När Solo frÃ¥gade om jag ville vara med i deras artikelserie ”min träningsdagbok” sa jag först nej. För hur skulle jag kunna prata om träning utan att nÃ¥gon tonÃ¥rstjej där ute läser artikeln och känner sig otillräcklig?
Men sedan försökte bena ut varför jag tränar. Jag har skrivit om det tidigare, men för mig handlar det om att stressa ner. Att bli av med överskottsenergi – och att fÃ¥ ny. Att bli glad och stark. Och dÃ¥ tänkte jag: Vi mÃ¥ste fylla ungdomsmagasinen med sÃ¥dant ocksÃ¥. För att ta ett litet steg frÃ¥n resultathetsen och inse att vi tränar för att leva länge. För att fylla kroppen med endorfiner. För att sluta stressa.
Men ocksÃ¥: Om träning inte är nÃ¥got för dig – skit i det dÃ¥. Du mÃ¥ste inte.
Går det att över huvud taget skriva om träning utan att det blir triggande, speciellt när det kommer från en person som har en normativ kropp? Jag vet inte. Men jag hoppas hoppas hoppas att ni ska se det här som något inspirerande. Artikeln hittar du i Solos majnummer som alltså finns i butik nu.
Bonus: förutom min träningsdagbok hittar ni ett recept på den godaste pastan jag vet: fettucchine med gorgonzola, basilika, rostade valnötter och ugnsrostad rödlök och aubergine.
Jag har varit med i Solo två gånger tidigare:
Ett garderobsreportage.
En liten artikel om hur jag och Felix träffades, och hur vår klädstil har förändrats sedan dess. (haha så cute I die)
Translation: I’m in the latest issue of Solo mag, where I talk about my view upon running and working out.
