På julaftonsmorgonen vaknade vi av att solen glödde på himlen och att det låg snö på taken. Så dreamy.

Jag värmde risgrynsgröt och kokade ägg,

och så tittade vi på julkalendern. Gillade verkligen årets! Kanske mest för att könsrollerna var så bra.

Kvällen innan hade jag haft en svindeppig kväll med krampande lungor och tårar som aldrig ville sluta rinna, så jag var glad att det var en ny dag. Kände mig julmysig i kroppen.

Efter frullen så samlade vi ihop julmaten och paketen och gick till tunnelbanan. Vaxpappret och snöret har jag köpt på Granit och etiketterna gjorde jag efter inspiration av Sara.

Väl framme i Enskede var marken täckt av frost.

Även blommorna som var kvar efter begravningen <3

Vi gick in och möttes av julstök och risgrynsgröt på spisen. Mysigt.

Edvard tittade om och om igen på en film på sig själv som tvååring.

Och vi inspekterade granen. Kolla fin ängel.

Klockan tre och Kalle Anka-dags!

Jag satt och läste Liv Strömquist för att väga upp för de otroligt förlegade könsrollerna (som jag har skrivit om här).

Felix mamma dukade fram glögg. Gullo!

Sedan blidde det julmat. Exempelvis små gorgonzola- och grönkålspajer och en himmelsk apelsinsallad.

Och så satte vi oss till bords.

Vi hade fått sällskap av andra nu, exempelvis Felix kusin slash bestie Rasmus.

När småkillarna började krypa runt under bordet och slå kullerbyttor i soffan så åkte tomteblossen fram.

Melker vägrade finkläder och kunde bara tänka sig att ha på sig sin Yohiotröja dagen till ära. Helt rätt.

Felix moster Dollan var pepp såklart.

Och Gustav med.

”Menåååå hur länge ska ni äta egentligen?”

Men så bankade det på dörren.

!

Det var den här knäppa tomten som kom. Vi trodde att Edvard hade gått på det tills han ba ”Sen kan du ta av dig det där så att du blir Göran igen”. :((

Vi drack bubbel för det är tydligen obligatoriskt vid julklappsöppning hos familjen Lind/Berg/Lindelöw. Gärna för mig.

Det delades exempelvis ut enorma legobyggen till Melker och påslakan och böcker till mig och Felix.

Och så fick vi lite stämningsmusik från Rasmus. Han är den duktigaste pianisten jag vet och spelar med bl.a. Tomas Stenström.

Vi lekte med våra julklappar

och med småbarnens presenter

och pratade tydligen om allvarliga saker.

Och så spelade vi Den försvunna diamanten.

Rasmus vann trots att han inte förstod reglerna. Tusan också.

Och det var den fina julaftonen! Såklart jäkligt sorglig också eftersom Nisse inte var med, men det är fint att vi har varandra <3

Translation: Christmas eve with Felix’s family. It was such a cozy and nice day, I’m so happy with it. But we really missed Felix’s dad. <3