Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Filmtips.

? Två jäkligt medryckande teveserier på Netflix

Februaridepp calls for bra teveserier. Här är två stycken som finns på Netflix!

netflix-the-oabrit-marling-as-prairie-aka-the-oa

THE OA

Praire är blind när hon försvinner. Sex år senare återvänder hon hem, och har återfått synen. Vem har hållit henne instängd under dessa år, och hur kan det här ha hänt? The OA är en teveserie som, trots att de övernaturliga inslagen känns rätt B, är jävligt spännande. Jag och Isak klämde den på några dagar, vi kunde liksom inte sluta. Hade sådana brutala rysningar under slutscenen i sista avsnittet. HERREGUD. Måste lära mig dansen.

screen-shot-2016-01-12-at-3-21-19-pm

BLACK MIRROR

Black mirror är en serie i tre säsonger med fristående avsnitt. Serien undersöker det moderna samhället, främst med fokus på de konsekvenser som ny teknologi kan medföra. Jag har bara sett den första säsongen än så länge, men avsnitt 1 var bland det mest medtryckande jag har sett. Så jävla äckligt och drabbande och bra rent dramaturgiskt. Så om du ska se ett avsnitt, se det! Så jävla peppad på att se resten.

→ Har du några serietips?


? Två fantastiska filmer som går på bio nu

? 8 Netflixfilmer

? 8 queera filmer utan gråtiga slut

Två fantastiska filmer som går på bio nu

Jag och min kille har varit på bio två gånger de senaste veckorna och har lyckats pricka in såna pangfilmer. Jag kollar alltid upp betyg på Rotten Tomatoes innan jag går på bio. Där blir filmerna nämligen betygsatta utifrån kritikers betyg, och inte enbart av svettiga tonårskillar (som jag inbillar mig att filmerna på IMDB blir – de med en kvinnliga protagonister har ju exempelvis generellt sett väsentligt lägre rating än de med snubbar i huvudrollen). Okej. Nu till filmerna.

arrival-6 copy1478875109-arrivall copygallery-1478884993-human

Arrival

Tolv ufon landar på olika platser på jordklotet, men utomjordingarna går inte i land utan stannar i sina farkoster. Louise Banks, som är lingvistikprofessor, får uppdraget att lära sig utomjordingarnas språk och därmed förstå varför de har anlänt. Parallellt med detta får vi följa Louises egna livsöde. Det här är en science fiction-film som handlar om kommunikation, inte om att världen håller på att gå under. Rätt ovanligt alltså, och väldigt spännande.

Amy Adams gör sin roll sjukt bra och efteråt stod jag och stirrade ut över Hötorget med andetag som stockade sig i halsen. Vissa delar var dock lite väl övertydliga, som om regissören inte riktigt litar på att tittaren kan pussla ihop ett och ett. Men jag gillar den existensiella delen av den här filmen. En annan grej jag tänkte på var att ingen av karaktärerna reduceras till sitt utseende i den här filmen, ingen har sina looks som främsta syfte. Sjukt att ens behöva tänka så men ah.

Mitt betyg: 4/5.

lion-2_825x468bigOriginal copylion-movie copy636068634050269396-Lion-MarkRogers-987 copy

Lion

Saroo är fem år gammal när han somnar på ett tåg och hamnar i Calcutta, tolv timmar från sin hemby och sin familj. Calcutta är fullt av gatubarn, så ingen reagerar nämnvärt på hans tårar och han förstår inte Bengali. Två år senare blir Saroo bortadopterad till en australiensisk familj. Som ung man bestämmer han sig för att söka upp sin familj, men allt han känner till är att det fanns ett vattentorn vid tågstationen och att byn finns inom en radie på 120 mil från Calcutta.

Lion är baserad på en sann historia och har både ett indiskt filmteam och ett australiensiskt. Det gör att skildringen känns nyanserad. Det är just de Indiska delarna som är starkast.

Jag tycker också att adoption som koncept problematiseras. Fånigt dock att Rooney Mara är på affischen, trots att hennes roll knappt behövs? Samt att Dev Patel alltid får rollen som den indiske unga mannen, trots att han inte ens är lik den unga Saroo (som spelas av Sunny Pawar och är helt SANSLÖST bra). Fast i det stora hela gjorde Patel en fin skådespelarinsats. Dock tvivelaktigt hur mycket Google Maps har pröjsat för att få vara en så viktig beståndsdel av filmen?

Jag grät hela filmen igenom. Den är så oerhört vacker och fruktansvärt sorglig. Om syskonrelationer, barn som reduceras till handelsvaror, moderskap och att vilja hitta hem. Och så tycker jag om att filmen inte levererat ett tydlig åsikt kring adoption, utan ger tittaren chansen att fundera själv. Eller, om du har sett den, vad tänker du?

Mitt betyg: 4.5/5.

LÄS ÄVEN:

8 netflixfilmer att se i jul


Translation: I LOVED the movies Arrival and Lion. You have to watch them.

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Hälsa
Träningsglädje
Lifestyle
Sandra Beijer
Hälsa
Fannie Redman
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Sanne Alexandra
Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Tess Montgomery
Man
Viktor Frisk
Lifestyle
Linn Herbertsson
Mode
Fanny Ekstrand
Mode
Petra Tungården
Lifestyle
Makeup by Lina
Man
Marcus Schuterman
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Dasha Girine
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Elin Johansson
Man
Kevin Triguero
Mode
Chrystelle Eriksberger
Man
Niklas Berglind
Man
Johan Hurtig