Hej där.
Jag heter Flora och är 22 år gammal. Det här är en blogg om skrivande, illustration, vegomatlagning, fotografi, tighta jeans och feminism. När jag skapar något så hamnar det med största sannolikhet på den här bloggen, som har över en halv miljon sidvisningar i månaden. I höst kom min debutroman Stanna ut hos Bonnier Carlsen.
Utöver bloggandet frilansar jag som skribent och illustratör. Du hittar min portfolio på florawistrom.se.
Samarbete? Frågor? Maila mig på [email protected].
In English: Hi. My name is Flora and I’m 22 years old. This is a blog about writing, illustration, vegetarian cooking, photography, high waisted jeans and feminism. But mostly it’s a blog about my life in Stockholm, Sweden. I work as a blogger, author, freelance writer and illustrator and this blog has over 500 000 page views a month. You can se my work here: florawistrom.se and contact me here: [email protected].
Det är ju så fint att man inte riktigt vet vart man ska ta vägen!
Hurra för kärlek känner jag bara…
OBS!! Klyshvarning, men måste bara säga att du har så tur som har något så fint som gör det så svårt att vara borta <3
Tycker vad du gör är så coolt och inspirerande. San Fran verkar så härligt. Ta vara på tiden. Älskar din blogg och har gjort det i många år, podden är löövlig, och ha det bäst florhäst<3<3<3
JAG DÖR VA FINT
Fint! Ville bara säga att oj vad jag tyckte senaste poddavsnittet var bra! Jag har precis fått en liten chock i min relation efter att ha varit nykär så länge. Vi börjar tjafsa om små grejer helt plötsligt och från ingenstans är allt inte 110% perfekt, vilket är så läskigt! Man börjar förstå hur det faktiskt är att ha en relation, och efter att bara ha brytt om sig själv i 21 år har man en till person att bry sig om. Hur han mår, om han är han glad eller ledsen, vad han vill göra med sitt liv, och det är inte så jäkla enkelt som jag hade föreställt mig tror jag. Vissa dagar är sämre/bättre än andra, vissa är perfekta och vissa är trötta och gnälliga. Men i slutet av dagen så somnar man ändå med ett leende för att man är fett kär och man är tillsammans (detta uppskattas extra mycket när han bor på andra sidan jorden och man har flyttat hit för att vara tillsammans). Skönt att höra att det är okej att inte vara 110% perfekt hela tiden och att man inte är själv om det. Hoppas du har det bra i San Fran, heja dig!
Så fint att läsa att du gillar avsnittet och att du känner igen dig. Heja dig! Puss
Helt orelaterat till det du skrev men flora, jag skrev precis en text om ngt jobbigt som hände förra veckan o det vore kul om du läste det, lovar det tar typ tre sek men det känns verkligen jätteviktigt att du läser det? Vet ej varför o detta är jätteunderligt men jag tror att det är för att du är lite av en förebild i mitt skrivande, o jag hade dig i bakhuvudet när jag skrev, liksom det är en text ur minnet o jag har försökt verkligen att skriva så rent som möjligt o det blev bra tror jag men äsch va långt det här blev men iallafall, orkar du kolla?
Kram!
Maila mig så ska jag göra mitt bästa! [email protected]. Puss!
Asså bilden som han tog var typ det finaste jag sett på en blogg. Blev så berörd. Jag vill vara lika kär i nån som Felix är i dig, en vacker dag kanske haha<3
Hur är det att ta sig runt utan bil i San Francisco?
Såsåså fint sms/inlägg/grej!! <33 OCH såsåså fint linne ju! mörkblått och orange är finaste färgkombon, vart har du köpt det undrar jag?!
Monki! PUSS OCH TACK
Gud så fint! Ni fixar det. Du fixar det!
finaste inlägget jag sett på länge!
gullfelle!!
<3
Känner igen situationen så så mycket. Tänk vad fint Flora att ha någon att längta så mycket till. Nästa gång gör ni resan tillsammans <3 (tänk Felix han måste klara sig i det gamla vanliga Stockholm utan dig :'))
Jaa, detta kommer gå så bra! De första veckorna ensam hade jag typ panikångest varje dag, mest på grund av att min kropp reagerade på all förändring. Du rycks ju liksom ur din vardag och det tar tid att anpassa sig. Men så fort du börjar lära känna gator, ditt område, bli stammis på ställen osv så kommer det kännas lättare! Se det som ett experiment istället! <—– Typ: att lära känna dig själv (och där ingår att vara ledsen, och är man då van vid att ALLTID ha någon bredvid sig som kramar i dessa stunder så känns ledsenheten mkt ledsnare nu när du är ensam – men du kommer bli så stark i längden). Skriv ned när du mår dåligt och fundera över varför. Du kommer få såå mkt skrivstoff;);)
Va fint <3
Det kommer kännas lättare Flora! Min kille pluggar till sjöbefäl vilket innebär långa praktikperioder iväg till sjöss. Nu har han varit borta i snart 6 månader, med undantag för 8 dagar i somras då han var hemma och hälsade på. I början gör det så ont och man ifrågasätter hela situationen. Men när en vecka eller två har passerat känns det faktiskt lite lättare. Vi finns ju kvar, och som Felix skrev så kan längtan vara rätt häftig. Ännu häftigare är det att ses igen efter en lång tid isär. Så embrace San Fran med allt staden har att erbjuda nu när du har den chansen <3 det som är hemma finns kvar när du kommer tillbaka.