Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

LONDON – UTSTÄLLNING I ETT GAMMALT HOTELL

DSC_3636 copy

Hej och välkommen till morgonfabriken. Här rusar vi runt hemma hos Jaana, Nina och Filip för att göra oss i ordning. Kleta på lite smink, skaka huvudet fram och tillbaka för att håret ska torka fortare och sörpla kaffe.

DSC_3637 copy

Jaana satte på sig i sin lyxigaste tröja, sedan gick vi ut i blåsten.

DSC_3650 copy

För att äta vegansk frulle på Black Cat Café. Filip var så himla specifik i sin beställning och tog en smoothie, en pannkaka och en sallad.

DSC_3642 copy

*Sörpel sörpel*

DSC_3647 copy

Hungrig Victor.

DSC_3652 copy

Sen kom min mat in, vilket var någon avokadomacka med vegansk skinka på. Alltså denna skinka var skrämmande lik köttskinka. This is the future hörni.

DSC_3691 copy

Sedan tog Victor oss till det finaste galleriet någ-on-sin. The Averard hotel.

DSC_3685 copy

Det är ett gammalt hotell som är omgjort till ett galleri, med originaldekoren kvar.

DSC_3669 copy DSC_3670 copyDSC_3660 copy DSC_3674 copy

Så sjuuukt fint alltså ni måste gå dit om ni är i London.

DSC_3683 copy

Älskar den här färgskalan.

DSC_3686 copy

Fina gallerisällskapet.

DSC_3694 copy DSC_3704 copy

Sen gick vi och drack mitt på dagen-öl, men det får ni se en annan gång!

Ha en asfin torsdag nu. Det ska jag försöka ha.

Translation: When in London – Vegan breakfast at The Black Cat and a exhibition at the Averard Hotel, the most beautiful gallery I’ve ever seen.

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
12kommentarer
  • Hej floris och alla andra här i kommentarsfältet.
    Du är ju vegan nu (typish). Go go go! :)
    Med tanke på att du la upp Cowspiracy i samma veva tänker jag att en stor del har att göra med miljön. Och djurhållning såklart.
    Därför undrar jag hur du ställer dig till insekter som föda? Det poppar upp på trendiga restauranger i london paris å jaddajadda. Dessutom äter 80%av världen redan det. Insekter, typ mjöl på syrsor (asgott smakar nötigt) är jättemiljövänligt och proteinrikt. Mkt mkt megamkt bättre än kött mao.
    Hur ställer du dig till det? Känner du samma för insekter som för kor?
    Jag e mkt fundersam över detta. E själv vegan men kan absolut tänka mig att äta insekter pga krävs typ inget vatten och tycker faktiskt inte synd om syrsorna. Är jag hemsk då? Va säger du/ni andra? Kram

    M 2016-02-11 22:29:52
    Svara
  • Hej Flora och alla andra smarta människor där ute! Jag har ett problem och skulle verkligen behöva lite vägledning…

    Jag pluggar på universitetet och har hittat två fina vänner där (vi har nu gått 1,5 år av vår utbildning). Vi funkar toppen ihop, inget skitsnack (så vitt jag vet, men tror inte de pratar om mig bakom ryggen på mig) eller andra tråkigheter, tills nu. Den ena tjejen, A, har börjat ändra sitt beteende gentemot mig. Det kan vara lite svårt att förklara, för mycket bygger bara på en konstant känsla av missunnsamhet som inte fanns där förr. Jag drar några exempel av sådant som inträffat så kanske det kan förklara.

    – Hon avbryter mig hela tiden när jag berättar någonting och lyssnar aldrig på vad jag har att säga, även om det är hon som ställt en fråga till mig.
    – Det har även hänt flera gånger att när jag och den andra tjejen, B, sitter och pratar om något viktigt, så kan A avbryta oss mitt i genom att visa en bild från instagram på typ en frukost eller något annat som i sammanhanget bara stör och är oviktigt.
    – Det som verkligen gör mig ledsen är att hon är väldigt missunnsam mot mig, framför allt i fråga om resultat på tentor osv. Vi har tidigare alltid varit glada när det gått bra för någon, men nu när det gått bättre för mig än henne så uppträder hon något snorkigt.
    – Vi har alltid försökt hjälpa varandra innan, där vi hjälpts åt att lösa problem och frågor. Nu när vi pluggar tillsammans och jag ställer en fråga om något i litteraturen eller om något avsnitt från en föreläsning, så svarar hon inte och försöker inte hjälpa till att reda ut frågan över huvud taget. När jag vid något tillfälle frågat vad de skrev från ett visst avsnitt på en föreläsning (pga mina egna anteckningar sa emot sig själva) så sa A att hon inte skrivit annorlunda än mig. Då lutade jag mig till hennes dator, och där stod allt förklarat. Så uppenbarligen vill hon inte dela med sig av informationen. (Då sa jag: Men där står det ju? Och så låtsades hon inte riktigt om det. Jag vet inte vad som hände för jag lyckades inte konfrontera henne, men det var inte läge att typ ta upp det för det bara försvann på något vis). Det tydliga är att när B ställer en fråga så är A inte alls på samma sätt, då är hon inte passiv utan slår i litteraturen och försöker kolla upp vad som kan vara rätt svar.
    – Värt att tillägga är att jag lagt ner oerhört många timmar på att framför allt för A förklara saker som hon inte förstått. Jag har skrivit långa dokument, gjort mallar och förklaringsmodeller som jag delat med mig av för att dela med mig av min kunskap. Jag har trott att det varit ömsesidigt, men uppenbarligen inte för efter förra tentan så skickade A en bild på jättemånga mallar som hon gjort under kursen, men som hon inte visat förrän efter tentan var skriven. När jag och B har gjort mallar eller annat så har vi direkt skickat bild eller tagit med dem för att alla ska kunna ta del av dem.

    Det är säkert fett osammanhängande och många tänker säkert: Sluta vara så töntig, säg till henne bara. Men jag tycker inte det är så lätt. Dels tvivlar jag på min egen uppfattning, tänk om hon inte menat något illa? Och jag vill inte prata med B om detta för då känns det som man snackar bakom ryggen vilket jag absolut inte vill. Jag tycker bara att detta känns så jobbigt för jag har verkligen gjort allt för att vi ska vara kompisar som hjälper varandra och inte tänker att någon annans framgång betyder att jag har misslyckats och tvärt om. Jag har en känsla av att det hänger ihop med resultat och betyg och att hon tänker att det är någon typ av tävling mellan oss där hon inte vill hjälpa mig för det kan innebära att jag får ett bättre resultat…

    Anledningen av att jag frågar, förutom att jag blir fett ledsen, är för att jag märker att hennes beteende smittar av sig på mig. Jag börjar inom mig också känna missunnsamhet mot henne och en ovilja att hjälpa till och svara på hennes frågor när jag märker att jag inte får hjälp eller pepp av henne.

    Kanske har någon bra tips som inte innebär att sätta sig ner och ta ett snack, för det känns så extremt jobbigt. Jag tror hon skulle ta så illa upp och att det skulle kunna förstöra dynamiken totalt. Om det inte blir bättre så får jag väl ta och göra det, men finns det något jag kan göra innan?

    Fett lång fråga, förlåt <3 Ha en bra dag. Älskar din blogg Flora, och stort grattis till boken! DU ÄGER! (Och ni andra med, ägisar)

    H 2016-02-11 13:28:41
    Svara
    • Svar på Hs kommentar.

      OMG, hade kunnat vara jag som skrivit kommentaren också!! Typ samma grej hände mig. Hon betedde sig drygt och konstigt mot mig, på liksom ett subtilt sätt som jag ändå kände av. Hon tävlade typ om vem som orkade plugga mest, tror hon blev knäpp av prestationsångest helt enkelt. Det slutade med att hon slutade prata med mig. Vilket är lika bra, man behöver inte sådana ”vänner” i sitt liv som bara får en att må dåligt.

      A 2016-02-13 20:03:34
      Svara
    • Svar på Hs kommentar.

      Har tyvärr inte heller något bra svar men ville bara säga att det skulle kunna varit jag som skrev den där kommentaren. Jag känner igen mig i prick allt du skriver! Och i mitt fall tror jag absolut det handlar om att den andra personen är väldigt mån om att sträva efter att alltid vara bäst, och på senare tid har det gått lite bättre för mig än vad det gjort för hen… Ja, du hör ju jag är i prick samma situation. Jag tror dock det är viktigt att påminna sig själv om att man är bättre än så och verkligen anstränga sig för att inte hamna i samma tävlingstänk själv, även om det såklart är svårt.

      R 2016-02-12 23:21:17
      Svara
    • Svar på Hs kommentar.

      Men fy.. nu har jag inget konkret bra svar eller råd men vill bara skriva att jag hoppas d löser sig. Stå på dig! På något sätt tycker jag ändå du ska prata lite lätt med din andra kompis om detta, hon lär ju märka det på något vis kanske? Heja dig!

      E 2016-02-12 14:48:39
      Svara
  • OMG! Varifrån är silverjackan?? Jag behöver den i mitt liv!

    Sofia 2016-02-11 13:03:23
    Svara
  • asså miljön på hotellet, så himla vackert!! ni verkar förresten vara så himla gött och vettigt gäng!

    anna 2016-02-11 12:43:36 http://whiskeysour.blogg.se
    Svara
  • Å vad su är med om grejer i coola miljöer och ÄR kreativiteten själv!!!! jag får inte ur mig någonting alls men det kommer det kommer!
    Tack för att du bloggar om livet!

    A 2016-02-11 08:23:34
    Svara
  • WOW ska absolut kolla in detta vid nästa Londonvisit! Fast antar att jag skulle bli mer uppslukad av omgivningen än av själva utställningarna.
    ”Morgonfabriken” var himla fint uttryckt förövrigt.

    linnea 2016-02-11 08:20:36 http://peasandunderstanding.wordpress.com
    Svara
  • mitt hus är det bakom the black cat cafe!!!!! SÅ JÄVLA tråkigt att jag missade dig.

    linn 2016-02-11 07:37:34
    Svara
  • Hej! Jag ska faktiskt till London om bara några dagar och det här såg ju helt fantastiskt ut! Vet du adressen till galleriet? Har försökt googla men hittar inte riktigt. Kram

    Tove 2016-02-11 07:24:28
    Svara
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Emelie Walles
Lifestyle
Cassandra Klatzkow
Lifestyle
Evelina Andersson
Mode
Emma Danielsson
Home
Jannike Ebbing
Lifestyle
Sophia Anderberg
Lifestyle
Sara Che
Lifestyle
Susanne Barnekow
Hälsa
Joanna Swica
Hälsa
Sassa Asli
Mode
Mathilda Weihager
Hälsa
Jenny Sunding
Lifestyle
Cassandra Lundgren
Lifestyle
Tess Montgomery
Hälsa
Fannie Redman
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Paulina Forsberg
Lifestyle
Fanna Ndow Norrby
Mode
Imane Asry
Home
34 kvadrat
Mode
Tyra-Stina Wilhelmsson
Mode
Fanny Ekstrand