NÄR HEMLÄNGTAN SLÅR TILL

hemlängtan

Det är så mycket som är nytt. Elbussarna som nätt och jämt kämpar sig upp för de branta backarna, främlingar som konstant frågar hur en mår utan att egentligen bry sig, dammiga heltäckningsmattor och milslånga gator som sträcker sig från ena sidan stan till den andra. Jag läser era kommentarer i diskussionsinlägget på tema Flytta utomlands. Om och om igen läser jag dem. För ni har känt som jag gör nu: Ni har varit livrädda och längtat hem. Ni har känt er ensamma och självständiga i ett och samma andetag.

Här är några utdrag.

✉ Min mamma är min bästa vän, och hon säger alltid ”Vi åker ingenstans, men du har möjligheten att skapa någonting. Vad hade du gjort och vem hade du varit om du stannat kvar?”

✉ Man kan inte sitta hemma i Sverige, planera allt in i minsta detalj och vara i full kontroll över situationen. Men det är en del av charmen. Att inte veta. Att allt är så jäkla annorlunda mot det man upplevt, sett och gjort innan.

✉ Jag får sån panik av tanken på allt jag hade gått miste om ifall vi inte hade vågat. För livet är bättre nu. Livet är så himla mycket bättre nu.

✉ Det spelar egentligen inte så stor roll var man åker, hur man åker, med vem man åker och vad man gör. Huvudsaken är att man faktiskt kommer iväg.

Processed with VSCOcam with e5 preset

✉ Res för er egen skull och ingen annans.

✉ Allt är inte bara softa parkhäng och takfester – MEN den delen är också med. Så jag skulle verkligen råda alla att åka – ja, åk för fan. Man lär sig så mycket om sig själv och världen, dels på plats men också i efterhand. Men var beredda på att det stundtals är jävligt tufft att inte ha en solid ground att stå på i början.

✉ Vissa dagar känns sämst och man känner sig ensam, vilsen, har hemlängtan och förbannar hela den här jävla kontinenten, medan andra dagar så älskar man exakt allt och det finns ingen plats på jorden där man hellre vill vara just nu. Och även det är en känslomässig bergochdalbana som ibland kan vara helt utmattande så föredrar jag nog faktiskt att känna mer och oftare, även om det är negativa känslor, än att inte känna nånting särskilt alls som jag gjort under de perioder jag har bott i Sverige.

✉ Det går alltid att flytta hem om det skiter sig.

EASY PEASY: SÅ BYGGER DU EN MATFOTOSTUDIO HEMMA

Skärmavbild 2015-10-27 kl. 18.32.31c3dc5ba30d633d6700de4f9d073533ba_980x0_c_85_ns_v4

Jag fotar ju mat typ… Jämt. Så i det sista webb-tv-avsnittet (i samarbete med Önskefoto) så pratar jag om hur du kan ta fina matbilder på ett aslätt sätt, men ändå få till den proffsiga känslan.

Skärmavbild 2015-10-27 kl. 18.32.59

Exempelvis genom att spilla,

Skärmavbild 2015-10-27 kl. 18.33.48

Och vända och vrida på möblerna för att hitta fina ytor. Titta på klippet nedan för att se mer, eller direkt på youtube.

Skärmavbild 2015-10-27 kl. 18.34.03Skärmavbild 2015-10-27 kl. 18.35.13

 

NYC: UTFLYKTEN TILL DIA:BEACON, HUDSON RIVER & DEN BÄSTA VEGANSKA SUSHIN

flora w

Förra måndagen gäspade vi djupt och begav oss till tågstationen i morgonsolen.

IMG_5211

Vi skulle norrut, eller – om jag får vara riktigt filmisk – upstate New York.

IMG_5242

Tågresan längs med Hudson river var helt jäkla magisk. Det här landet slutar tydligen aldrig inte att överraska.

DSC_0964

Det första vi gjorde när vi anlände till Beacon (i sällskap med mamma och Calle) var att äta lunch. Jag och Felix delade på en hummustallrik,

DSC_0966

och en bönburgare som var så-å god. Mamma bjukkade och frågade om vi inte ville ha ett glas rosé till maten. Det ville vi.

DSC_0968

Dia är ett museum som ligger i Beacon, 1,5 timmes tågresa från New York City. Vi var mycket spända.  

DSC_0996

Museum-Flora.

DSC_0978

Utställningssalarna var sjukt stora och ljusa. Felix gick runt och ba ”tänk om vi bodde här, då hade vi kunnat ta oss genom rummen med varsin sparkcykel.” Den här utställningen av Jon Chamberlain var för övrigt meget bra. Tänk att skrot kan vara så vackert va.

DSC_1005DSC_1027DSC_1034

Den här människan är 8631 km bort. Saknar honom.

DSC_1042

”Visualisera hur den här stenen känns.”

DSC_1052

Det fanns ett helt gäng Louise Bourgeois-skulpturer också. Henne gillar vi ju.

DSC_1066

Vi klev in i enorma, rostiga cylindrar, och gjorde oss bekväma.

DSC_1055svartvit

De funkade finfint som backdrops.

DSC_1014

Några timmar senare hade vi nått maxpunkten för hur mycket konst vi kunde insupa, så vi promenerade ner till tåget igen.

Processed with VSCOcam with e5 preset

Mamma, Calle och jag pratade om recensioner och hur sjukt det är att något som en person kan skriva ihop under en eftermiddag kan förändra en annan persons liv (om en författare blir sågad exempelvis). Vi grät lite, skrattade lite och jag satt tryckt mellan dem, medan Felix satt på bakre raden och sov.

IMG_5310

När vi rullade in i NYC höll solen på att gå ner.

IMG_5321

Felix och jag vandrade mot vår middagsdestination. Passerade The Tonight Show-studion och ba omg omg.

IMG_5317

Sen gick vi till ett vegansk sushiställe: Beyond Sushi. Prisa gudarna! Så himla goda grejor, med sötpotatis, svamp, mango och sparris. Kan någon öppna detta i Stockholm omedelbums?  

Läs fler NYC-inlägg genom att klicka på New York-taggen.

Translation: Monday in NYC. A train ride along the Hudson River took us to Dia:Beacon, where we enjoyed the exhibitions and our veggie-lunch. Afterwards, Felix and I had dinner at Beyond Sushi, a vegan sushi place. Sooo good.

bloglovin

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!