Flora Wiström

Här är en illustration som Mio fick av mig i namngivningspresent. Texten skrev jag till honom och läste upp under ceremonin. Presentpappret är från Rifle Paper Co.

I söndags åt jag frukost ihop med den här killen. Sedan åkte hela bunten till detta gulliga ställe för att äta fika.När vi var mätta och belåtna på äggost gick vi ut igen. Jag passade på att ta några romantiska bilder på Froste.*Tänker på sin fästmö Dana* Elver hittade en bra plats att hänga på. Och självklart hade han med sig kikaren! Tre braiga. Vi hade hamnat på en mycket vacker plats.Nöjd över situationen!  Gruppfoto!  Det var mors dag så jag hade kramat min mamma lite extra och gett henne en handkräm i present. Min bästis <3 Dramatiska träd. Vi banade väg genom skogen. När vi kramat Elver, Linda, Mio och Viggo hejdå för den här gången satte vi oss i bilen tillbaka mot Stockholm. På vägen stannade vi på en plantskola (mamma jobbar som trädgårdsdesigner och Froste är landskapsingenjör). Jag hittade en ny favoritblomma! Tycker att den är så grafisk och fin. Japansk snöbollsbuske heter den, och mamma ska plantera en tillägnad mig i sin trädgård! Fint hus också. Och det var den Lysekilsresan!

Den här våren har jag och min klass gjort en antologi med våra samlade texter. Jag, Matilda, Zara och Johan har tillsammans haft antologiansvar och därmed fixat allt ifrån sammanställning av texter till fest. Igår hämtade vi ut boken som var färdig efter tryck! Det är jag som har formgivit den, efter samtal med de andra i gruppen. Jag tycker att den blev megafin!Samma kväll skulle vi ha releasefest för boken, så vi samlades på Landet för att börja repetera uppläsningar och fixa inför kvällen. Johanna kompade lite när vi repade. Matilda och Leo. Så himla bra lokal som Zara fixat! Här övar vi, alldeles skrattiga på grund av nervositet.  Leo var konferencier för kvällen.   Det började ramla in människor vid sjutiden.  Efter en stund var det knökfullt och uppläsningarna drog igång! Det är verkligen något alldeles särskilt att övervinna sin rädsla och ställa sig på en scen. Att använda nervositeten till en energikälla. Jag är så jäkla stolt över alla i min klass som är så GRYMMA på att både skriva och att läsa upp sina texter. Förresten, vill ni kanske att jag publicerar någon av mina antologitexter på bloggen?

Efter uppläsningen bar vi bort stolarna och dansade. Jag hade ett bombastiskt lyckorus hela kvällen. Kände mig så glad, kärleksfull och tacksam. Så känner jag även idag, om än med ett tyngre huvud.

Translation: Yesterday, me and my class had a release party for a book that we have put together. We also had a reading, which was great. I’m so thankful for all of this.