Flora Wiström

De senaste dagarna har jag suttit och läst konstant. Alltså från en skärm. Alltså flera hundratals sidor som mina klasskamrater har skrivit. I onsdags var jag ”ledig” sammanlagt tre timmar från att jag vaknade 7.30 och gick och lade mig 23.30. Såhär ser jag ut just nu: x_X

Vi har nämligen haft vår sista inlämning för terminen på Skrivarlinjen (jag pluggar ju en distanskurs från Ölands folkhögskola) och i början av nästa vecka ska vi ses och prata om texterna. Under terminens gång har vi lämnat in en sisådär 20-30 sidor åt gången, var tredje vecka, men i slutinlämningen har vi samlat ihop allt för en genomläsning med responssamtal. Det manus jag läste i onsdags är 320 A4-sidor (jämförbart med typ 600 boksidor), så det är minst sagt lite köttigt. Är helt körd i huvudet these days.

Under en av mina bensträckare gick jag till mataffären och handlade glass och nötter. Sedan kom jag hem, åt upp glassen och gjorde dessa skitsmarriga nötbollar. Jag går aldrig efter något specifikt recept utan mixar och smakar av och tillsätter under tidens gång, men här kommer anvisningar med ungefärliga mått:

2 dl rostade mandlar och cashewnötter 
10 färska, urkärnade dadlar
2 msk kakao
1 msk carob (kan uteslutas för mer kakao)
1 tsk citronsaft
1 msk chiafrön
1 tsk kaffepulver
2 msk kokosflingor
1 msk jordnötssmör
1 nypa havssalt

Mixa alltsammans tills det blir en sticky massa (jag har en sådan där stavmixer som en använda som matberedare – det är det tveklöst bästa för den här typen av matlagning). Tillsätt mer vätska eller torrvaror om konsistensen känns för hård eller för lös. Forma smeten till bollar och rulla dem eventuellt i kakao eller carob eller något annat du har i skåpet. Ställ i kylen en stund. Sedan: moffa i dig allihopa.

Nä hörni. Nu måste jag ta tag i manus nr 3. See you on the other side <3

Translation: Reading my classmates manuscripts and eating raw balls. 

I vintras fick jag förfrågan om att vara med antologin Små Sexplosioner av Clara Eliasson – en samling texter om sex.

Jag visste precis vad jag ville skriva om:  Hur porr är den första kontakten många tonåringar (till och med barn) har med sex och hur det skapar skeva föreställningar om prestation, utseende och upplevelse.

Hoppas ni gillar texten.

Sperm swap two babes banged by two guys in pussy and ass

Vissa kvällar kan du inte sluta titta. Du har datorn i knät, ljudet på lägsta volym och handen under täcket. Du tittar på kvinnor – ibland även flickor – som kastar sina huvuden bakåt i ren njutning, på män som sammanbitet tränger sig in i det där mjuka och rosa, på deras röster som övergår i falsett när de stönar och på sädesvätskorna som rinner som smält mjukglass över bar hud.

Du är tretton år och har rakat bort allt ditt könshår med din pappas rakhyvel. Du gömmer dina nya stringtrosor längst bak i garderoben och tvättar dem för hand så att dina föräldrar inte ska se dem. Du har köpt sexleksaker på Teknikmagasinet men de får inte plats inuti dig, i stället låter du fingrarna jobba tills explosionerna skjuter ut i kroppen. Du bär en bh i storlek 65A och om du böjer dig framåt och trycker ihop brösten ser de nästan stora ut. Du är expert på att radera datahistorik och ibland tar du bilder på dig själv med webbkameran. Ibland skickar du bilderna till den långa killen i parallellklassen.

Första gången han tar i dig funderar du på att ljuga om att du har mens, för du skäms över att du inte är helt len, att stubben känns på vissa ställen, att du har fått utslag vid bikinilinjen. Du putar med rumpan och slänger bak håret och när han tittar bort gnuggar du händerna över bröstvårtorna så att de ska bli styva igen. Han sticker in sina fingrar i dig, lirkar in så många han bara kan, och rör dem fram och tillbaka, hårt och stötvis. Du grabbar tag i underlakanet, stönar högt och undrar när det ska bli skönt. Men du vet hur han vill ha det, för du har sett det på film.

Samtidigt i hans huvud: Tänk om jag inte får upp den. Tänk om jag kommer för snabbt. Tänk om jag inte kan lyfta upp henne. Tänk om hon tycker att jag har för spinkiga armar, för rund mage, luktar illa. Tänk om jag är för liten. Är jag för liten? Han frågar:

– Vill du ha analsex?

När du skakar på huvudet andas han ut.

– Tur. Inte jag heller.

Han rör sig inuti dig och sedan rycker han till i kroppen som om han fått en elstöt. Hans ansiktsuttryck gör dig illamående: Läpparna som säras, ögonen som spärras upp och luggen som ligger klistrad mot pannan. Det känns som om någon klämt ut hudkräm inuti dig. Han faller ihop bredvid dig, sträcker sig sedan efter sina kalsonger. Sina jeans. Sin tröja. Du ligger naken kvar på sängen när han står fullt påklädd bredvid.

När du kommer hem sitter dina föräldrar i vardagsrummet och tittar på Idol. De säger att du har något i håret, något som har stelnat. Du tar en näve popcorn med samma hand som nyss varit varm och kladdig och går in på ditt rum och slår upp datorn. Du har ljudet på lägsta volym men bygger ändå en koja med täcket för att det inte ska höras ut, för att du snabbt ska kunna dölja vad du håller på med i fall någon kommer och säger godnatt.

Du ska bara titta lite. Bara en liten stund.

Translation: A text I wrote about how porn is the first contact many teenagers (even children) have with sex, and how that creates unreasonable ideas of how sex should feel, look and be like. It is published in the anthology Små Sexplosioner (small sexplosions) by Clara Eliasson.

I måndags mötte jag upp Felix efter jobbet för att äta pizza. Sedan gick vi till Södra teatern och drack lager på uteserveringen – sju våningar opp!

Med den här utsikten okej good bye jag dör. Champagnebaren heter det tydligen, fint va.

Syftet med spektaklet var att Way out West hade en förfest, vilket innebar öl + livemusik.

Vi lapade sol när Ruban spelade. Sedan lyssnade vi på Dolce, som var hur grymma som helst.

Och alltså: ljuset var helt helt magiskt. Alla som var där stannade upp och fick som en kollektiv religiös upplevelse. Lite som när SJ strular och alla står på perrongen och gnäller tillsammans, fast här var det tvärt om: alla ba njöt och pratade med varandra om hur njutigt det var.

Jag sprang runt och frågade folk om jag skulle fota dem med sina mobiler för jag stod inte ut med tanken på att de inte skulle ha bilder på sig själva med den här backdroppen.

Och himlen var åskmolnsgrå och sommarlovsblå i en enda blandning.

Sedan spelade Mapei vilket förstås var helt strålande. Bäst var kanske att se och höra Rasmus på keys.

Efteråt gick vi ut och skålade.

<333

Lite jobbigt att jag inte hade systemkameran med mig men så kan det va.

Sedan cyklade jag hem i regnet och så badade vi badkar. Finaste lilla måndagskvällen på länge ju.

Translation: On Monday, I was at the pre party of the music festival Way out West. The weather was insanely beautiful.