Nu så! Nu är det dags för mig att göra ett fotografiinlägg efter en massa önskemål. Jag köpte min första systemkamera när jag gick i åttan och det var då jag började fota. Sedan dess har jag haft tre olika systemkameror.
Kamerahuset jag har nu heter Nikon D700 och jag köpte det i somras på Blocket. Detta är en fullformatskamera, vilket i stora drag innebär att den har bättre färgåtergivning, skärpa och skärpedjup än min förra kamera (Nikon D90). Min gamla D90 har en APS-C-sensor som beskär bilden inuti kameran, men D700 har en fullformatssensor som gör att hela bilden återges, precis som i analoga kameror. Skitsvårt att förklara eftersom jag knappt förstår själv, men bilderna blir helt enkelt av högre kvalitet än vad en ickefullformatskamera levererar.
Nikkor 50mm f/1.8 är ett objektiv som får rycka in ibland. Det kostar under tusenlappen och är så sjukt prisvärt. Det ger en jättefin bakgrundsoskärpa och eftersom det är ett fast objektiv, alltså att det inte går att zooma med, är det väldigt ljusstarkt och ger fina bilder i mörka rum, utan blixt.
Men jag använder framförallt ett objektiv som heter Nikkor 85mm f/1.4 som jag köpte på Blocket i höstas. Det här objektivets bakgrundsoskärpa är heeelt sanslöst och bilderna blir så himla mjuka i färgerna. Objektivet är perfekt för porträttfotografi, men rättså hopplöst i många andra situationer då jag måste backa flera meter för att få med saker och ting i bild. 85mm innebär alltså att det är väldigt ”inzoomat”, men utan att det går att zooma ut.
Fototips:
Leta ljuset. Det kanske låter självklart, men jag märker att många personer inte alls tänker på varifrån ljuset kommer ifrån när de fotar, och därför blir bilderna lätt oskarpa och mörka. Jag sätter mig alltid på platsen med sämst ljus om jag vet att jag ska fota, så att mina kompisars ansikten blir upplysta. Vare sig det handlar om stearinljus eller dagsljus från ett fönster, låt fotoobjektet i fråga vända sig mot denna ljuskälla.
Här har jag alltså fönstret i ryggen när jag fotar, på så vis blir bönorna upplysta.
Här föste jag fram Gloria till fönstret så att hennes ansikte skulle bli upplyst.
När jag låter lampan vara med på bild blir fotot direkt mycket skarpare.
Motljus kan ju självklart också vara fint. Som här till exempel.
Eller här, då mitt hår lyses upp bakifrån. Motljusbilder brukar dock i regel kräva lite mer efterarbete.
Öva upp en stadig hand och ta många bilder på samma motiv. Jag brukar ta ca 5 bilder på samma motiv. Det kräver ju att jag rensar flitigt efteråt, men det är det värt. På så sätt får jag alltid minst en skarp bild. Detta blir speciellt viktigt när jag fotar i mörka situationer då bilderna lätt blir suddiga. Med stadig hand menar jag att det är viktigt att hålla i kameran ordentligt och säkert för att försäkra sig om att bilderna blir skarpa.
Försök hålla linjerna raka. Det här är självklart en smaksak, men jag tycker om när bilder är symmetriska och när linjerna är helt raka. Blir bilden inte rak från början så är det lätt att räta upp i datorn efteråt. På bilden ovan är dörren helt rak, både i överkant och på sidan.
Horisonten är inte sned. Psst. Ett annat knep för att ta fina havsbilder eller liknande är att inte placera horisonten mitt i bilden utan istället låta havet vara ca en tredjedel och himlen två tredjedelar av bilden (eller tvärt om).
Lek med fokus och djup. Gör inte det självklara, lägg inte nödvändigtvis fokus i förgrunden. Jobba i stället med att lägga fokus längre bak, på så sätt skapas ett djup i bilden.
Här ligger fokus i mitten, och i förgrunden är ormbunkarna suddiga.
Djup!
Samma sak här. Felix är skarp medan Dana och Froste är ur fokus. Att ge bilden fler lager gör att den för ett helt annat djup.
Lek med perspektiv. Nedan följer några exempel.
En stor anledning till varför den här bilden är fin är för att vägen syns hela vägen bort i stället för att Elver står i mitten. Det kan vara jättetacksamt att inte placera motivet precis i mitten.
Samma sak här.
Ovanifrån är fint!
Fågelperspektivet funkar även ypperligt när mat och saker ska fotograferas.
Färgmatchning. Något som ofta brukar vara väldigt tacksamt är när många färger på bilden matchar.
Blå skjorta, blå jacka, blått hav!
Nyanserna i Mys klänning återkommer i färgen i fönsterna, asfalten och fasaden i högerkant, och den gröna nyansen återkommer överallt.
Grönt och beigevitt.
Orange.
Grön tröja, gröna tulpanstjälkar. Färglada pennor, färglada tulpaner.
Starkt solljus går bort (nästan jämt). Många tänker sig att starkt solljus är det bästa vädret att fota i, men det tycker jag inte alls. Jag ska förklara:
Det kan visserligen vara fint ibland, men ofta blir det mest alldeles för ljust.
Här lyser solen rakt på vilket ger ett väldigt hårt ljus.
Den här bilden är fotad på samma dag när solen lyser starkt, men eftersom Felix och Affe står i skuggan av träden så blir bilden mjuk ändå.
Mjukt morgonljus.
Jag älskar att fota när det är molnigt ute, för då blir färgerna så starka och fina.
Som här till exempel.
Det här ljuset är fantastiskt att fotografera i. När det ännu inte är mörkt men solen håller på att gå ner. Blir så himla fint!
Sommarkvällsljus.
Vitbalans och ISO.
Istället för att använda blixt i mörka rum så brukar jag ofta knappa ner vitbalansen till det kallaste, blåaktiga hållet på Kelvinskalan. Då blir bilderna alltså inte så gula. Jag har förstått att det finns smidigare sätt att ställa in vitbalansen på, men så gör jag i alla fall. Ibland ställer jag även in vitbalansen efter vilken typ av ljuskälla det är, det finns tillexempel moln-, lysrör- och glödlampainställning på min kamera.
ISO:n är superviktig när det kommer till mörka situationer. I vanligt dagsljus brukar jag ha den inställd på runt 400, men när det är mörkt ställer jag upp den till ca 1600. Det bästa är att testa sig fram och ta bilder med olika ISO:tal. Ger kameran ifrån sig ett snabbt klick i stället för ett långt (då bilden blir suddig) vet du att ISO:n har gjort sitt. ISO:n gör alltså att bilden blir kornig/brusig i stället för att den blir suddig.
Festfoto med blixt.
Blixtbilder gör sig ofta fint på fest (jag använder aldrig blixt annars).
Här har jag fotat med mitt 50mm-objektiv, vilket ger en fin bakgrundsoskärpa. Det är tacksamt att fota på fest, för ofta hänger det fina lampor i taket som tas upp i människors kläder och framförallt skapar fina färger på bilderna.
Jag får inte till samma fina ljusränder med min nya kamera som jag fick med min gamla. Såhär gjorde jag i alla fall: Jag ställde in kameran på nattblixt (klicka här för att se hur inställningen ser ut). Det den här inställningen gör (som jag har förstått det) är att blixten och slutartiden är långsammare än med den vanliga blixtinställningen. Alltså knäpps inte bilden av direkt utan klicket är långsamt. Under tiden som bilden tas kan jag därför röra på kameran, gärna med utgångspunkt från en ljuskälla, och på så vis skapas dessa ljusränder.
Redigering.
Jag har en typ av redigering som jag använder på nästan alla mina bilder. När det kommer till just redigering är jag lite hemlig eftersom jag har hittat en stil jag verkligen tycker om, men jag ska förklara i stora drag. Jag använder mig av Photoshop CS3. Det jag har gjort med bilden på Daniel är först och främst att jag har ökat kontrast och ljusstyrka, det gör jag i levels. Sedan öppnar jag curves och drar lite i reglagen, främst det som heter RGB. Sedan ökar jag skärpan i smart sharpen, förminskar bilden till 800px (så att inte bloggverktyget behöver komprimera bilden själv, på så sätt sänks kvaliteten på bilden) och sparar. Just det, jag fotar alltid i formatet JPEG. Många föredrar RAW men eftersom jag tar flera bilder om dagen så skulle min dator crasha på tre röda.
Jag tror att det var allt! Har ni någon fotorelaterad fråga så kan ni alltid ställa den här i kommentarsfältet, annars så hoppas jag att ni har lärt er något nytt av min lilla guide!
