Jag heter Flora och är 22 år gammal. Det här är en blogg om skrivande, illustration, vegomatlagning, fotografi, tighta jeans och feminism. När jag skapar något så hamnar det med största sannolikhet på den här bloggen, som har över en halv miljon sidvisningar i månaden. I höst kom min debutroman Stanna ut hos Bonnier Carlsen.
Utöver bloggandet frilansar jag som skribent och illustratör. Du hittar min portfolio på florawistrom.se.
In English: Hi. My name is Flora and I’m 22 years old. This is a blog about writing, illustration, vegetarian cooking, photography, high waisted jeans and feminism. But mostly it’s a blog about my life in Stockholm, Sweden. I work as a blogger, author, freelance writer and illustrator and this blog has over 500 000 page views a month. You can se my work here: florawistrom.se and contact me here: [email protected].
Hej hörni. Förra veckan skrev jag en artikel till Creative om olika sätt att hjälpa nyanlända på. Det finns så många organisationer som behöver volontärer. Ett sätt är exempelvis att anmäla sig till en kompisgrupp (finns i 25 svenska städer) för att spela biljard, läsa läxor, fika, öva språk eller bara hänga runt med de barn och unga som kommit ensamma till Sverige. Så himla fin och bra grej ju. Läs mer här.
Och ni vet väl att vi tacksamt tar emot kåserier, serier, spellistor, kortfilmer eller andra kreativa/feministiska/peppiga verk? Maila [email protected] (eller [email protected] om det mot förmodan skulle studsa tillbaka). Vi läser allt. Och du! Följ Creative på Bloglovin HÄR.
Det är min första lördag i Kalifornien och jag vaknar upp på Frostes och Danas bäddsoffa.
Jag insisterar på att smoothies är godast att äta med sked, och får över de andra på min sida. Denna smoothie bowl är gjord på banan, frysta blåbär, en skvätt mandelmjölk, mandelsmör och lite diverse super foods från deras köksskåp. Nom. Nom!
Sedan sätter vi oss i bilen, jag och min lilla Cali-Family.
Vi åker över Golden Gate Bridge och hela vägen till Petaluma som ligger en timme utanför San Francisco.
På vägen dit köper vi en second hand-cykel till mig! Så himla färgglad och åttiotalig. Froste som är cykelproffs mekar med den för att den skulle bli perf. Plus dricker öl.
Danamite.
När jag ser min storebror sladda runt på cyklar så tänker jag alltid på den här bilden från när vi var små:
Cykelfroste med sina småsyskon <3
Vi hänger runt, lagar middag, dricker vin, har urinvägsinfektionspanik och gosar med Misty och Luke. ÄLSKAR deras ansikten på dessa bilder. Så skeptiska och mysiga.
Morgonen därpå cyklar jag och Froste in till Petaluma Downtown för att äta frulle med Cinda och Dana som har varit på yoga. Vi äter svarta bönor på toasts och dricker varsin gigantisk kopp latte, sedan tränger vi ihop oss i bilen och åker tillbaka till huset.
Sedan klär vi oss fint i sommarklänningar och vita tygskor för att åka på ett wine party på Danas vinklubb, men på vägen dit måste vi stanna till på sjukhuset. Det brinner när jag kissar.
Sköterskan på den kristna akutmottagningen ler mot mig.
– Are you on a vacation? – Yep. – So you and your partner are having more sex than usual?
– Yep.
– Well, thats fantastic in one way and bad in another. Now you can’t have intercourse in ten days. – Okay. – I said intercourse. Anything else is fine.
De kallar mig darling och slussar mig vidare från rum till rum. Väggklockans tickande talar om att tiden för vinfesten håller på att rinna ut. Froste och Dana sitter antagligen och trampar i väntrummet. Jag kniper ihop för att slippa känna elden mellan benen.
Wipe from the front to the back. Pee before and after sex. Wash before and after sex. Drink tons of pure, organic cranberry juice. Not the bad, sugary stuff.
Någon timme senare har jag en orange pillerburk i handen, och vi kan bege oss till vinklubben. Där smakar vi av vinsortimentet, moffar i oss blue cheese och har det så himla, himla fint i solen.
Drömmigt par va <3
Sedan blir vi middagshungriga och beger oss till en restaurang i närheten.
Där äter vi pizza och någon slags rice bowl med tempeh och ugnsrostade grönsaker.
Rebecca skrev: Förresten, om du känner för det: kan du inte avhandla det här med att du klippte page, typ genom ett hår/frisyrinlägg (där du kan visa vilka olika färger eller frisyrer du kört genom håren och vad inspirationen eller motivationen var för det etcetera)? Tänker du klippa håret till page igen, eller sparar du ut det till långt på nytt?
Såklart jag kan! Häng på. Vi börjar back in 2008.
Vi börjar när jag gick i åttan. Då gick jag från att vara blond till att färga håret brunt. Det var superpoppis att färga håret på varandra var och varannan vecka, att gå från blond till brunhårig till rödhårig till blond igen, och jag ville ju inte vara sämre. I samma veva klippte jag pannlugg.
Tjoff sa det, sen hade jag klippt page.
Håret blektes sakta men säkert. Indietjej_94.
Sen återgick jag till att vara blond. Jag var även the queen of the snedlugg. Drog liksom håret från ena örat till det andra och klämde ibland fast det med ett spänne.
Sen växte håret ut och antog sin vanliga färg. Under gymnasiet tvättade jag barret varje morgon och det (i kombination med tonårshormoner) gjorde att hårbotten blev fet jättefort och att håret alltid var frissigt. Jag hade mittbena, för det hade precis blivit hippt igen. Jag ville färga håret rött, men frisören sa att det var en omöjlighet – färgen skulle bara rinna ur och blekas bort.
Efter ett tag insåg jag hur extreeeemt långt och slitet mitt hår var (en kan liksom bli blind för detta) och bad min frisör att klippa av två decimeter. Sagt och gjort. Blev även askblond på köpet!
I februari 2014 klippte jag av håret igen, efter att ha samlat en jäkla massa inspirationsbilder i min pinterestmapp Short. I nacken var det bara några centimeter. Jag älskade det, men det krävde mycket mer styling.
Men det växte ju fortare än fortast och ibland lockade jag det. Men oftast såg jag ut såhär:
Och varje gång jag gick till frissan så blev mitt hår lite, lite ljusare. Tillsist sa jag till min frisör: Nä, nu kan vi inte slinga längre. Blek rubbet. Jag hade den här bilden som inspiration. Och den här bilden på Veronica Maggio.
Var vithårig ett litet tag i somras!
Och återgick till snedluggen en stund.
Men fyfasiken vad jobbigt att behöva gå till frisören så ofta. Utväxten såg liksom svart ut.
Så när jag var där i augusti bad jag henne färga mitt hår lite mörkare igen, samt göra övergången från hårbotten till det övriga håret lite mjukare. Så att inte utväxten blir så tydlig.
Nu ser mitt hår ut såhär. Det bara… Är. Planen är att spara ut det en bit till, och sen kanske färga det lite askblont igen. Eller nåt. Jag har nog inte riktigt en plan.
Och som svar på din fråga: Nej, jag kommer inte klippa page inom den närmsta tiden. Säkert om ett par år eller så, men det är så kul att ha långt hår! Att kunna sätta upp det i frisyrer (exempelvis margaretaflätor) och så. Men vem vet, kanske tröttnar jag och vill göra något radikalt. Vi får la se.
Vilken frippa tycker ni bäst om?
Translation: My hair from 2008 until now. Which hairstyle do you like the best?