Hej där.
Jag heter Flora och är 22 år gammal. Det här är en blogg om skrivande, illustration, vegomatlagning, fotografi, tighta jeans och feminism. När jag skapar något så hamnar det med största sannolikhet på den här bloggen, som har över en halv miljon sidvisningar i månaden. I höst kom min debutroman Stanna ut hos Bonnier Carlsen.
Utöver bloggandet frilansar jag som skribent och illustratör. Du hittar min portfolio på florawistrom.se.
Samarbete? Frågor? Maila mig på [email protected].
In English: Hi. My name is Flora and I’m 22 years old. This is a blog about writing, illustration, vegetarian cooking, photography, high waisted jeans and feminism. But mostly it’s a blog about my life in Stockholm, Sweden. I work as a blogger, author, freelance writer and illustrator and this blog has over 500 000 page views a month. You can se my work here: florawistrom.se and contact me here: [email protected].
Hej kompisar! För några veckor sedan spelade jag in webb-tv med Veckorevyn. Såhär beskriver de avsnittet: ”Vi snackar med bloggaren och författaren Flora Wiström om ensamhet. Vad kan man göra när man känner sig ensam? Varför kan det kännas läskigt att vara själv? Hur hittar man vänner?”
Sen fick jag lite klappar pga fysisk närhet är livet.
https://www.youtube.com/watch?v=xvnWCVlcZL0
Hoppas ni gillar’t!
I visited Veckorevyn Snack to talk about loneliness. In Swedish unfortunately!
Hej flora!
Har precis kollat in din video och ville bara säga att jag tycker att du är så himla modig och cool person!
Ha en underbar dag!
Kram en läsare från schweiz
Flora, skrev du andra böcker innan du skrev Stanna? Liksom har du massa böcker sparade på din dator och bara väntar på att ge ut dem, eller var Stanna din allra allra första?
Superbra snack! :)
Gillar dig!
Åh Flora, så fin & klok du är. Det är intressant det där, hur olika vi alla människor är. Jag är introvert och som du pratade om i klippet så känner jag att jag behöver mycket tid för mig själv. Lite för mycket kanske. I vissa perioder är det som om jag aldrig kan få nog av att var själv. Jag vill ju inte vara/bli ensam. Men det finns ju risk för att bli det om man nästan jämt vill vara själv. Så istället för att ”träna på att vara själv” så får jag ”träna på att vara med andra” typ. Eller liksom pusha mig själv att träffa vänner/människor. Det låter kanske lite konstigt. Och det är det kanske också. Ibland kan jag önska att jag vore lite mer extrovert, det verkar så härligt på ett sätt med alla människor du träffar. Som ett socialt sug, som jag inte har på samma vis. Jag vet inte riktigt var jag vill komma med den här kommentaren. Ibland vill man ju bara ”skriva av sig” lite, och ditt kommentarsfält känns som ett rätt trevligt ställe att göra det på. Kanske finns det någon av er andra läsare som känner igen sig?
jag är du. du är jag. EXAKT så. ÄLSKAR att vara med mig själv och får alltid lite ångest när jag ska träffa människor, trots att det kanske är min bästa vän
”Det kan gå dagar utan samtal
Vanan att säga nej har suttit kvar
Jag kan drömma om att träffa nya vänner
För att jag inte tagit hand om dom jag har”
Ur en till låt jag kom att tänka på, Melissa Horn – Om du vill vara med mig.
Åh, hello there soulmate!
Ja, så känner jag med. Men jag tycker ärligt talat det är skittrist och hoppas att det ska gå över. Alltså inte det att jag gärna spenderar tid på egen hand men att bli stressad inför att träffa andra (även nära vänner).
Lyssnade på en låt igår och fastnade för de här raderna:
”Jag önskar att jag deltog lite mer i det sociala
Men jag behöver ha det mesta av mig kvar”
Passande va?
Hej!
Jag är också introvert och har levt utan mina bästa vänner i närheten i snart 4 år. Med det menar jag att de bor i andra länder än mig. Och det funkar ju väldigt bra för mig då jag gillar att ha avstånd. Däremot så känner jag exakt samma, dvs – jag vill ändå inte leva ensamt. På något sätt.
Jag bor också i stockholm och skulle behöva träna på att träffa andra. Vill inte pressa dig, men om du någon vill skriva till mig, så vore det intressant!
Min e-post. pocketmous (at) gmail.com
Allt gott!
/vaida
Hej Vaida! Jag sparar din mejladress, tack!! :)
Men åh, jag känner också SÅ igen mig. Jag önskar också jag har bättre på att vara med folk. Det är något jag behöver öva på. Bor du/ni händelsevis i Göteborg kan vi öva på varandra ^^Typ läsa var sin tidning vid samma bord på samma café och bara chilla.
Hej Johanna! Vad fint att få respons på min kommentar. Det här med att det finns någon annans om känner precis som en själv kan vara väldigt skönt. Också ett sätt att ”inte vara ensam”.
Tyvärr så bor jag i Sthlm. Men kul & modigt att du föreslog det!!! :) Om vi bott i samma stad hade vi kunnat ha en ”bokklubbsträff” och diskuterat den här boken:
Introvert – Den tysta revolutionen (Linus Jonkman). Tror det hade varit väldigt givande. Om du inte redan läst den så måste du göra det! Eller du måste förstås inte men jag rekommenderar den SÅ himla varmt. Älskade att läsa den. http://www.svd.se/sa-kan-inatvanda-komma-ut
Kram till dig
Jag känner SÅ igen mig! Men jag vet inte om det borde betraktas som ett problem, det här med att man är introvert och helst inte vill umgås med andra. Varför ska man behöva vara mer social, liksom? :) Jag har försökt vara mer social tidigare för att vara mer som folk brukar vara, men jag blir bara helt orkeslös av att gå emot min vilja på det sättet och njuter inte alls av det. Nu är jag bekväm i att jag är en person som helst bara är själv och mår fantastiskt bra med det!
Hej Rebecka!
Åh vad fint att läsa att du liksom landat i att vara den du är. Heja dig! För mig har det gått lite i perioder. Men just nu är jag i en sämre period, eller alltså det är så att jag vill vara väldigt mycket själv och det är jag på ett sätt bekväm med, vad jag inte är bekväm med är att jag oroar mig ibland över mina relationer. Att inte ta hand om dem tillräckligt väl, eller helt enkelt inte kunna bygga tillräckligt starka och djupa relationer. För där krävs det ju trots allt rätt regelbundet umgänge på nåt vis. Eller det är i alla fall min bild av det.
Vill också tipsa dig om boken Den tysta revolutionen (Linus Jonkman). Om du inte redan läst den. Älskade att läsa den och kände mig väldigt stärkt av den. Som att någon sa till mig ”det är okej att var som du är”. http://www.svd.se/sa-kan-inatvanda-komma-ut
Kram till dig
Jag kan verkligen relatera till vad du säger med att du är orolig för att inte ta hand om dina relationer tillräckligt väl. Det är som att man inte kan följa de regler som ”vanliga” människor har om hur ofta man ska höra av sig till sina vänner, och vännerna förstår aldrig att det är för att man är introvert person, att det har med en själv att göra att man inte hör av sig och att det verkligen inte är personligt mot dem. Jag har dock löst situationen såhär: jag har inte kvar de vänner som kräver att jag ska höra av mig si och så ofta och inte kan godta att jag behöver space. Jag har numera bara vänner som blir glada när jag hör av mig och inte skuldbelägger mig över att jag kanske inte hört av mig på ett halvår. Det har underlättat mitt liv något alldeles enormt! Innan gick jag runt hela tiden och kände mig otillräckjlig och som en dålig vän och att alla skulle hata mig etc. Därmed inte sagt att jag inte kan få ryck ibland även idag och ändå oroa mig över att jag kanske inte är en tillräckligt bra vän, men numera ligger det i alla fall bara hos mig och jag får i perioder jobba på att öva bort de där otäcka tankarna om att inte duga. Och det blir färre och färre sådana tankar med åren. Umgås bara med folk som accepterar dig som du är, så ska du se att det ger sig för dig med! :) Tack för boktipset, och kram till dig med!
”Det kan gå dagar utan samtal
Vanan att säga nej har suttit kvar
Jag kan drömma om att träffa nya vänner
För att jag inte tagit hand om dom jag har”
Ur en låt jag kom att tänka på, Melissa Horn – Om du vill vara med mig.
Skönt att du slipper massa dåligt samvete, även om det kan dyka upp då & då. Lite dåligt samvete över relationer har nog alla (eller nä, men de flesta reflekterande/tänkande människor) ibland? Tack för att du svarade och delade med dig!!
Heeej Flora! Du är så fin och cool och så och såg precis på din Snap att du har en gudinneligt snygg baddräkt!! Var har du köpt den? Hoppas du har en fin dag i solen idag massa kramar!!!
Den är från Monki! Kram och tack för all pepp!!!
Yeah! Bra jobbat :) :) :)