Flora Wiström

Klockan ringer 07.15 och jag kämpar mig ur sängen. Det är så hopplöst svårt att komma upp nu för tiden, när det är mörkt ute och kallt utanför täcket. Jag klär på mig och sminkar mig, här med morgontrötta ögon.

Väcker Felix och vi äter frukost tillsammans. Älskar att vi fortfarande har ett stor lager hemmagjort äppelmos i frysen.

Sedan tar jag tunnelbanan till Vällingby för att skriva på alla papper inför nya lägenheten. Så pepp!

Efteråt beger jag mig till Matapoteket för att dricka varm choklad och blogga i en och en halv timme.

Vid halv tolv-tiden kommer Sarah och My och gör mig sällskap. Vi äter megagod rawfoodlunch och pratar om Den Stora Kärleken.

Favoriter! <3

Klockan 14 åker jag till Babel Deli för att ha möte med min Metro mode-chef Hannah. Efteråt sätter vi oss på varsin sida av restaurangen för att skriva, som de skribenter vi är. Här smygfotar jag henne :)

Vid sextiden åker jag hem och lagar mat med ingredienser från ett bud som jag fått från Nicolas Feuillatte. Champange och mat, kanske bästa budet everrr.

Jag följer receptet noga. Det blir en bulgursallad med ugnsrostade auberginer.

Det blev dödsgott, testa ni med!

Vi skålar för hans fasta anställning och vår nya lägenhet och för oss. Sedan planerar vi festligheter, dricker bubbel och har det fint ihop. Så bra avslut på en Torsdag.

En förbannat tråkig sak är att komma hem från en tur i Nevadaöknen (liksom drömlocation för en fotografering) och inse att jag haft helt fel vitbalans på kameran. INTE OK. De här bilderna var helt blå, kalla och konstiga men med lite pill i photoshop kanske jag ändå har uppnått ett någorlunda okej resultat. Vilda västern-färger är faktiskt ganska fint det med.

Danas föräldrar bor i Kalifornien, men precis vid gränsen till Nevada. En timmes bilresa, och så befann vi oss i Nevadaöknen. Wow.

Vi vandrade upp på den högsta toppen vi kunde hitta och häpnades av utsikten. Alla bar hatt pga mycket stark sol.

Tog lite romantiska bilder,

och drömde om att tälta där någon gång.

Hej Dana!

Hej Felix!

Hej jag själv! Här har jag det bra, som ni kan se.

* Just married *

Vi fotograferade.

Tog selfies.

Och tittade på naturskatter, så som det här kraniet.

Samt förträngde valresultatet i Sverige samma dag. </3

Jag måste dit igen. Nevadaöknen är en fantastisk plats.

Translation: A trip to Nevada desert. Love that place.

På lördagen vaknade vi bakfulla men glada i östra London.

Vi gjorde oss i ordning för att möta upp Aida och Ebba på brunch.

Hit skulle vi! Cafe 338 på Bethnal Green rd.

Vegotallrik med halloumi, hashbrowns, äggröra, pannkakor, lönnsirap och frukt <3

Jaana. Favvotjej.

Efteråt var vi mätta och glada för att vi hade sluppit köa. Strax efter att vi kommit till Cafe 338 hade det nämligen stockat sig med människor utanför som också var brunchsugna. Ha!

Vi tog bussen till Broadway market i Hackney.

Där tittade vi på smarrig mat (men var för mätta för att köpa något </3)

och provade vintagekläder.

Jaana, Filip och Felix. För fina.

Sedan promenerade vi genom London Fields.

<3

I Dalston köpte vi smoothies som matchade våra kläder.

Grön till mig, rosa till Jaana!

Jaana och jag har känt varandra sedan jag var typ fyra och hon sex. Våra familjer var i samma naturklubb (alltså, så briljant grej egentligen, vi åkte ut till olika naturreservat och paddlade och hade oss) och bodde i närheten av varandra. På den tiden tyckte hon att jag var störig som alltid ville leka med henne och de äldre barnen.

PÃ¥ lÃ¥g- och mellanstadiet gick Jaana i klassen över, men sedan fick vi blandade klasser (2-3:a, 3-4:a, osv) och dÃ¥ hängde vi mycket. Vi spelade fantasyrollspel i hennes sovrum och gick in totalt i karaktärerna, klädde ut oss och sov över, hon med en gosedjurspanda i famnen och en mellan knäna. Jaana har varit feminist sÃ¥ länge jag kan minnas och när vi var smÃ¥ – och dÃ¥ menar jag jättesmÃ¥ – sa vÃ¥r fröken ”vi kan inte ha gröna namnlappar till pojkarna och rosa till flickorna, för dÃ¥ blir Jaana arg”. Ni fattar ju. Jaana äger. SÃ¥ glad att jag har henne.