I oktober satte jag mig på tåget och åkte till Sala som ligger ett par timmar norr om Stockholm. Det var så mörkt när jag kom fram, vilket var synd för jag tror att Sala är en väldigt fin stad. Kanske finare än de flesta städer. Skrev:
På thairestaurangen i Sala äter jag röd curry med tofu som hade räckt till tre personer, det kostar 89 kronor, borden är inklädda i marmormönstrad plastfilm och det står över hundra tomma furustolar i lokalen, det susar från någon maskin, kanske är det sushikylen, jag dricker vatten ur ett Spendrupsglas och knäpper upp jeansen, magknip två dagar i rad, I ringer från sin bil, säger att jag är på högtalare med surroundsystem, att jag fyller hela bilen, jag läser några sidor, vid bordet intill mitt sitter en mamma och ett barn och häller upp soja i små plastförpackningar, vid spelmaskinerna sitter två män och ger ifrån sig rossliga gubbljud, kanske har jag svettats igenom min skjorta, tur att jag tagit för vana att ta med en extra tröja när jag ska prata inför folk, sminket gneds säkert av när jag snöt mig nyss, det borde jag kanske bättra på, tänk om ingen kommer, borde jag vara nervös, det är jag inte, är det såhär det är att vara författare
Innan besökarna kom fick jag göra mig i ordning och *känna in rummet*. Om jag hade sett den här bilden för två år sedan så hade jag skitit på mig av nervositet. Men nu gör den mig bara pirrig, jo, faktiskt är det så. Jag står inte och berättar om ett slaget vid Lützen, jag pratar om något som jag känner till lika bra som ojämnheterna i mina tänder.
Fick en melodifestivalenmygga och så satte vi igång. Vi pratade framförallt om skrivprocessen. Tack till alla som kom och lyssnade, det gjorde mig väldigt, väldigt glad.
För ett par veckor sedan åkte jag till Bollnäs i Hälsingland. Det är ovant att åka så långa sträckor för ett par timmars besök, men kul. Jag gillar tåg.
Jag har varit på det där biblioteket många gånger som barn eftersom mitt landställe ligger i närheten, och aldrig hade jag kunnat drömma om att en av böckerna i ungdomsboksektionen skulle ha mitt namn på sig. Än mindre att jag skulle komma dit och prata om den. Lite ovant att prata till 13-17åringar, men så jäkla roligt. Samtalet handlade mycket om hur man på bästa sätt finns till för någon som går igenom något svårt.
Efteråt gick vi upp till fritidsgården och hängde.
Och jag blev ägd i biljard. Inte ens okej hur töntigt jag poserar här :-/
Klockan tio gick mitt tåg tillbaka till Stockholm. Fyra timmar senare somnade jag i min säng, väldigt trött, väldigt glad.
Ps! På fredag läser jag ur Stanna på Maktsalongens femårsfest (Stockholm)! OSA och läs mer här. Folk som kommer medverka är bl.a. Suzanne Osten, Wendy Francis, Soraya Hashim, Karolina Ramqvist, Maria Sveland, Devrin Mavi m.fl. Detta kommer bli helt sick, det hör ni ju.
Här kan du köpa min bok Stanna (annonslänk).
