Okej, vi börjar med lite stämningsmusik. Tryck på play i Spotifyspelaren ovan så kör vi.
I tisdags morse (dvs vår andra dag i New York) ringde tjejen som vi hyrde vår Airbnb-lägenhet av och sa att huset intill skulle rivas pga en renoveringsolycka (!), och vi var tvungna att flytta ut omedelbart. Jahapp.
Det ÃR ett lyxproblem, men ändÃ¥ ett jääävligt jobbigt sÃ¥dant. Hur i helvete skulle vi hitta ett nytt boende för sex personer pÃ¥ sÃ¥ kort varsel, som inte kostade tiotusentals kronor? New York är inte en billig stad. När vi började titta runt pÃ¥ alternativa bostäder kände vi en sÃ¥n jävla bottenlös uppgivenhet.
Efter att vi slussats vidare till hyresvärdens kompis för att få lämna våra väskor där, och efter att Dana hade ringt Airbnb sjuttioelva gånger, bestämde vi oss för att det var nog med misären. Vi begav oss till Williamsburg för att äta lunch.
Vi gick till Diner som ligger på 85 Broadway i Williamsburg. Det är en restaurang i form av en gammal järnvägsvagn.
En utomjordiskt het tjej skrev ner menyn på bordet, och vi valde med stor noggrannhet.
Jag tog haricoverts med äpple, parmesan, rostade valnötter. Plus pommes frites. Eggstremt gott.
Mamma åt moule, vilket enligt henne var bland det bästa hon ätit i hela sitt liv (!).
Dana var en jäkla fighter och medlade mellan potentiella lägenheter, hotell och Airbnb’s kundservice. Hela tiden med rädsla för att mobiltelefonen skulle ladda ur. Vi tröstade henne med kaffe och en plommon- och mandeltarte.
Sen vinkade vi hejdå till Dinern och promenerade söderut. Stämningen = ;-(
Vi gick genom de judiska kvarteren, där det myllrade av tinningslockar, höga hattar, knälånga kjolar, peruker, barnvagnar och hebreiska reklamskyltar.
Efter mycket om och men så hittade vi en ny lägenhet att hyra.
Vi stuvade in sju resväskor i en taxi och for in till Manhattan. Men när vi klev in i den nya boendet fick vi svÃ¥rt att andas. Det var Sà trÃ¥ngt och sunkigt. ”Nej”, sa vi, ”här kan vi inte bo. Inte för sÃ¥här mycket pengar.” SÃ¥ vi gick ut pÃ¥ gatan igen, tog ett djupt andetag och började leta upp nya alternativ. à ngesten lÃ¥g som ett fuktigt täcke över oss. Fan. Vi ville ju uppleva den här enorma staden, inte sitta hukade över vÃ¥ra telefoner och leta boenden hela dagen.
Tillslut hittade vi ett relativt billigt hotell pÃ¥ Times Square. I samma stund som vi  lastade av väskorna där sÃ¥ fick vi ett sms frÃ¥n Froste, som precis slutat jobbet för dagen. ”Kom till Pod 39 och Ã¥k upp till takterassen.” Vi löd honom och begav oss dit.
Och när vi klev ut ur hissen så fick vi nästan svårt att andas. Det var så jävla, jävla fint där. Kolla bara.
Och Froste och min morbror Buster (som rÃ¥kade vara i NYC samma datum) hade beställt in pints med margarita och nachos med guacamole. DEN KÃNSLAN.
Och så satt vi där och drack drinkar och moffade i oss tacos och blev fulla tillsammans.
Mamma och morbror Buster = ändå gulliga syskon!
Vid elvatiden stuvade vi (Froste, Dana, Felix och jag) in oss i en taxi och åkte till East Village där Rasmus råkade ha en spelning. Vad är oddsen att vi är i Amerikatt samtidigt?
Han spelade tillsammans med Johanan (det är det du lyssnar på om du klickade på play i Spotifyspelaren högst upp i inlägget). Mitt sällskap vrålade högst och dansade vildast och det var så himla fint alltihop.
<3
Och någon gång vi fyratiden ramlade vi in i hotellrummet igen. Och så var den tumultartade tisdagen över.
Translation: New york, day 2. The day when we had to evacuate our Aribnb-apartment due to a construction accident, had lunch at Diner, finally found a new place to stay, drank margaritas at Pod 39 rooftop and listened to Johanan in East Village.