I lördags var Bea i Stockholm och vi bestämde oss för att äta frulle i solen.

Jag gjorde tunnbrödsmackor med jordnötssmör och banan, och så drack vi termoskaffe och åt kanelknäcke och bullar. MYSIGT VA.

Skål!

Får ont i hjärtat vad fina de är ♥

Kungsholmen hade feeling.

Två höstkompisar jag gillar bara.

Sen gick vi till Söder och trängdes med resten av Stockholm på Götgatsbacken. Hjälpte Bea att köpa presenter och provade leopardmönstrade jackor.

Bea ville ta en bild. Det fick hon.

Haha orkar knappt ♥

Jag hade på mig mitt bästa mjukisset, från Monki förra året. Jackan är också därifrån.

Sen ville Maja åka hem och dumpa sina grejer men då sa jag men snäääälla kan vi inte gå på stan lite till om jag bär din väska?

Så vi bara fortsatte att gå och gå och prata och prata tills magarna började kurra igen.

Då åt vi combotallrik med falafel, sötpotatis och sjuttioelva röror på Maxos. Jag älskar häng som bara fortsätter och fortsätter och utvecklas till nya aktiviteter.

På kvällen bjöd Yrsa in till hejdåkalas på Beer & Bubbles. Hon ska åka till Barcelona i två månader och jag orkar i ärlighetens namn inte riktigt känna efter hur det känns, vi har ju hängt flera dagar i veckan det senaste året, men jag är såklart fullkomligt aspepp för hennes skull. Och så åker ju jag och hälsar på i november.

Det som hände under kvällen var: vi dansade till Carola och Ted Gärdestad, drack öl svart som natten, bet varandra, en person bröt benet, en fick hångla i skrymslet under trappan, och så gick vi till Fasching där vi (minus personen med brutet ben OBVI) dansade så att vi blev klibbiga av svett. Avslutade alltihop på trottoaren utanför Max med min arm tryckt mot Yrsas arm och kärleksförklaringar som rann ur oss som vatten.

Glad måndag! Vad crisp det är ute idag. Jag kom precis från poddstudion och nu sitter jag på Sixten & Frans och jobbar till sorlet av lunchande mänskor. Kajsa kom precis hit och pluggar skadeståndsrätt mittemot mig. Perrrfekt med en juristkompis som kan styra upp mitt liv i framtiden.

Nu hoppar vi tillbaka i tiden i äkta blogganda.

En morgon förra veckan gick jag ut i ett soligt september för att promenera med Maja och Rebecca.

Vi vinkade hejdå till fåglarna.

Och gick ner till vattnet.

Vi hade viktiga saker att dissikera, och vad är inte bättre än att göra detta på en morgonpromme?

Jag älskar verkligen att gå längs med Kunsholms strand. Men det vet ni ju vid det här laget.

Rebbe ♥

Hej hej lilla hundtanten.

Sen gick jag över Barnhusbron och hemåt.

För att städa och jobba. Dessa blad behövde förevigas. Så fina.

Bims bok Det kändes lugnt när mina känslor dog fick hedersplatsen. Jag läste boken i ett svep på väg hem från Göteborg och satt och skakade efteråt. Var tvungen att anstränga mig för att få ner luft i lungorna. Allt var så himla relaterbart, i tiden, on point. Älskade speciellt hamsterserien. Jag ska visa lite:

”NÃ¥gon skickade mig julkort. Det var inte du.”

”Kan vi ta det lÃ¥ngsamt? Typ som en fransk film?”

”Nyp dig i armen när nÃ¥gonting inom dig säger att du inte kan, och nyp nÃ¥gon annan i armen när hen säger att du inte kan.”

”När din spegel fÃ¥r psykos och skriker fula, elaka saker till dig. Keep calm and smash it. Du är hundra miljoner dollar. Alltid.”

Läs den. Nu.

Translation: A morning walk with Rebecca and Maja, and a book that I love. Det kändes lugnt när mina känslor dog by Bim Eriksson.

Klockan 8 var det dags att gå upp. Jag är en sån där jobbig jäkel som kommer upp på en gång när klockan ringer, så jag tassade ner till köket och började förbereda frukosten. Efter en stund kom de andra och gjorde mig sällskap.

Bästa frullen jag kan tänka mig nästan.

Frukosten åtföljdes av tandborstning och påklädning, sedan satte vi oss ned för att skriva en stund.

Efter att vi hade ätit lunch och Yrsa hade badat i älven så klippte jag hennes hår.

Fint blevre.

Sedan var det dags för prommis.

Vi stannade till för att plocka lite lingon.  

Och för att titta på åkrarna. Ahhhh så vackert.

Mitt promenadgäng.

Hittade en kompis. Som vanligt.

Och åt blåbär.

Jaana plockade upp en pinne och förvandlades till en tioårig pojke. SÅ. ROLIGT. Hon kunde liksom inte sluta hugga runt med den där pinnen.

Jag hittade smultron, som jag fotograferade men glömde bort att äta. Who am I.

Här berättar den tioåriga pojken om Divergent. = Mycket upphetsande.

När vi kom tillbaka till gården så var det baddags igen. Yrsa tog sitt andra dopp och Jaana sitt första. Jag dokumenterade snällt och tog hand om min förkylning.

KOLLA GOSIGA. Eftermiddagsbubbel och eftermiddagsskrivande.

Efter timmar och timmar av produktivitet så började jag laga middag. Det fick bli sötpotatissoppa med myntaolja och chevre. Succé.

Sedan lekte vi snurra flaskan och åt godis.

Svarade pÃ¥ frÃ¥gor som ”vad är du rädd för?”, ”vilket personlighetsdrag värderar du högst hos en vän?”, ”vilken är den konstigaste platsen du har haft sex pÃ¥?” och ”hur ser ditt liv ut om tvÃ¥ Ã¥r?”

Sedan: Sängdags.

Morgonen därpå städade vi iordning huset och tog bussen tillbaka till Stocholm igen. Ville verkligen inte åka därifrån :( Det var några exemplariska dagar alltså.

Tranlation: Yrsa, Jaana and I went to Hälsingland to write for a couple of days. This was day 2. We had the best breakfast, cut Yrsa’s hair, went for a swim (well, they did), took a walk and played spin the bottle. And oh, wrote wrote wrote.