Flora Wiström

I förrgår ringde min storebror Froste och frågade om han kunde komma förbi. Det kunde han förstås.Vi satte oss vid Karlbergskanalen, åt glass och pratade medan solen gick ned över träden. Ett så viktigt och fint samtal om allt det som är svårt. Om ett par veckor flyttar han ifrån mig, packar några stora väskor och flyttar till Kalifornien. Jag kommer åka dit i september för att vara med på hans och Danas bröllop, men sedan ska han liksom bo där i flera år. På andra sidan jorden. Jag orkar knappt tänka på det, att vi bara kommer träffas någon gång om året.Älskar hur högt upptryckta mina solglasögon är här : )). T-shirten är en present från Sandra Beijer för JC, skorna är från Vans och shortsen är second hand. Jag skulle sy upp dem och då blev förstås ena byxbenet kortare än det andra. Dessutom är de superosköna, med en söm som skär in så fort en sätter sig ner. Nä. Tacka vet jag bekväma kläder.

Medan termometern visar 26 °C halvligger jag i soffan och svettas, med rinnande näsa och en hals som gör ont. Sommarförkylning är den värsta typen av förkylning, speciellt när temperaturen i lägenheten är närmare 30 grader. Jag har tillbringat dagen med att försöka lära mig Illustrator bättre (SÅ svårt), lagat god lunch med nektariner och avokado som några av ingredienserna, lyssnat på Linda Piras sommarprat <3, sorterat ut och städat garderoben, läst bloggar, mailat, tittat på ett avsnitt My Mad Fat Diary samt småplockat lite här och där. Ändå helt okej. Fick ju en magisk sommardag igår trots allt. Ikväll tänker jag laga gorgonzolapasta och kurera mig. Vägrar vara sjuk en endaste dag till.

Translation: A evening talk with my big brother Froste. Can’t stand the thought that he is moving to California in two weeks.

Efter påtryckningar från olika håll började jag läsa Maken av Gun-Britt Sundström. Tråkigt omslag. Tråkigt namn. Är den inte sådär ålderdomligt torr? Nej. Formgivaren har misslyckats, helt klart. Den här boken är långt ifrån torr eller ålderdomlig, den sprakar och lever och är fylld av så mycket insikt och genialitet att det inte är klokt.

När ni scrollar ner nu, läs citaten som jag har valt ut. Inte sådär i förbifarten, utan läs dem. För de är briljanta. Boken är knökfylld med dessa citat som sätter ord på svåra känslor och scenarios. Plus att språket är så vackert.Maken benämns som en förhållanderoman och handlar om Martina och Gustav. De är i tjugoårsåldern och träffar varandra på Stockholms universitet i slutet av 1960-talet. Stockholm! 60- och 70-tal! Kärlek! Politik! Ni förstår ju att det är bra förutsättningar för en roman.Vi får följa Gustav och Martina under sju år av deras förhållande. Eller ickeförhållande. De har en olidlig maktbalans mellan sig, ett typisk jag-vill-ha-dig-när-jag-inte-kan-få-dig-scenario för Martinas del, medan Gustav slänger sig runt halsen på sin älskade och vill gifta sig med henne. För det mesta. De klarar inte av att vara ihop, än mindre att vara isär. Sundströms feministiska agenda är genomgående för hela boken. Även om könsrollerna var mer statiska då, är hennes funderingar på tvåsamheten fortfarande aktuella i allra högsta grad. Maken brukar kallas ”en feministisk klassiker”. Några klagomål då? Boken är 546 sidor, är det nödvändigt? Hade inte Sundström kunnat koka ner storyn en sisådär 100 sidor för att det ska bli lite mer koncist? Troligtvis.

En annan sak jag kan störa mig på är hur oerhört intellektuella alla tjugoåringar är i Maken. Den kretsar kring den akademiska medelklassen, men ändå. Jag känner igen mönstret (Amanda Svensson, Karolina Ramqvist). En författare, i detta fall Sundström som är 31 år gammal, skriver en bok som handlar om unga personer. Självklart har hon blivit smartare på tio år, och nu kan hon krydda sina karaktärer med den här kunskapen. Trots att de är tio år yngre. Det gör att igenkänningsfaktorn inte blir fullt så hög för mig som den hade kunnat vara. Samtidigt blir Maken en bok som passar alla åldrar i alla relationer.Läs Maken och nicka igenkännande, utbrist preach sister, skratta högt och gråt ut. På baksidan har Sara Stridsberg skrivit ”Boken funkar som ett slags moralspel där läsaren tvingas in i olika dilemman, tvingas välja sida och därefter alltid tvingas välja om. Jag har läst den om och om igen och varje gång har den gjort olika saker med mig beroende på var jag har befunnit mig i förhållande till det stora projektet Kärlek.” Jag tycker att det sätter ord på det hela så himla bra.

Perfekt att läsa på stranden/lunchrasten/i hängmattan eller på tåget. Mitt bästa sommarboktips helt enkelt.

Translation: About the Swedish book Maken by Gun-Britt Sundström.

Torsdagen var en regnig och kall dag, men fylld av viktiga seminarium och tillställningar. Först ut var Rättbuss/Cinema queer som hade en debatt om HBTQ-frågor med representanter av alla riksdagspartier (minus SD plus Fi). Sjukt spännande, och intressant hur påtagligt det är att högerblocket inte alls jobbar lika djupgående med dessa frågor.Veckans bästa seminarium stod Unicef för. Det handlade om barn som lever gömda i Sverige, och bristen på rättigheter hos ensamkommande, gömda barn. Husni Hassan och Fahed Abdulkadir, som nyligen fått asyl i Sverige, berättade om sina erfarenheter, Alexandra Pascalidou var moderator och representanter från Moderaterna, Socialdemokraterna och Feministiskt initativ var där. Samt Emma Schönberg som är barnrättsjurist och Rokibath Alssane som jobbar på Fryshuset. Det var så starkt, tungt och viktigt att höra killarnas berättelser och intressant att sedan höra politikernas syn på det.

Heja Katerin Mendez från Fi: ”Vi tror på öppna gränser. Vi får inte glömma att Sverige är ett av världens rikaste länder, det handlar bara om omstrukturering av pengarna.” Ett exempel på detta påstående är till exempel att ett jasplan (som försvaret har) kostar mer än alla Sveriges kvinnojourer. Alltså: pengarna finns, det handlar bara om att lägga dem på vettiga saker.Sedan lyssnade vi på en livesändning av Tankesmedjan. Alltså dessa personer <3Grön Ungdom bjöd på glass, hurra! På kvällen var vi på ca världens roligaste fest, som Normaldemokraterna och Utopia anordnade. ”Bianca, titta hit!”
De bjöd på alkohol och vi dansade som dårar.Alltså älsklingar.

Antagligen topp tre bästa fester den här sommaren. Stort jäkla tack till arrangörerna! Tiffany Kronlöf sjöng (till vänster är en teckenspråkstolk). QUEEN. På Så många ställen började alla tokdansa, förstås.Fangirlar lite bara.

Translation: Thursday in Visby and the politician week. We listened to seminars about LGBTQ-politics and one about children who are living in hiding, awaiting asylum. In the evening, we went to a fantastic party and danced our butts off.