För prick en vecka sedan åkte jag upp till Hälsingland med en stor ryggsäck full av varma kläder, godis, böcker och en bunt utskrivna A4-sidor. Efter att jag klivit av bussen och gått tre kilometer så hamnade jag här. På min släkts gård som min morfars far köpte någon gång på adertonhundratalet.
Först gällde det att få igång varmvattnet. Skruvade åt rör och vattenmätare och höll på med skiftnycklar och grejer och sedan, efter någon timmes jobb, gick det igång. Alltså HÖRNI jag är typ en rörmokare?! Finns nästan inget jag älskar så mycket som att klara av saker som jag trott att jag inte kunde *sveper bort lite damm från axeln*.
Sedan gick jag till vedboden,
och fyllde skottkärran full av ved och fnöske och började elda för att få upp värmen i huset.
Det var svinkallt så jag hinkade te och satt precis intill vedspisen för att inte tårna skulle bli till isbitar. Och så läste jag igenom en massa text som jag har skrivit och strök under, omformulerade och gjorde anteckningar i stil med UPPREPNING och OLOGISKT och TA BORT.
Tog avbrott i läsningen för att äta lunch och gå runt och skrota på tomten.
Min morbror Buster Delin (som har ritat mammas och Calles hus – länk och länk) har byggt det här huset på tomten till sin familj. Amagad det är typ det snyggaste hus jag har sett.
Jag stod och glodde ut över älven och talltopparna och blev helt mjuk i hela kroppen.
Sedan gick jag in igen för att fortsätta läsa. När det mörknade åt jag middag framför en film och sedan kröp jag ner i sängen under sjuttoelva filtar. Blir alltid lite mörkrädd av att vara på landet själv, men aldrig så rädd att det blir för jobbigt utan snarare ett tillstånd av pirrighet och upprymdhet. Som sagt: gillar känslan av att övervinna sådant som känns svårt och läskigt.
Nu är jag tillbaka i Stockholm igen och det känns lite som när en kommer tillbaka till stan efter sommarlovet och allt känns nytt och spännande, men också knäppt att helt plötsligt se mig själv i spegeln mer än fem sekunder och klä mig i något annat än tjocktröjor, mjukisar och sockor.
Translation: A week ago, I went to my family’s summer house to get some reading- and writing time. It was so nice to be by myself, surrounded by nature.
Mmm, det här ser så fint ut <333
duu dina bilder blir alltid olika storlekar? är det meningen?
näää :( om du uppdaterar sidan blir de i samma storlek! ska höra av mig till teknikern. Kram!
Åh vad mysigt det verkar!
När du gör sådana här inlägg om hur du åker iväg ensam till landet kommer jag alltid att tänka på när Martina åker iväg till Gustavs landställe i romanen Maken. Det verkar så mysigt att hämta ved, elda, gå på promenader, skriva, och laga mat till sig själv. En känner sig stark och självständig. Bra jobbat med vattnet!
Blev alldeles lugn i kroppen av det här inlägget. Å! Så fint!
åh, så drömmig plats. älskar dina bilder från hälsingland, de är så… magiska (flummigt och abstrakt att använda båda magiskt och drömmigt för att beskriva men jag hittar inga andra ord). har alltid älskat dina hälsinglandsbilder. det liksom märks att du trivs genom bilderna.
ska dina bilder vara i två olika storlekar eller är det meningen att de alla ska gå ut i kanten? kram!
Alltså SÅ avundsjuk! Skulle ge så mycket för att ha en plats dit jag kunde åka när jag behövde komma bort, utan att behöva planera och boka och betala dyra pengar för nåt hotellrum.
Så mysigt att ha en så speciell plats att få åka till för att vara för sig själv under några dagar.
Det här är så himla fint, vill se mer, mer, mer av Hälsingland! Önskar att jag också hade släkt med ett hus någonstans i skogen som man kunde åka till…!
Alltså huset!!! så drömmigt, underbart. va han är duktig!
Vakkert! Skulle også ønske jeg hadde et slikt hus et sted der jeg kunne være alene. :)
fina, fina hälsingland! typ var ligger huset? tisdagskram!