Hej från en segpropp. Kirrade wifi till min lägenhet igår så nu har jag fastnat vid Netflix (Master of None <33333) och kommer inte loss. Klockan är fyra på dagen (obs det är torsdag när jag skriver detta) och jag borde antagligen göra en massa produktiva saker men jag har fortfarande inte plockat undan efter frukosten trots att jag gick upp klockan 8. Jaja. Så får det vara ibland. I stället kan vi ju titta på lite bilder från någon vecka tillbaka.
Vi gick till en farmers market som Dana bossade över förut. Hon känner alla försäljare så vi fick en jäkla massa freebies. Mycket bra grej.
Exempelvis solrosor. Ny favvo.
Och så köpte vi en mandelcroissant och jordgubbar och mangold och te och en massa annat, och sedan åkte vi hem till the Richmond igen.
Där gick vi i lite butiker. Exempelvis Mixed Nuts, där de säljer alla sorters Bertoiastolar en kan tänka sig. Felix, tänkte på dig extra mycket då.
Och Better for Living där de har en orm som heter lentil som kryper runt i linser slash försöker rymma. Sjukt.
Den här staden är så pastellig alltså.
Jag älskar middagarna hos Dana och Froste. Så mycket ost och så mycket vin och mmmm de är så bra.
Här är en annan middag, med spaghetti, tomatsås (eller red sauce som amerikanerna säger) och squash.
En annan dag hängde vi runt i Sunset. Där hittade vi en hemlig trädgård,
som tillhörde Outerlands.
Och ett bibliotek i miniatyr. Det borde finnas ett sånt i varje gathörn tycker jag.
Puss och kram! Nu ska jag äta några peanut butter cups, kladda på lite mascara och cykla och möta upp Dana. Hoppas ni får en fin fredag <3
<3<3<3 Dock inte Bertoia-stolar vi ser på bild. Det är Eames Wire Mesh Chair med "Eiffelben". <3<3<3
GULLO!! Men hela butiken var fylld av Bertoia – lovar!
Alltså åååh! Vilket inlägg! Allt är så fint så jag liksom inte vet vad jag ska berömma ens. Men ”Master of None”. MÅSTE fråga om den: den har liksom 8,7 på IMDB och alla verkar tycka att den är skitbra utom jag! Är det så att folk förbiser att skådespelet är skitdåligt och jättestelt (hade skämskudden uppe hela tiden under andra avsnittet, och första avsnittet var inte mycket bättre det) eller är det bara jag som tycker att det är det? Jag älskar hans polare Denise, hon känns naturlig, och Aziz Ansari är en helt okej skådespelare jämfört med de andra, men… det känns bara som att de försökt regissera som Lena Dunham och det blir så extra dåligt i jämförelse då eftersom hon är så duktig på att få skådespelarna att framlägga replikerna på ett naturligt sätt (eller så jobbar hon med bättre skådespelare.) Och vinjetten är sådant rip-off från Wes Anderson, likaså scenen när han fäller alla dominobrickorna hos den där (förvisso skitroliga) kattgalna skådespelaren. Det blir enbart pinsamt, hade varit roligare om de liksom helt gjort sin egen grej, och inte bara påmint mig om saker jag hellre kollat på och som är bättre genomförda. Seriöst, hade velat älska den här serien men kan bara inte. Den känns liksom för nybörjarstyltig. Är det någon som håller med eller är det jag som är dum i huvudet/har för höga krav/konstig världsuppfattning/borde se om den? D:
Rebecka! Såg din kommentar och kände att jag måste svara. Jag förstår inte heller hypen! Alltså, det kan säkert ha att göra med att serien har fått så galet bra omdömen från en massa håll att det drar ner upplevelsen när en tittar.. Men som du säger så är skådespelandet inte så bra och jag reagerade också på Wes Anderson och Girls-inspirationen. Jag förstår liksom inte vad det är alla gillar så mycket? Det är såklart asbra med en serie som tar upp en massa viktiga ämnen (svinbra!!) men själva skådespelandet..? Äeh, jag fattar inte.