Saffransbulgur, mjuka underkläder och utomhusbio.

Igår städade jag hela lägenheten (pjuh!), tvättade typ en triljard tvättar, bockade av några punkter på detta-kan-du-inte-skjuta-upp-längre-listan och lade en massa tid på en serie som är så outgrundligt dålig (life unexpected). DSC_2335Roligare blev det när Felix kom hem från jobbet och lagade detta till middag. Receptet tillhör såklart Green Kitchen Stories och är tydligen en julrätt egentligen, men trots rostade mandlar och saffransbulgur fungerade det utmärkt även på sommaren!DSC_2337Koriander är vår nya hang up.  DSC_2359Jag fick ett så himla nice paket från Bread & Boxers. Med handen på hjärtat så är deras trosor de skönaste och snyggaste jag vet, dessutom är de gjorda av 94% ekologisk bomull och 6% elastan. DSC_2360Plus i kanten för fina förpackningar också! DSC_2338Vid halv nio-tiden pumpade vi cykeln. Eller tja, Felix pumpade cykeln.DSC_2344Jag hade på mig jeans för första gången på fem veckor (!). Det känns alltid så härligt tycker jag, första jeanskvällen, trots att det samtidigt är lite sorgligt.   DSC_2345Mmm these curls <3 DSC_2352Vi köpte med oss godis och cyklade ner till Rålambshovsparken. DSC_2355Där visade de nämligen Pulp Fiction! Mäkta bra film. Så himla mysig grej att knöka ihop oss på en liten filt, äta godis och pussas hela hela tiden.

Fram till söndag visar de andra filmer varje kväll, läs mer här.

Translation: Felix made dinner with a recipe from Green Kitchen Stories, I recieved a super nice gift from Bread & Boxers (they make the softest and nicest underwear, in 94% organic cotton!) and in the evening, we saw Pulp Fiction at the outdoor cinema in Rålambshovsparken. Ate candy and made out in the darkness. 

Pannkaksbrunch och barnvaktsgos.

DSC_2252Min tisdag började med att jag skrev det förra inlägget om köttindustrin. Jag fick sms:a Sara och säga ”blev helt uppslukad av att skriva mitt senaste blogginlägg sÃ¥ jag undrar om vi kan ses 45 minuter senare i stället?”. Classic blogger. Vid ettiden klev jag in i hennes lägenhet.DSC_2241Dagens dejt.DSC_2233Vi gjorde bananpannkakor med kokosflingor och blÃ¥bär, efter det här receptet.DSC_2235Och Ã¥t dem med sirap, jordgubbar, blÃ¥bär och florsocker pÃ¥. DSC_2256DSC_2250Saras och Johans lägenhet är en sÃ¥ himla bra plats att hänga pÃ¥.DSC_2304Sedan Ã¥kte jag till Enskede för att passa den här lilla killen och hans storebror Melker.DSC_2306DSC_2307DSC_2310Älskar hur spexig han är.DSC_2318DSC_2321NÃ¥gon timme senare kom den äldsta brorsan ocksÃ¥, sÃ¥ dÃ¥ blev det gos. DSC_2326Och jag sÃ¥g ut sÃ¥här!

Translation: Yesterday, me and Sara made pancakes from this recipe. Her apartment is so pretty. In the evening, I was babysitting Felix’s little brothers. 

Om att äta djur.

DSC_1602Sommarens, eller årets, viktigaste boktips från mig är boken ovan. Äta djur av Jonathan Safran Foer. Jag ska förklara varför:

Jag umgås med många vetgiriga människor som älskar att lära sig nya saker inom politiken. Vi diskuterar feminism och antirasism, vänder och vrider på begreppen och tar gärna till oss ny information som kan styrka eller förändra det vi trott på.

Men när det kommer till köttindustrin, då vill få personer lyssna.

Jag var precis likadan förut. När jag hittade en hemsida om de vanvÃ¥rdade grisarna i Sverige satte jag handen framför munnen, sa fyfan och höll tal om det under en svenskalektion i skolan. Jag slutade att äta fläskkött i kanske en mÃ¥nad, men sedan började jag göra det igen. Mest bara av ren slentrian, trots att jag inte var särskilt sugen. När mina vänner läste böcker och artiklar om köttindustrin tänkte jag ”Det där vill jag helst inte läsa. Jag vill ju fortsätta äta kött med gott samvete.” Det här är precis samma reaktion som jag har stött pÃ¥ sedan jag började diskutera boken Äta djur med människor i min närhet.

”Tillslut kan vi väl inte äta nÃ¥got alls.”
”Jag drar faktiskt mitt strÃ¥ till stacken pÃ¥ mitt sätt.”
”Jag köper nästan bara ekologiskt kött, det fÃ¥r räcka.”

Jag ska säga en sak: när ni har läst den här boken kommer ni inte vilja äta den där hamburgaren från snabbmatskedjan eller yakunikun från sushirestaurangen. Än mindre en färdiggrillad kyckling från mataffären. Detta för att ni vet hur industrin ser ut. Vilka sjukdomar djuren lider av och hur missbildade de har blivit efter år och år av framavel. Hur trångt de bor. Hur de slåss med varandra. Äter på varandra. Blir slagna av sina djurskötare (ja, det är sant). Att djurfabrikerna är en av vår tids största miljöbovar. När ni vet hur industrin ser ut kommer ni välja bönor och grönsaker framför prefabricerade köttbullar, alla gånger, utan att sakna det.

Det är som med feminismen. När du väl har börjat se strukturerna kan du inte sluta. När jag sitter pÃ¥ den här kunskapen om djurfabrikerna kan jag inte äta kött och mÃ¥ bra. Jag kan tänka mig att äta vilt eller kött frÃ¥n smÃ¥ gÃ¥rdar där djuren fÃ¥tt vara lyckliga (och dÃ¥ menar jag inte ekokött och ekofÃ¥gel som gÃ¥r att köpa i mataffären, ofta innebär ”frigÃ¥ende kyckling med tillgÃ¥ng till utevistelse” att de bara har en uteplats pÃ¥ nÃ¥gra kvadratmeter att röra sig pÃ¥, och vissa av kycklingarna kommer aldrig dit dÃ¥ det är sÃ¥ mÃ¥nga djur som tävlar om en sÃ¥ liten yta). Men jag skulle aldrig köpa ett paket bacon för 6 kr i mattaffären.

Jag är ingen stjärnelev själv. Jag har ganska nyligen slutat äta kött. Jag Ã¥t köttfärssÃ¥s förra veckan, för att jag kände mig jobbig som ville ha nÃ¥got annat när vi gick bort pÃ¥ lunch. Jag gick till Flippin’ Burgers för en mÃ¥nad sedan (visserligen innan jag läste Äta djur) och jag äter ägg och ost nästan varje dag. Men jag har inte köpt hem en enda köttprodukt pÃ¥ minst ett halvÃ¥r. Jag försöker äta veganskt ofta. Och jag tänker lägga ännu mer kraft pÃ¥ det här. Med smÃ¥ steg hÃ¥ller jag pÃ¥ att förändra mina kostvanor.

Medan allt annat blir dyrare blir kött allt billigare. Därför förstÃ¥r jag att det här är en klassfrÃ¥ga. Jag förstÃ¥r att jag som tjänar pengar har rÃ¥d att köpa ekokött nÃ¥gon gÃ¥ng i bland eller lägga mina pengar pÃ¥ fina grönsaker i stället för billig falukorv. Men jag tror ocksÃ¥ att det handlar om en vanesak. MÃ¥nga förstÃ¥r inte vad vegetarisk mat är, förutom sallad. Men det finns sÃ¥ himla mycket god och billig vegetarisk mat du kan laga. Potatis är billigt. Morötter. Lök. Säsongsanpassade grönsaker. Bönor och ärter. Jag har till och med upplevt att det är billigare att äta vegetariskt än att äta kött. Här är min pinterest med en massa vegetariska recept, och ni kan även kika i min kategori ”matlagning”.

Jag dömer ingen, alla får äta vad de vill, men jag ber er om tre saker:

1. Slentrianät inte kött på grund av lathet och bekvämlighet. Det ni äter är djur som har lidit, och om ni nu ska ta beslutet att stoppa det i munnen måste ni reflektera över det val ni har tagit. Om människans makt över djuren.

2. Om ni nu prompt ska äta kött, välj inte det billigaste i mataffären. Välj Ã¥tminstone ekologiskt kött, please. Visst, ett paket bacon kan kosta 6 kr, men tänk ett steg längre: hur har grisarna levt om det här köttet kan vara sÃ¥ billigt? Det är dyrt med ekokött, men betala hellre lite mer för ett djur som haft ett nÃ¥gorlunda drägligt liv. Jag vill samtidigt Ã¥terigen understryka att i mÃ¥nga fall har inte de ekocertifierade djuren haft ett sÃ¥ mycket bättre liv. Undersök! Om reaktionen pÃ¥ detta är ”jag har inte rÃ¥d med dyrare kött”, kanske du ska fundera pÃ¥ om du ska lägga pengarna pÃ¥ nÃ¥got vegetariskt i stället?

3. Läs om djurindustrin. Äta djur var en ögonöppnande bok för mig. Jonathan Safran Foer är en av mina favoritförfattare och han sätt att skriva om köttindustrin är både intressant och lättläst. Han utgår från sina egna erfarenheter och all den research han har gjort, men låter även andra personer komma till tals (exempelvis djurrättsaktiviser och bönder). Äta Djur handlar visserligen om USA, men vi har inte kommit så hemsk mycket längre i Sverige. Djurindustrin är experter på att få det att låta som att deras djur har haft det bra, här är ett exempel. Gå in på ettlivsomgris.se eller djurensrätt.se och läs och lär.

Om ni tips på läsning eller vill diskutera köttfrågan i kommentarsfältet så blir jag jätteglad.

Farmaren Frank Reese föder upp kalkoner som faktiskt mår bra. En av de få kalkonfarmarna i USA som ser ut på det här sättet. Här är hans ord, som alltså är publicerade i boken Äta djur:IMG_1075Och detta är djurrättsaktivisten C:s ord:IMG_1067

Translation: About the important and brilliant book Eating Animals by Jonathan Safran Foer and how I feel about eating meat. You can translate the post here.

metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!