F: Hur började vår dag i Morro Bay?
I: Vi vaknade upp och gick till lobbyn precis innan det stängde. Jag hade orimligt mycket klädångest. Det har jag i och för sig varje dag. Det fanns våfflor som man gjorde i en maskin. Ett våffeljärn. Belgiska våfflor typ. Det var kul.
F: Var det gott?
I: Ja, jag tog för lite sirap men jag orkade inte gå och hämta mer. Men jag tog ett äpple som smakade päron. Alltså ingenting. Och drack kaffe.
F: Jag åt två varianter av havregrynsgröt för det var det som var veganskt. En med smak av ”spices” som var gross, och en vanlig.
I: Din frukost såg jätteäcklig ut.
F: Det var den.
I: Min var ganska rolig i alla fall.
F: Sen kånkade vi in våra tunga väskor i bilen och checkade ut. Jag tog en bild på motellet för att minnas det. Och så gick vi ner till vattnet. Jag var jätteledsen.
F: Jag kände mig så himla skör och det slutade inte rinna från mina ögon. Jag gick runt och var rädd att du inte tyckte om mig. Ehe.
I: Ja, varför var du det för?
F: Jag vet inte varför. Det går inte riktigt att förklara. Jag hade ångest och det slog över på allt.
I: Baby.
F: Men när jag fick ventilera det så kändes det bättre.
I: Ja, vad bra.
I: Morro Bay kändes som en låtsasstad. Det kändes som att ingen jobbade där. Folk hade en massa butiker men de var tomma. Men alla var ändå glada. Folk hälsade på varandra på gatan.
F: Först på hunden, sedan på hussen. Hi Artie. Hi Ben. Det kändes som San Junipero i Black Mirror.
I: Jag fick klyschiga tankar. ”Varför bor jag i Stockholm när jag kan bo i en liten fiskeby någonstans i det varma vädret”.
F: Det var väldigt mycket pensionärsvibes.
I: Ja, men det var nice.
F: Det var så gulligt hur sälarna lekte alldeles intill oss, där det forsade vatten. Som barn som springer i en vattenspridare. Vi köpte dyrt kaffe på ett ställe som var julpyntat.
I: Den veganska cappuccinon smakade fisk.
F: Nej, som när man gnager på glasspinnar. Sen åkte vi ut till Morro rock.
I: Som är efterlämningarna av en vulkan som var jättestor förut.
F: Vi ville bestiga den men det fick man förstås inta pga USA.
I: Det var brant också. Och hög. Säkert 250 meter. Vänta måste kolla upp. Nej 177 meter. Det är en vulcanic plug. Det är mot lagen att klättra på den.
F: Jag vet, det här är USA. Jag hittade en nyckelpiga som jag döpte till Monika efter din jobbarkompis. Vem är jag.
I: Visste du att han som har byggt Golden Gate Bridge har byggt en bro i Trollhättan?
F: Är det sant?
I: Ja. Och Charles Manson har spelat in en låt med Beach Boys.
F: Vad gjorde vi sen?
I: Vi tog bilen norrut. Längs vägen fanns varningsskyltar om att vägen skulle vara avstängd men vi ba pssschhh det är den inte alls.
F: Ja, man tänkte liksom att ja ja det här är USA här stänger de skolorna när det kommer 1 mm snö.
I: Vi hade sett ett jättetöntigt Youtubeklipp om Cambria, så när vi körde förbi så ville vi stanna till på stranden där. Sen åkte vi in till Main Street för att äta lunch.
F: Vad tyckte du om lunchen?
I: Den var bra. Det var verkligen en macka med kött på. Och salsa. Och chips.
F: Det var bra cowboykänsla där.
I: Det var ’Murica.
F: Sen köpte vi vatten och snacks till bilresan. Jag hittade asgoda pretzels som var fyllda med jordnötssmör.
I: Och så åkte vi upp till Elephant Seal Vista Point. Och det var helt sjukt.
F: Heeelt sjukt.
I: Det var verkligen tusen sälar på stranden. crazy.
F: Som såg ut som sötpotatisar. Eller schalottenlökar.
F: Och hanarna hade snablar.
I: Hanarna kan väga upp till 3,5 ton.
F: De låg och vrålade till varandra. Och hanarna satte på honorna på ett jätteomständigt sätt. Deras kroppar är definitionen av osmidiga. Åtminstone på land.
I: De är äckliga.
F: Men häftiga.
I: Men mest äckliga.
F: Sen åkte vi vidare men insåg att vägen faktiskt var avstängd på grund av att det regnat så mycket att gatorna var leriga och sönderfallna, så vi var tvungna att åka inlandsvägen.
I: Vilket ändå var jääättevackert.
I: Vi träffade en Trumplady på en bensinstation. Hon var jättetrevlig. Hon hette säkert Barbara. Hennes son jobbade med flygvapnet uppe i Sacramento. Det var hon stolt över.
F: Hon tog jättemycket på dig. Det var roligt.
I: Gjorde hon?
F: Ja, hon kom runt och skulle hjälpa dig att tanka och då tog hon tag i din arm och kallade dig darling. Precis när solen gick ner så kom vi till Carmel. Vad tyckte du om Carmel?
I: Om någon har sett Jul i Kapernaum så var det som att komma till den staden. Som om allt var på låtsas. Men det var mysigt. Jättemysigt.
F: Vi gick in på ett random hotell för att kolla om det fanns lediga rum, och det billigaste kostade typ 1600 kr. Och när vi sa att det var för dyrt så tittade hon på oss som om vi hade rymt hemifrån.
I: Då googlade vi upp ett motell som låg i en jättemörk skog.
F: Där fanns det rum. Vi fick hjälp av en kille som demonstrerade supernoga hur teven skulle sättas på och som skrattade nervöst hela tiden.
I: Han ville prompt sälja på oss en större säng för endast femton dollar extra. Han pratade också om att silvriga bilar kan variera väldigt mycket i färg. Ibland är de grafitgrå, ibland är de metalliskt grå och då kan de ju faktiskt kallas silver. Etcetera. Det höll på i minst en minut med nervösa skratt emellanåt. Han hade också ett märkligt sår i pannan.
F: Sen gick vi ner genom den mörka skogen för att komma till en restaurang. Där åt vi pizza som serverades av en tjej med jättestora tuttar.
I: Hon hade en yppig barm.
F: Sen gick vi baren bredvid och beställde den billigaste ölen de hade.
I: Där hade de roliga bilder på väggen. En bild på ägarinnan endast iklädd en stor fotbollströja med en skylt som täckte könet.
F: Blev vi fulla?
I: Japp det blev vi.
SÅ. Fint. <3
Alltså Flora, de här konversationsinläggen är helt fantastiska. Vill ha en bok baserad på dina och Isaks prat. Mer sånt.
Puss
Så fint inlägg! Och vet precis känslan, ibland blir man ju rädd för att bli ensam.
Och bron! Den finns i Vänersborg, inte i Trollhättan :) Ser den från mitt fönster. Tyvärr inte så imponerande som GG tyvärr.
Älskar denna typen av inlägg! In fact – du borde skriva en bok i det här stuket. En Flors-Isak bok. Jag hade läst den!
Kram
Hej skit i den där kommentaren ”hur parigt kan de bli” hehe, det här är asmysigt!! And btw, kan inte du och Frida snacka lite sex och snusk nästa poddavsnitt??
Puss!!
Underbart!!!
Hej! Du är bäst med dina superfina bilder och alla äventyr du hittar på. Men alltså hur parigt kan de bli :p de är ju dina texter och berättelser vi vill höra, inte isaks, eller era konversationer…
Åh det är något som går sönder i mig när jag läser
”-Där åt vi pizza som serverades av en tjej med jättestora tuttar
– Hon hade en yppig barm”
Alltså jag förstår att det inte är uppsåtligt men plz vad trött jag är på objektifierandet och reducerandet av personer med stora bröst. Att liksom bli reducerad till personen med stora bröst. Det finns så mycket som är problematiskt med det men en självklar grej är såklart att många inte väljer sina bröst. Dom blir det dom blir utan att vi har en saying i det. Och har en då blivit tilldelad stora bröst så kommer en med säkerhet att bli objektifierad just pga av detta. Och inte bara objektifierad: med största sannolikhet även sexuellt trakasserad. Vet inte hur många gånger jag har varit ute och killar har tagit på mina bröst out of nowhere eller typ tjatat om att dom ska få känna (randoms mitt på gatan) eller pratat och frågat om mina bröst för många gånger under en kväll. Har även varit med om att en kille bara drog ner dragkedjan på mon klänning helt plötsligt så att jag mitt på dansgolvet står med uppknäppt klänning och synlig bh. Att ha stora bröst innebär att en tvingas lära sig att dessa bröst tydligen är allmän egendom. Därför gör det ont att läsa att du tyckte det var en viktig detalj att skriva ut hur hennes bröst såg ut. Att kommentera någon annans bröst i ett blogginlägg känns ?.
Sen finns såklart en annan faktor: dom som by nature inte har så stora bröst men väljer att göra större. Ja, dom har valt stora bröst. Men det betyder inte att det är ok att reducera ngn till storleken på dens bröst. Alltså det är en så känslig grej som du märker: att storbröstade alltid får vara just ”den med dom stora brösten”. Och DESSUTOM finns det massa skam och synd och idéer som hänger kvar om personer med stora bröst så det är hmm känsligt område helt enkelt. Men för att vara lite mer konkret (ursäkta babblandet): om jag hade varit den tjejen som serverade er och läste denna blogg hade jag tagit väldigt illa vid mig om jag läst den beskrivnigen om mig. Och typ känt att huu varför tar någon sig rätten att kommentera hur min kropp ser ut i ett offentligt inlägg.
Supersnurrig kommentar jag vet. This was a trigger big time så mycket blandade känslor. Men summan av kardemumman: plz kommentera inte andras bröst offentligt ?.
Älskar såklart din blogg och löövar dina bilder men detta blev en så känslig grej. Förstår om detta inte är en självklar grej man tänker på så ville bara få säga att det ofta är känsligt hela grejen för personer med stora bröst just pga av den ständiga objektifieringen kring det och reducerandet av en som människa. ❤.
hej! alltså på den här restaurangen så hade alla servitriser sillisar, som om det vore en grej (vilket det är på vissa amerikanska restauranger). jag vet inte om det förändrar något eller bara spär på objektifierandet, men ja. så var det i alla fall. men jag läser det du skriver och tar det till mig. du är klok. puss.
Och förlåt om det blev en kanske för hård kommentar och inkl affekt. Har tänkt på denna grej så länge och i samband med masskollision situationen och kommentarer så meningen i inlägget blev liksom en gång för mycket. Vill inte vara arg och hård iaf. Bara ge en sida från ett ställe där stora bröst är en känslig grej ?.
Det är så stört orimligt att oroa sig över att ens närstående inte tycker om en. Det gör jag också, alldeles för mycket. Undrar ofta vad det bottnar i. Separationsångest? Självhat? Osäkerhet?
– –
Det kan vara tröstande, ibland, att tänka sig att man inte är ensam om oron i alla fall. Att ens närstående kanske också är superrädda för att en själv ska sluta tycka om dem av triviala anledningar.
ÄLSKAR stämningen i hela det här inlägget! Finaste blogginlägget jag läst <3 Så fint att det är som att ni kollat på bilderna ihop och spelat in på dikafon och sen transkriberat. Fantastiskt! Grym är vad du är!
Så fina bilder!
asså wooow flora jag dör på detta inlägg <3 och ÄLSKAR bilden på er i trä-grejen. blir så varm i kroppen. på resa finns ingen coolhet, alla e samma inför turistighet <3
Åh alltså ÄLSKAR de fina, ärliga, gulliga och roliga konversationerna er två emellan. Så kul att ta del av! <3
Har du funderat över vilka dagar du tänker såna tankar och känner såna känslor? Jag frågar med tanke på att jag tänker liknande tankar när jag har pms. Alltså jag tänker bara på mig själv som liten och i underläge i jämförelse med andra människor under tiden jag har pms. Det är vidrigt och jag kan inte riktigt förklara det i stunden men i efterhand har jag klarhet nog i huvudet för att förstå vad som hände. Ta hand om dig, du är helt enastående. kram
detta är så himla fint!
älskar dessa inlägg MEN tycker det vart lite väl många på senaste tiden, bara som feedback alltså. roligare när de kommer lite mer sällan, då blir det mer speciellt :)
Håller med!! ?
Fantastiska bilder!
Är så inspirerad av dina inlägg att jag just precis nu börjar planera en roadtrip längs highway 1 till sommaren. Har ju varit sugen på Kalifornien i evigheter men ditt inlägg fick mig att inse att det är möjligt typ. Så MER bilder och tips på hur man kan åka!! Tänker typ, var/hur hyrde ni bilen? Hur många dagar behöver man i LA? Vilka plaster längs med highway 1 får man verkligen inte missa? Och TACK Flora för att du är så himla inspirerande!! <3
Alltså vilket inlägg. Som en saga. Det känns som att någon läser en saga för mig när jag läser det här inlägget. Kramar!
Men HERRE hela USA verkar ju som en himla film. Lever på dina inlägg därifrån just nu. Men behöver MER BILDER!!
era I & F – inlägg är typ det bästa jag vet just nu.
ÄLSKAR de här inläggen med dialog!!! Love love love it. Precis som ni säger så är det så fascinerande att mycket i USA liksom känns fejk? Som att allt är ett enda Truman show på något sätt. Kulisser och karaktärer med inövade repliker och rörelsemönster typ. Säger ju såklart inte att hela landet skulle vara så (så att ingen blir *offended*), men har själv varit där och får ofta den känslan.
Alltså jag blir ju så sugen på att åka iväg när jag ser dessa bilder!! Jag och pojkvännen har snackat om att göra det, hur löste ni det med lärandet, turades ni om att sitta vid ratten? Jag har nämligen inget körkort själv och tänker att det kanske blir jobbigt för bara en att köra? :)
Det här inläggen när ni pratar är så fina!
Wow vilka fina bilder och älskar konversationen!
Älskar hur du och isak pratar med varandra!
älskar älskar ÄLSKAR det här upplägget på text <3 du e bäst floris, saknar dig
Jag får också akut ’han tycker inte om mig längre’-ångest ibland och känner mig allmänt skör. Tänker alltid då att nu är det över och ställer in mig på det, och blir alltid lika förvånad över att hans känslor inte ändrats ett dugg. It’s all in my head liksom. Att en hjärna kan hitta på så mycket konstigt utan verklighetsförankring. Det är skumt, jobbigt och ganska irriterande… Men det jag ville komma till är att det är fint att du är så ärlig med det – det hjälper oss andra som drabbas av samma sak att inse att vi inte är ensamma. Kram <3
Yppig barm <3