Flora Wiström

Hej! När jag skriver det här inlägget så är det torsdag och klockan är 23:21. Jag är i San Francisco och har cyklat hela dagen. Men i lördags var vi i Los Angeles och det såg ut såhär:

Vi vaknade upp i vår Airbnb-lägga i Echo park. Klockan var bara sju men vi var jetlaggade och kunde inte sova en minut till, låg och drog oss i det fuktiga rummet i väntan på att caféerna skulle öppna.

Vi gjorde oss i ordning och tog bilen ner till Sunset blvd för att äta frukost på Ostich Farm, som vår host hade tipsat om. Nom.

Sen gick vi in i en vintagebutik och provade jackor. Ett manligt butiksbiträde stod och vek kläder och pratade pÃ¥ nonstop med en tyst praktikant. ”I’m an actor but i’m a really shitty one cause I can’t remember anything.” och ”In New York, wider things work but here in LA everyone wear tight clothes.”

Det fanns en katt också. Butikkatter <3333

Sen hoppade vi in i bilen igen. Isak hade varit svinnervös inför att köra i LA-trafiken innan resan, men det gick verkligen asbra. Jag satt framåtlutad och kollade GPS:en och han manövrerade på sexfiliga vägar. Sexfiliga!

Sen kom vi ner downtown.

Och gick till The last book store, som vÃ¥r granne i Echo park hade tipsat oss om samma morgon. Det var sÃ¥ fint – hon visade sig vara författare och sÃ¥ stod vi där och ba ”What do you do for a living?” ”I’m a writer” ”Me too!” ”What do you write?” ”Novels”, ”Me too!”.

Det var stort och fint där inne. Jag reste till USA med asmycket packning så det sista jag kan köpa med mig hem är böcker. Värt :)))

Sen gick vi till Central market och spanade. Det doftade så gott där och skyltarna i taket var så fina.

Åkte förbi den här underbara.

Sen gick vi ner genom toy district och tittade på frikkin blommande träd. Vissa gator var helt tomma men med tält uppställda längs med trottoarerna. Andra gator myllrade av folk.

Hallå kolla jag var barbent!!

Vi kom ner till Art District (east 3rd street) och gick runt och kikade i butiker. Butiksbiträdena var pratsamma. En kille med mjäll på kavajslagen visade oss runt i sin butik, en annan bjöd på kaffe medan vi bläddrade bland plaggen.

På ett ställe fanns det höns intill en restaurang. Only in California.

Sen körde vi ner till Santa Monica Pier!

När jag frÃ¥gar Isak om hur det var att vara där sÃ¥ svarar han: ”Jag var varken hungrig, törstig, röksugen eller trött sÃ¥ jag mÃ¥dde bra. Dock tendens till skoskav.”

Vi gick längs strandpromenaden och tittade pÃ¥ folk som svingade sig i ringar och folk som Ã¥kte rollarblades. Vi kunde inte lÃ¥ta bli att undra: har de faktiskt det som helgnöje – att ta en rollerbladetur längs stranden, eller gör det det som en turistgrej, för att man ska?

Tillbaka till bilen igen. Älskar den här bilden förresten.

Hua! Stora vägar.

Vi åkte förbi scientologikyrkan!!!!!

Planen var att åka upp till Griffith Observatory och se solnedgången där, men trafiken tar ju en ev-ig-het. En sträcka som enligt GPS:en skulle ta en halvtimme tog i stället två timmar, och när vi kom upp på höjden så stod trafiken nästan helt stilla. Men det var fint ändå, att se hur det glittrade där nere.

Vi hade tänkt *göra stan* och gå ut och dricka drinkar, men när vi skulle handla mat så var jag så trött att jag såg suddigt. Så i stället lät vi jetlaggen vinna och så köpte vi mexikansk mat i en truck och åkte hem och tittade på The Crown i soffan.

Och nu är jag sådär trött igen. Hörs snart kompis ♥

2014. 

”Du behöver bara tvätta dig lite noggrannare.”

För många gånger har jag hört folk säga den meningen till mig. Människor som inte själva är drabbade av ärftlig acne tror att tvål och vatten, eller kanske en liten ansiktsskrubb, kan hjälpa mot bölder.

Det är så jävla fel.

Du som lider av acne kommer höra ”äh, det där går över med tiden” och ”det där är inte så farligt” och ”ingen tänker på dina finnar förutom du själv”. Och det kanske stämmer. Men. Jag vet hur det är att leva i ett samhälle där varenda reklambild är retuscherad. Där tonåringarna i reklamen (och ens vänner för den delen) har en finne och stannar hemma från skolan på grund av den.

Där acnehud ständigt beskrivs som ”problemhud”.

Vi är mer än våra finnar. Vårt syfte på den här jorden är inte att vara snygga. Men om vår acne får oss att stanna hemma när våra kompisar går till stranden, eller om den får oss att bada med t-shirt (jag gjorde det länge), eller om den gör ont, eller om den får oss att ligga i ångestplågor om kvällarna – då ska vi ta tag i det. För det finns hjälp att få. (Här har jag skrivit om min behandling).

I veckans poddavsnitt pratar vi alltså om acne och skönhetskapital. Samt om Instagram Live som psykar mig. Lyssna nedan, eller i din podcastapp.

Hej. Har lite svårt att blogga just nu pga svajigt wifi och sådär. Men jag finns på instagram (florawis) och på snapchat (florawistrom) om du vill se mer från vår Kalifornienresa. Hoppas du har det bra. Själv har jag ätit mexikanskt i Mission med Isak, Froste och Dana ikväll, och nu ska jag krypa ner bredvid katten Louie som vi kattvaktar här i San Francisco. Så jävla jävla fint att vara här.

Sov gott och god morgon och allt sånt ♥