Eftersom att jag pluggar skrivande på distans så sitter jag och skriver i stort sett varje dag. Vissa dagar flyter det på bra, andra dagar trular jag med ett och samma stycke i timmar. Vissa dagar varvar jag bara mellan facebook, bloggen och mailen i stället för att skriva ett endaste ord, vilket bara kan beskrivas som ren och skär ångest. Men skrivandet kan även vara euforiskt, förlösande, rent utav terapeutiskt. Högt och lågt om vartannat.

Det som jag tycker är allra svårast med skrivandet är ensamheten. Dels den som uppstår rent bokstavligt: att sitta framför köksbordet, på ett café eller på biblioteket, timme efter timme med bara sitt eget huvud som sällskap (även om det sitter andra människor runt omkring, men de sköter ju sitt). Men också den emotionella ensamheten: att ständigt tampas med sitt eget självförakt och den lilla kritikern som sitter på ens axel och säger dåligt dåligt dåligt! I sådana stunder tycker jag att det är strålande att träffa andra som skriver, i mitt fall är det främst gamla klasskompisar.

Men det kan också vara bra med litteratur eller magasin om skrivarkonsten. Dagens tips (obs. ej sponsrat) är tidningen Skriva. Det är ett mysigt sätt att beblandas med andra skrivande personer, om än inte öga mot öga, samt att få redskap och inspiration för sitt eget skrivande.

Translation: Sometimes writing is so lonely. Therefore, I like the magazine Skriva.