Här är en 80 minuters fantastisk föreläsning i feminism som ni borde se. Gudrun Schyman är en av mina allra största förebilder. Hon förklarar så att alla förstår, är så förbannat smart, karismatisk och rolig.

Ut med rasisterna, in med feministerna!

Translation: a lecture by the Swedish politician Gudrun Schyman, about feminism. She’s the best.

På julafton tittade vi sedvanligt på Kalle Anka och hans vänner önskar god  jul. Trots att vi har sett filmsnuttarna fler gånger än vi kan minnas kröp vi upp framför TV:n, tittade uppslukade på seriefigurerna och lyssnade på småbarnens skratt. Det hör ju till. Någon sade nöjt ”det här har visats sedan 60-talet och kommer att visas många år framöver” och jag nickade instämmande. Det är ju så mysigt och roligt med Kalle Anka.

Men när jag hade sett klart det timslånga programmet kände jag mig väldigt tveksam. Nästan illamående. Könsrollerna var ju annorlunda på 60-talet, men om nu Kalle Anka har sänts i över femtio år och ska fortsätta sändas framöver, är det här verkligen den här bilden av män och kvinnor vi vill fortsätta förmedla till barn år ut och år in?

Låt mig exemplifiera:Benjamin Syrsa och Musse Pigg är alltså värdar för Kalle Ankas jul, och rösterna dubbas av Bengt Feldreich. Tre män alltså.Tingeling fladdrar omkring, putar med rumpan och viftar med sitt trollspö utan att säga någonting. Hon är bara lite piffig dekoration.Jag brukade älska tomteverkstaden när jag var liten. En drömvärld. Men en reality check: i tomteverkstaden är alla tomtenissar killar och tomten är ju – som vi alla har fått lära oss – man. De enda tjejer som finns i tomteverkstaden är dockor (objekt) som blir skrämda av spindlar för att deras hår ska kunna lockas. För alla tjejer är ju rädda för spindlar. I klippet när Kalle Anka är fotograf har vi en manlig huvudroll med karaktärsdragen argsint och karriärmedveten. Om den otroligt roliga hackspetten är kvinna eller man vet vi inte, vilket bara är bra, men hackspetten spär på Kalles stereotypa manliga karaktärsdrag. I klippet om Askungen får vi möta en vacker kvinna som sliter hårt för att andra ska bli nöjda. Helst av allt vill hon gå på balen på slottet – där prinsen är – men hon har ingen klänning som är vacker nog. Mössen hjälper henne och förvandlar den gamla klänningen till en gräddbakelse, och Askungen kan gå på balen och träffa sin prins. Here we go again. När det för en gångs skull är en kvinnlig huvudroll handlar det om yta och om att hitta drömprinsen.Campingsemestern är en underbart rolig filmsnutt, men återigen har vi bara män i rollerna: Kalle Anka, Musse Pigg och Långben.I Lady och Lufsen tar Lufsen i täten, skäller och visar upp sig. Lady, däremot, fladdrar med sina långa ögonfransar, är blyg och försiktig, rodnar och månskenet speglas i hennes ögon. En vän och vacker hundhona!Djungelboken är fyndig, svängig och rolig, men ÅTERIGEN, bara män. Mowgli, Baloo och Bagheera. Roliga och tuffa.I Snövit och de sju dvärgarna är dvärgarna roliga och knäppa. Snövits karaktär är vacker och endast vacker. Hon dansar vackert, sjunger vackert, skrattar vackert och sitter och klappar vackert åt de andra som är tokiga och roliga.Tjuren Ferdinand har inte de stereotypa manliga personlighetsdragen vilket är uppfriskande, men samtidigt är det också detta hela filmsnutten handlar om. Att han inte är som andra. Mamman är den enda av kvinnligt kön, men hon får inte vara annat än just ”mammig”.  ”Och hon var en så fin och förstående mor, fast hon var en ko”. Resten av karaktärerna är män. Tjurar, matadorer, bandriljärer och pikadorer. Macho och roliga på samma gång.Robin Hood-klippet har ett fint budskap och är både spännande och roligt. Men återigen är det bara män. Robin Hood, Lille John, Broder Tuck, Sir Väs och Prins John. Eller nej, förlåt mig. Marion är ju med i slutet. Varför är Marion med i slutet? För att när Robin Hood har tagit från de rika och gett åt de fattiga, vinner han sin Marion till slut. Hon är med andra ord helt objektifierad i det här sammanhanget. I Piff och Puff-filmsnutten är det Musse, Pluto, Piff och Puff som är medverkande. Jag är tacksam för att ekorrarnas kön är ospecifierade i filmen, men enligt google är Piff av kvinnligt kön, och då har vi alltså ändå tre män och en kvinna. Aldrig tvärt om, alltid fler män än kvinnor.

Så vad är alltså slutsatsen?

Stora roller som är kvinnor: Askungen, Snövit och Lady. Väna, vackra och tillbakadragna. Piff är den enda som skiljer sig från dessa, som är listig och rolig.
Stora roller som är män: Benjamin Syrsa, Musse Pigg, tomtenissarna och tomten, Kalle Anka, Långben, Lufsen, Mowgli, Baloo, de sju dvärgarna, Ferdinand, matadorerna, Robin Hood, Lille John, Sir Väs, Prins John, Pluto och Puff. Här är karaktärsdragen fler: mjuka, hårda, roliga, tokiga, dumma, smarta, listiga, elaka och snälla. Som människor är.

Hej SVT. Jag vet att Kalle Anka och hans vänner önskar god jul är ett kulturarv och att det uppskattas av många, jag tycker också att det är roligt, men vet ni? Tjejer kan också vara roliga. Och smarta. Och tokiga. Och förtjänar mer än 10% plats i det tv-program som en tredjedel av Sveriges befolkning tittar på, varje år.

Om morgnarna på pendeltåget: Om var tionde person är Sverigedemokrat, vilka av människorna i den här vagnen är det i sådana fall? Vart ÄR egentligen alla rasister? För jag vet knappt om en enda, och ändå är de så många.
Om kvällarna innan jag somnar: Jag vill inte leva i ett land där det tredje största partiet är rasistiskt. Jag vill inte leva i ett land där människor diskrimineras och förminskas på grund av sin etnicitet, sitt kön, sin klasstillhörighet och sin sexuella läggning.

Nu står jag i ett folkhav på Kärrtorps IP och tittar mig omkring. Tjugo tusen människor mot rasism, nazism och främlingsfientlighet. Ivriga solidaritetsblickar och nävar som sträcks upp i luften, det dova ljudet av vantbeklädda händer som klappar, stampande fötter mot konstgräset. Jag lyssnar till de som talar och till kören som sjunger Välkommen, välkommen hit. Vem du än är, var du än är.

Och jag vet inte längre om jag fryser eller om jag ryser. Gåshuden knottrar sig över hela min hud, jag sväljer hårt, känner det bankande hjärtat innanför bröstkorgen. När som helst brister det, för det här är fan bland det vackraste jag har varit med om.

Vi kan göra skillnad, för kärlek övervinner våld.
Nu röstar vi bort Sverigedemokraterna. Nu eliminerar vi all rasism.

Translation: Today, a demonstration against racism took place in Stockholm. 20 000 people were there and it was overwhelming. We can make a difference.