Om jag vore miljonär så skulle jag köpa det här huset på Tynningö. Eller hus och hus. Det är ju snarare ett slott. Tydligen låg byggnaden på Djurgården (1887-1898) innan den flyttades på pråmar för att byggas upp på nytt. Sedan dess har huset använt som flyktingförläggning under andra världskriget, skola och sommarställe.

När jag hade gjort mig hemmastadd så skulle jag bjuda in alla er på fest. Här i entrén skulle ni få hänga av er. Sedan skulle ni få små påsar fyllda med livsnödvändigheter. Typ såpbubblor, små flaskor Prosecco, kondomer, snus, popcorn och Geishachoklad. Och sånt.

Sedan skulle vi leka röda vita rosen.

Och överallt, i alla hörn och rum, skulle det finnas bål och iskall öl och snax. Supermycket snax.

I köket skulle jag ha dukat upp den bästa vegobuffén ni kan tänka er, med olika röror och potatissallader och grillade grönsaker. Och maten skulle aldrig ta slut.

Alla skulle vara på hångelhumör.

Det skulle bli dans framemot kvällen i den här skolsalen. Bombastisk, fantastisk dans med rökmaskiner, blinkande lampor och heliumballonger i hela taket.

Ibland skulle folk gå ut på balkongen för att dela en cigarett eller ta lite luft, och solen skulle knappt gå ner.

Dessutom skulle alla få sova över. Exempelvis i det här rummet.

Morgonen därpå skulle vi ligga i gräset, dricka kaffe gjord av någon proffsbarista och äta våfflor och glassbuffé. Somliga skulle kanske ta ett morgondopp. Sedan skulle alla bli hemskjutsade via båt. För båt är livet.

Ja hörni. Det vore något.

Translation: If I was rich, I would by this house and have a huge party for all of you.

I förrgår kväll, efter att jag och Felix hade ätit middag med fönstren på vid gavel, frågade jag honom om vi inte kunde ta en prommis. Det tyckte han var en bra idé.

Vi gick över St: Eriksbron till Kungsholmen.

Och ner till Kungsholmsstrand.

Stockholm är som vackrast just nu.

Det gör nästan ont i mig. Är så rädd för att vakna upp en dag och upptäcka att sommaren är över.

Men äh. Ska försöka njuta i stället!

Vi styrde stegen mot Hornsbergs strand.

Pratade om Den Stora Framtiden. Vad vi vill åstadkomma. Göra. Jobba med.

Och så stannade vi till på piren, åt choklad och kisade mot solen.

Det blir dagens tips: försök komma ut om kvällarna, även om du är trött efter jobbet. Det ger så himla mycket energi. Lovar.

Sedan kysste jag Felix rätt på munnen och åkte till Montelius för att dricka bubbel i Johannas ära. Hade inte med mig kameran och är telefonlös just nu, så det blidde inga bilder på det. Men vi betraktade Stockholm medan himlen mörknade, pratade och skålade och hamnade slutligen på Debaser Slussen där vi höll ett friskispass på dansgolvet för att bli varma. En superfin liten kväll.

Läs också:
Kvällspromenad i Vasastan.

Translation: An evening walk with Felix. Stockholm is so beautiful at the moment. 

Ebba och Lovisa fotade analogt när vi hängde i London. Tycker att bilderna blev så himla fina!

GIRLS.

Vi drack kaffe på Translate. Här är Sofie och Ebba.

Jaanis och jag.

Sippade på våra koppar i lugn, lugn takt och pratade antagligen om sociala medier, för det kan vi spinna igång på hur länge som helst.

Här är vi på releasefest för We are some wild children. Jag och Jaana står som klistrade mot varandra på typ alla bilder från min Londonresa. Jaana skrev att det antagligen beror på att vi blev som nykära. Kompiskärlek är ju livet <3

Åt acai bowls på Oshun.

Avslutar med den här bilden på mig och Jaana. Vill ha den på väggen. Måste ha den på väggen.

Translation: Pictures by Ebba and Lovisa from my latest London visit. Love’m.