Igår var jag på mitt livs första förlagsfest, på Bonnier Carlsen. Jag kände ungefär tre personer av 250 gäster, så det är klart att det var nervigt. Men det gick bra! Bokpersoner är väldigt snälla. Jag dokumenterade hela alltet på min Snapchat. Ni hittar mig på florawistrom.

Bäst var i alla fall att träffa denna barndomsidol, Elin Ek. Jag använder ju liksom mottot ”ta ingen skit” dagligen.

Jag berättade att när jag var åtta så drömde jag att jag hängde med Grynet, och morgonen därpå var jag så sjukt ledsen över att det inte hade hänt på riktigt. Det är en av få drömmar som har stannat kvar i mig. Och så fick jag hänga lite med henne nu (eller ja, med Elin), fjorton år senare. Fint. Köp hennes grejarbok vetja.

Och en sista grej! Det går att förbeställa min bok på Adlibris nu (annonslänkar). Då kommer den till dig så fort den finns på lagret, vilket beräknas vara vecka 35. Spännande detta.

Translation: Yesterday, I went to a party at my publishing house, Bonnier Carlsen. I met my childhood hero, Elin Ek aka Grynet. 

För tre år sedan började jag plugga kreativt skrivande. Jag var 18 år, hade precis slutat gymnasiet och längtade bort från hemtentor och akademiska skrivuppgifter. Så jag började skriva något annat. Små fragment och scener som jag sedan sammanfogade i ett längre dokument.

Jag fortsatte plugga skrivande i tvÃ¥ Ã¥r till. Jag skrev dikter, teaterscener och noveller, men Ã¥terkom hela tiden till vad jag kallade ”mitt projekt”. Alla andra ord för att beskriva det där worddokumentet kändes läskiga och sÃ¥ lÃ¥ngt borta.

Jag har suttit och skrivit i Hälsingland, i instängda klassrum, på en hotellterass i Spanien, i värmen framför brasan i fjällstugan, om nätterna i London och otaliga timmar på caféer i Stockholm. Jag har strukit och omformulerat och låtit andra läsa. Jag har kämpat och hatat och älskat mitt projekt.

Nej, inte projekt. Nu säger jag det:

Min roman. Min bok.

I sensomras, när jag återigen var i Hälsingland för att skriva (denna gång i sällskap av Yrsa och Jaana), spände de ögonen i mig och sa: Flora, ditt manus är klart nu. Skicka in det. Då hade jag jobbat med boken i drygt två år.

Att skriva en roman är inte lätt. Det kräver så mycket disciplin, fokus och engagemang. Och lust. Men jag hade gjort det. Jag hade fucking gjort det.

Så i september 2015 skickade jag in en tjock manusbibba till ett gäng olika förlag. Jag bloggade lite kryptiskt om det då. Det var en helt overklig känsla. Jag kände mig lättad men också så jävla jävla nervös. Tänk om jag lagt flera år på något som inte skulle antas?

Men några veckor senare fick jag beskedet. Ett mail som började med en massa komplimanger för min text och sedan detta:

Mitt manus hade blivit antaget av Bonnier Carlsen. Herrejävlar!!!!!!!! Jag föll ihop på golvet och glömde bort att andas. Alltså det var hyperventilation for real. Frida tog en bild på den pöl jag var:

Allt bara snurrade.

De senaste månaderna har jag varit på förlagsmöten och nu är allt underskrivet och klart och iiiihhhh!!!

Min debutroman kommer finnas i bokhandeln i september 2016. Det är en skönlitterär historia för unga vuxna. Jag har jobbat så sabla hårt med det här manuset och det ska bli så overkligt fint att få dela den här berättelsen med er.

Är så lycklig över detta så NI FÖRSTÅR INTE. Berättar såklart mer snart! Måste bara dricka lite bubbel först!! OH LORDY LORD!!!!!!!!!!!!!!! Min bok!!!

Translation: These last two years I’ve been working on a novel. Last week I signed the contract with one of Sweden’s biggest publishing houses, Bonnier Carlsen. It’s a young adult novel that will be released in Swedish this fall. I’m so happy!!!! I fucking did it!!! I wrote a book!