Inspirationsmapp till mitt bokomslag.

För en månad sedan var jag på möte på mitt förlag för att prata bokomslag. Vi hade fått en skiss på ett omslag som, trots en svinduktig formgivare, kändes fel.

Det kändes inte som min bok.

Det här med bokomslag är svårt. Det ska rikta sig till rätt målgrupp (unga vuxna – inte för tonårsaktigt och samtidigt inte för allvarligt), sälja, men samtidigt representera bokens stämning och kännas rätt rent personligt.

Jag fyllde kinderna med luft, släppte ut den med en suck och sa ”Det här kommer inte funka.” Då lutade sig min förläggare fram och sa ”Flora, du som är en så duktig illustratör, ska du inte göra ditt eget bokomslag då? Jag tror att det kan bli jättefint.”

Och jag har ju det som dröm, att göra bokomslag, men den månaden hade jag så mycket ångest att jag knappt kände igen mig själv. Jag var så jävla skör, och det blev ännu en sak på min att göra-lista. På min prestationslista. Så då frågade jag om jag kunde göra omslaget tillsammans med min kompis.

Det fick jag. Och så blev det.

Så jag sms:ade Sara och ba ”Vill du göra mitt bokomslag ihop med mig? Jag litar så strongt på ditt formsinne och känner att vi har lite liknande visioner. Känn inte att du måste tacka ja, jag förstår om det känns för stressigt eller om det blir känsligt. Men vill ändå fråga dig pga du är en stjärna!”

Och Sara sa ja! Trots att hon hade en triljard skoluppgifter och åtaganden. Deadlinen för omslaget var typ en vecka därpå (!) så det var kniven mot strupen.

Och ganska snart kom vi fram till att hon skulle göra formgivningen och att jag skulle fungera som bollplank. Kan du testa den färgskalan? Vad händer om du byter ut det typsnittet? Kan du testa att lägga på en textur? Ungefär så.

”Du vet väl att författaren vanligtvis inte får såhär mycket att säga till om?” sa hon till mig. ”Mm”, svarade jag.

Det har varit så jävla fint att få följa hennes process, träffas på möten (Edström & Wiström – alltså vi borde starta byrå) och sms:a idéer fram och tillbaka. Bästa bästa Sara, som jag lärde känna för prick två år sedan (15 mars 2014) efter att jag ba ”Hej vi borde ta en kaffe du och jag”. Ibland tänker jag att vi är samma person. Lika intensiva, pratiga, känner samma otillräcklighetskänslor, tycker om samma saker och resonerar lika. Så glad att vi har fått göra detta ihop.

Lovar att lägga upp bokomslaget i dagarna, så kika in här i helgen!

–

LÄS ÄVEN:

ETT AVSLÖJANDE – NU KAN JAG DÖ LYCKLIG OSV
OM ATT REDIGERA ETT BOKMANUS
TITELN PÅ MIN ROMAN
SKRIVA DEBUTANTPORTRÄTT OCH ANDRA BOKRELATERADE GREJOR

Translation: My friend Sara has designed the my book cover of my novel Stanna, that will be published in September. So happy to work together with her!

Glad vår! Jag sitter på ett café och ska precis stänga ner datorn, men tänkte bara säga hej. Så hej! Tack för att ni kommenterar och peppar så mycket. Jag gillar er något så djävulskt.

Här är en lista på uppenbart bra saker just nu:

☀ Solen och den 8-gradiga värmen okej kom med något nytt
☀ Gå armkrok med My en tisdagskväll och inte frysa ett dugg
☀ Vita sneakers mot grusiga trottoarer
☀ Skriva baksidetexten till min bok och känna pirr pirr pirr
☀ Nya Girlssäsongen (Shoshanna i Tokyo ahhh och Jessa ahhhh)
☀ Att Felix och jag ska bo på hotell på vår femårsdag
☀ Skriva ansökningar och skrivresepeppa med Yrsa
☀ Träna med Kajsa och vi är starkast i världen
☀ Tofulineglass med chokladsmak
☀ Min nya kepa som är precis likadan som den jag hade när jag var tretton
☀ Fjällenresan i påsk med pizzabak och bastubad och en hel trave böcker
☀ Yatzy

Ha en fin onsdagskväll nu ♥

Förrförra helgen befann jag mig på Island. Låt oss spana in hur andra halvan av vår fredag tedde sig:

Efter vårt stopp i Krýsuvík trängde vi in oss i bilen för att äta lunch. Termoskaffe, chips och medhavda hummus- och avokadomackor.

(gif)

Gulligare mackätare får en leta efter.

Sedan tog vi sikte mot havet.

Stämningsmusik, check! Världens finaste låt ju.

Dessa två <3333

Vi parkerade bilen och gick runt i en miljö som förde tankarna till Grönland. Men sen insåg vi att det kanske egentligen förde tankarna till Island.

My hade prick samma färgskala som det däringa plåthuset.

Vi klättrade över en förfallen stätta,

och tog oss upp på vulkanstenarna.

För att andas havsluft!

Och titta på läskiga trädgrenar som såg ut som avhuggna armar.

Sen begav vi oss till Vesturbæjarlaug för att bada i varma bassänger. Utomhus! Som jag har förstått det så går islänningar till badhuset flera gånger i veckan för att utstå det kalla klimatet. Inte för att träna, inte för att simma längder, utan för att bli varma och ha det trevligt. Så detta ville vi förstås också göra. Fyfan vad mysigt det var! Önskar att det fanns utomhusbassänger på det här viset i Stockholm också.

När vi var färdigbadade gick vi tvärs över gatan för att äta middag.

På Kaffihús Vesturbæjar. Där hänger tydligen Björk ibland. Men det säger folk i och för sig om alla restauranger i Reykjavik, lite som fångarna i Orange is the new Black pratar om hönan. Ps. Tror vi såg Björk på gatan någon dag senare, men vi är inte helt säkra.

Drömmigt ställe va.

Vi beställde mat och slog oss ner. Nybadade kompisar, finns det något gosigare? Nej nej nej.

Och så väntade vi i ett halvt sekel på våra vegoburgare, vilket var okej för de var mycket smakliga. Vanja och My åt hummersoppa för sånt är tydligen obligatoriskt på Island. Efteråt, när vi pratat om bokmässan och förlag och gud vet vad, höll mina ögonlock på att stängas. Då var det dags att åka hemåt igen. Somnade bredvid Elsa i bäddsoffan och sen var den Islandsfredagen slut!

–

MER ISLAND:

ISLANDSSYSTRAR BESÖKER KRÝSUVÍK

Translation: Iceland. After our Krýsuvík experience, we drove to the ocean. Then we went for a warm bath at Vesturbæjarlaug and had dinner at Kaffihús Vesturbæjar. So cozy.