Allt känns så mycket i mig nu. Sedan den där viktiga personen dog. Det är som att hjärtmuskeln måste kämpa lite hårdare nu, som att känslorna sitter utanpå huden. Jag översvallas av kärlekskänslor till vänner och familj ena sekunden, för att känna rivande ångest och sorg den andra. Jag känner väl livet helt enkelt. Den här dagen har varit upp och ner, men mestadels fin. Såhär har min första advent sett ut:
Vi bor hos Felix familj just nu så jag hänger ganska mycket med den här lilla personen. Den här morgonen var han mycket fokuserad på teveprogrammet och lite svår att få kontakt med. Gullig vilket som.
Jag gjorde frukost till mig och Felix. Det fick bli mannagrynsgröt med krossade linfrön, vanilj och muskotnöt (improviserade men det blev gott), ägg, juice och te. Fick ropa på Felix en triljard gånger innan han kom så gröten kallnade men men.
Sedan gick vi ut på stan.
Vi klev av tunnelbanan vid Gullmarsplan och promenerade in till Söder.
Först en sväng till Skrapan för att kika på möbler på Habitat. Där fanns det ganska mycket fint faktiskt.
Jag såg ut såhär i en mjuk mössa från Cos, halsduk och kappa från Monki samt skor från Dr Martens. Här kommer mina bästa tips för att överleva kylan men ändå vara rätt fin: att ha en tunn dunjacka under kappan samt att bära tights med fleecefoder (finns på Åhléns). Båda dessa saker kan vara det bästa som har hänt mig (på andraplats efter menskoppen).
Cheerleadingkjol från Beyond Retro inunder!
Jag och Felix traskade vidare till Papercut.
Och klämde lite på tidningar och böcker. Bästa butiken i Stockholm för det ändamålet.
Sedan åt vi vegetarisk buffé på Legumés vid Bysistorget. Inte i klass med Hermans men prisvärt (80 kr). Dock ganska omysigt.
Sedan beslutade vi oss för att åka till Sven-Herrys konsthall och titta på Estrid Ericsson-utställningen (det var hon som startade Svenskt Tenn).
Or she.
Där var det fint men det kändes ändå helt onödigt att betala 80 kr för att titta på möbler som vi lika gärna hade kunnat se gratis på Svenskt Tenn. Vi konstaterade att det kändes som en PR-grej från deras sida.
Det här mönstret är hon mest känd för.
Sedan köpte vi godis och gick och såg Interstellar på bio. Herre min jävla gud vad bra den var, förstår inte hur jag någonsin ska kunna ha en så stark bioupplevelse igen. Jag gapade mig igenom den tre timmar långa filmen, grät så mycket att jag fick torka snoret med tröjärmen och höll Felix hand krampaktigt. Som sagt, allt känns så mycket i mig nu.
Translation: Since that person died, every feeling inside of me is so strong. One second I’m filled with happiness and feelings of love, the other second I only feel sadness and anxiety. This day has been both up and down, but mostly good. Felix and I went into town, looked in shops and had vegetarian buffet for lunch. Then we saw Interstellar at the cinema, which was probably one of the most magnificent movies I have ever seen.
