du menar och jag hör vad du säger. Men jag tycker att det blir hyckleri från din sida. Du säger och promotar att alla har lika värde och jämställdhet. Att det ska blandas klasser för att alla helt enkelt är lika värda. SANT. Men i ditt post om Jarlaplan är det som att du hänger ut överklassungarna med rika föräldrar. På samma vis som att vissa är födda i Syrien eller är svarta är vissa födda i rikare familjer. Det behöver inte göra en till en sämre människa. Det finns säkert goda överklassungar liksom det finns goda invandrare. Tänk på hur du skriver saker och dömer. du dömer så mycket. Jag älskar din blogg och jag förstår att det är DIN blogg, dina ord, dina känslor och det kan ingen ta ifrån dig. du har rätt att uttrycka dig som du vill men bara en tanke.
Fast nu twistar du ju mina ord. Jag har inte sagt att rika personer är sämre människor, jag har bara sagt att Jarlaplan saknade klassanalys och att det nästan bara gick rika människor där. Då blir det homogent, vilket verkligen är en nackdel eftersom eleverna inte får ordentliga perspektiv på samhället. Hoppas att du förstår vad jag menar. Kram.
Hej Flora! Jag undrar vilka vegetariska bloggar du läser? Pinterest verkar ascoolt, tack för tipset!
Mååånga. Green kitchen stories, vegoteket, cashew kitchen, 101 cookbooks, babes in boyland, canelle et vanille, cook republic, det gröna skafferiet, dolly and oatmeal, evelinas ekologiska, hortus natural cooking, lilla matdériven, my darling lemon thyme, my new roots, oh she glows, oh ladycakes, seven spoons, sprouted kitchen, the vegan stoner, the year in food och vegoriket. Jag orkar inte fixa hyperlänkar till alla ord så ni får googla!
Hej Flora! Skulle du inte kunna göra ett inlägg där följare kan hitta varandra och börja brevväxla/mailväxla? Jag vet att Sandra Beijer har gjort ett sådant inlägg men jag tror du har en liten annan krets av följare! Kram!
Är det fler som vill att jag ska göra det, som håller med om att jag och Sandra har olika läsekretsar? För i sådana fall kan jag förstås koka ihop något. Men Sandra ska ha credden förstås, det är ju hennes uppfinning.
Måste ändå säga att jag är imponerad över hur du hanterar detta. Du verkar så genuint glad och tacksam över dina nya syskon. Jag kommer från ganska liknande familjeförhållande, halvsladdis och lillasyster till två äldre bröder, föräldrar som skildes när jag var 6. Båda mina föräldrar träffade nya, som i sin tur redan hade barn så jag fick en drös låtsassyskon i min ålder och något äldre. Men om någon av mina föräldrar skulle skaffa en ny och startat upp en ny familj och nya barn… Att inte längre vara yngst, enda tjej. Jag tror jag skulle (hur småsint och ego det än låter) blivit oerhört ledsen och åsidosatt, och typ kränkt? Shit vad hemsk jag låter. Men förstår du något i det jag känner eller har det bara varit ren glädje från dag ett för dig? (Sen är jag säker på att jag skulle blivit glad när man väl fått ett litet bebissyskon såklart, vem skulle inte bli det :))
Jag förstår verkligen vad du menar, men jag har alltid velat vara storasyster. Alltid. Det är klart att jag tänkte ”oj, men hur ska pappa orka ta hand om ett litet barn?” men det försvann fort när jag insåg hur lycklig han är över sin nya lilla familj, och det gör mig så glad och lättad. Pappa är mer närvarande sedan han fick ett till barn, papparollen är liksom tydligare nu. Jag har skrivit en krönika om det här som du kan läsa här.
Men Flora, jag tycker verkligen att du är en grym tjej och vanligtvis väldigt vettig men jag blir verkligen trött på ditt politiska resonemang kring skattefrågan. Det verkar som att du, som annars verkar så otroligt intelligent och påläst, på riktigt tror att borgarna/högern inte vill alla i samhället väl utan enbart de som ”kämpar” för det? Klart att högern vill att alla ska ha det väl, och att välfärden i Sverige ska vara stark, bara att den ska se annorlunda ut än vad den har gjort tidigare. Exempelvis genom att ge folk möjlighet att skapa sig ett liv på olika sätt, där staten inte enbart är den enda lösningen på folks problem. Jag tycker ditt resonemang är väldigt generaliserande och förhoppningsvis har jag missuppfattat dig för annars är du inte så öppensinnad och tolerant som jag trott.
Självklart förstår jag att högern vill att alla ska ha det väl! Jag tror bara inte på idén om liberalism, eftersom det i första hand är gynnsamt för medel- och överklass. Tanken att alla ska kunna skapa sig ett eget liv är fin i teorin, men i praktiken då? Det finns så många människor som inte kan arbeta, som inte har ett skyddsnät och som av olika anledningar befinner sig på samhällets botten. Då är det tur att det finns statliga instanser som sträcker ut en hand till dessa människor. Jag tror helt enkelt på socialismen, men jag förväntar mig inte att du ska hålla med mig. Det är helt okej att tycka olika.
Jag vill köpa ett par jeans. De ska vara galet supertighta och sköna, som du också verkar gilla. Kan du inte slänga ihop en jeansguide?
Mina tips är Dr Denim och Cheap Monday. Där finns det stretchiga (a.k.a sköna) och tighta jeans.
Kloka fina Flora, vad gör en när en känner att en växer inifrån sina äldsta vänner, när en känner att en ger mer än en får och inte längre orkar ha samtal om vad som är fel. Jag vill inte förlora dem för vi har varit vänner så länge och det gör ont i kropp och själ att tänka på att mista dem. Men helt ärligt, jag orkar inte vara den som ständigt ger energi utan att få nån tillbaka. Önskar att jag hade en vän som du.
Finis <3 Det är okej att växa ifrån varandra. Om de är energitjuvar så tycker jag att du ska ta avstånd från dem. Du behöver ju inte göra slut med dem utan bara träffas lite mer sällan? På så sätt mister du inte dina vänner, och de kan inte heller stjäla din energi så ofta. Heja dig.
Fint fint fint! Jag har än så länge också tavellösa väggar. Hur tänker ni med tavlor!? Jag tycker det är svårt, ungefär som med tapeter att man kanske tröttnar om de inte är helt vita. Jag gillar inte att inreda med färg, har jag kommit på. Finns det fina svartvita/jordnära tavlor föruto med nån klyschig text eller Mazettis ögon?
Tack! Vi har fått en massa tavlor från våra respektive familjer så vi har aldrig haft det problemet, vi har snarare haft för många tavlor. Mitt tips är att köpa fina tidningar, klippa ut de bilder som du gillar och sedan rama in dem. Vill du ha större tavlor så tipsar jag om att kika i shoppen på olika museum (exempelvis Moderna museet eller Fotografiska, om du bor i eller besöker Sthlm) – där brukar det finnas fina planscher. Kolla även in Society6, Etsy.com eller Arrivals.
Jag ska införskaffa en scanner men vet inte alls viken. Vad har du för någon och är den att rekommendera? Kan man komma undan med en billig eller borde man satsa på en dyrare för att få kvalitet? Behöver främst scanna in polaroidbilder. Tack för svar och för en fin och bra blogg.
Om du inte vill köpa en kombinerad scanner och skrivare så är en flatbäddsscanner bra. Jag har haft denna (men sedan tappade jag den i golvet </3) och den funkade utmärkt. Men jag tror att det funkar finfint med en billigare variant också, så länge du tar dig tid att trixa med inställningarna så att resultatet blir bra.
Hej Flora! Jag har en fråga som passar bra att ställa till dig tror jag. Kanske. Hur som helst, jag undrar: hur är Stockholm som studiestad? Funderar på att kanske söka till universitetet men har fått intrycket av att det är svårt att komma in i Stockholm och göra sig hemmastadd där som studerande. Att det är svårt att bli vän med människor där eftersom att många hänger med vänner från förr och så, och att själva studielivet inte är så ”bra”. Har du några tankar om detta? Kram!
Halloj! Ja, alltså om du är sugen på studentlivet (nationer, evenemang och sammansvetsade klasser etc) ska du inte välja Stockholm som stad. Då föreslår jag exempelvis Uppsala eller Lund. Men jag har pluggat på Södertörns högskola som ligger en kvart utanför Stockholm och jag gillade det massor. Svinfin byggnad och trevligt folk. Det är klart att du kan hitta kompisar om du pluggar på universitetet i Stockholm (antingen SU eller Södertörn), men jag tror att du har rätt i det du säger: många har redan sitt sammanhang. I sådana fall får du nog vara beredd på att hitta vänner på andra sätt, typ genom sociala medier och så. Kram och lycka till!
Hej fina flora! älskar din blogg och dina bilder och ja, allt med dig helt enkelt. nu har jag en liten fråga som jag skulle bli så himla glad om du svarade på. det är nämligen så att jag slutade med p-piller (yasmine) för ca 4 månader sedan. direkt efter att jag slutat märkte jag inga som helst biverkningar, mådde prima med andra ord. men NU, helt plötsligt, har jag känt av hormonsvängningar så in i norden. har googlat samt pratat med läkare om detta och tydligen är det inte konstigt att efterdyningarna kommer såhär ”sent”. det tar ju ett tag för kroppen att rensa ut alla artificiella hormoner och nu är tydligen min kropp klar med det, därav extremt dålig hy, håravfall, trötthet, humörsvängningar, osv. mår piss helt enkelt. jag vet att du upplevt lite samma sak, men något jag känt av väldigt mycket och stört mig på är hjärtklappning/ökat blodtryck. det är ju sköldkörteln som ansvarar för hormonutskick och om en upplever alla dessa symptom så är det förmodligen sköldkörteln som är förvirrad. jag undrar om du upplevt hjärtklappning/ökat blodtryck/-puls i samband med att du slutat med p-piller? konstigt nog kände jag aldrig av detta när jag tog yasmin och då är de p-pillerna ändå kända för att tendera att öka blodtryck. det är inget farligt har jag fått förklarat för mig, men otroligt obehagligt. kan liksom känna att hjärtat skenar iväg ibland trots att jag ligger och vilar och är totalt avslappnad. känner du igen detta? och hur har det blivit med håravfallet för dig? blir det bättre? åh, gah, hatar allt detta och hatar att samhället indirekt ”kräver” att kvinnan ska laborera med denna skit för att skydda sig. varför finns ens p-piller? (hehe, klart jag fattar varför, men förstår inte varför riskerna/biverkningarna inte belyses mer) den dag p-piller för män införs ska jag skåla med champagne. efter alla dessa överjävliga symptom och bieffekter ska jag ALDRIG mixtra med mina hormoner igen. kram och tack för en fantastisk blogg. <3
Hej gulliga peppiga du! Tack för fina ord! Fyfasen vad jobbigt med alla biverkningar. Det där med förhöjt blodtryck och hjärtklappning låter jätteotäckt, det borde du verkligen ta på allvar. Jag har inte haft några sådana problem. Inte heller några humörsvängningar. Däremot känner jag ju igen det här med håravfall och acne. Men jag skulle säga att jag tappar mindre hår nu, hurra! Det var nio månader sedan jag slutade med mina p-piller men jag har hört att det kan ta upp till två år innan kroppen har återställt sig efter hormonrubbningen. Hoppas det blir bättre snart <3
Flora, hur har det gått med erat ekollon?
Vi slängde ut dem i samband med flytten, men de höll sig i typ ett år! Dock slutade de växa och blev inte så mycket större än i det här inlägget. Ska leta reda på ett gäng nya ekollon tänkte jag, om det finns några kvar på marken dvs.
Din blogg är bäst! skänker du pengar till ngn organisation? har du någonsin funderat på det? att kanske skippa att köpa den där jackan för att skänka pengar för att hjälpa flyktingar/kvinnor som inte får göra abort/ebolasjukdomen/det finns hundratals problem i världen. människor i nöd. jag skriver för att förändra vår pengaberoende värld och för att låta alla leva i frihet!! tillsammans förändrar vi! kram från mig!
Jag skänker 200 kr i månaden till Unicef. Världsförälder kallas det. Kram och tack! <3
