I februari åkte jag till Lysekil för att hänga med min storebror Viggo och hans söner. De stod och väntade på mig vid färjeläget när jag kom. Mio hade redan trillat i diket en gång och behövt byta byxor och Elver var så ivrig att han knappt kunde avsluta en mening innan han påbörjade den andra.

Jag stannade där i två nätter. Om morgnarna väcktes jag av pojkarna som hoppade på min luftmadrass och sedan åt vi frukost tillsammans. Elver tittade skeptiskt på min frukost men det slutade med att han hade havremjölksmustasch.

РMera havremj̦lk! Mera havremj̦lk!

Här är han, Elver.

Vi byggde pärlplattor, läste böcker och klippte och klistrade. Ändå mysigt.

Och jag tänker på hur olika våra liv är, mitt och min brors. Hur jag hetsar omkring och försöker förverkliga mig själv, medan han lägger sitt främsta fokus på de två små varelserna som råkar vara hans barn. Hur han somnar tätt intill två varma små personer, medan jag går runt och längtar efter att få mitt bekräftelsebov stillat.

Det handlar inte om att betygsätta liven i förhållande till varandra, utan bara att stanna upp och inse: Ja, såhär skulle en också kunna ha det.

Mio <3

När vi bodde under samma tak stod vi inte ut med varandra. Men nu. Vad fint det är.

Jag läste böcker för Elver och Mio som min mamma har illustrerat. Den här heter Ser du inte hur det ryker i skorstenen, och är fylld av små blinkningar till mig och mina bröder. Den utspelar sig på en förskola (möblerna och detaljerna är typ identiska med de som fanns på förskolan där vi gick) och jag har en krok i hallen (bilden till höger) och teckningarna på väggarna är signerade med VIGGO, FLORA och FROSTE. När jag var liten läste mamma den här boken för mig. Nu läser jag den för mina brorsöner. Känns fint.

Dagen därpå gick vi ut i skogen och besteg ett berg.

Vi klättrade upp för stenrösen och åt smuliga majskrokar och kladdiga apelsinklyftor.

Så mycket kärlek herregud.

Jävla babe. Captain America i bakgrunden hade precis hittat ett jättecoolt träsvärd obs.

På kvällen tittade vi på Straight Outta Compton till ljudet av snarkningar och sömndruckna ord inifrån sovrummet. Och mitt i allt det sa Viggo:

– Just det jävlar, jag har lovat att lacka Elvers svärd.

Och den grejen. Att se honom sitta där med cool film på teven och cool kepa bak och fram och lacka sin sons träsvärd, så blir jag till en gojsig liten pöl. Familj alltså. Vilken jävla grej ändå.

Translation: I visited my brother Viggo and his sons in Lysekil (Swedish west coast). It was simply lovely.

Äkta ägig frulle: Te, rostat fruktbröd med oatly påmackan, avokado, gurka, krasse, olivolja, salt och peppar.

Chokladsmoothie gjord på:
1 banan
2 msk tahini (ÄLSKAR tahini)
1 färsk dadel
1 msk kakao
1 msk chiafrön
en nypa salt
lite kanel
en skvätt havremjölk.  

Varsågod för frukostinspo.

Samma morgon låg jag på sängen och var fett fragile. Då ringde mamma mig och och jag ba buääääää vi träffas aldrig. Då föreslog hon att vi skulle äta lunch ihop. Sagt och gjort.

Vi gick till Hälsocafét på Hornsgatan och åt deras sallad som är så jäla bra. 99 kr och så många goda grejor att välja bland, typ oumph och rödbetor och avokado och nötter och quinoa. Den senaste veckan har jag liksom varit där fyra gånger och ätit. Förstår dock inte varför cafét ska ha ett så hälsohetsigt namn? Liksom låt mig äta i fred.

Gulliga, brandgula mänska! Så skönt att få prata av sig lite.

Resten av dagen ägnades åt bloggjobb och podcastinspelning. Vid sextiden mötte jag upp den här favvon. My.

Vi gick till FLFL och åt panggod middag.

Ömmar så mycket för denna brunögda varelse.

Translation: Best vegan breakfast with chocolate smoothie, lunch with mum at Hälsocafét and dinner with My at FLFL.