En del av era önskerubriker som inte kräver enskilda inlägg svarar jag på här:
Hur stannar du i Sthlm med tillfredsställelse när många av dina kompisar flyttar utomlands? Känner du att du måste försvara det valet?
Som jag har nämnt förut så är en person i min närhet sjuk och därför är det inte på kartan att flytta härifrån nu. Hade omständigheterna varit annorlunda hade jag kanske inte bott kvar här. Jag vet inte när jag kommer flytta, men någon gång kommer det bli av. Gärna till Köpenhamn, Malmö eller kanske Amsterdam. Men i och med att jag pluggar en rolig sak (skrivande) i Stockholm, är tillsammans med Felix och bor i en fin lägenhet så känns det inte jobbigt att bo kvar. Speciellt inte när jag tänker att jag bara är 19 år och jag kan flytta inom de tio närmsta åren utan att det är ”för sent”.
Känner du dig någonsin tråkig/mindre våghalsad i ett fast förhållande i jämfört med dina singelvänner?
Mindre våghalsad, men inte tråkig. Jag har inte ett jättestort behov av att festa mig sönder och samman, även om det är kul att gå ut och dansa och bli full ibland. En sak som jag kan sakna är att sova över med kompisar, det händer mycket mer sällan när jag har pojkvän. Eller att vara mer spontan. Det är väldigt lätt att prioritera glass och en bra film före en utekväll med kompisarna, men jag jobbar aktivt för att inte bli för bekväm. Dessutom har ju vi varit tillsammans länge nu så ibland längtar jag verkligen efter en utekväll med kompisar, och då ser jag till att ha det. Men jag är en förhållandeperson och jag tror att jag alltid kommer vara det, jag står inte ut med att vara ensam för länge och behöver tryggheten som ett förhållande medför.
Hur vågar man ta första steget och säga hur man känner? (När man är kär) Jag gillargillargillar verkligen en kille, men han bor i flerafleraflera mil ifrån mig och han vet inte att jag går och tänker på honom varje dag.
Jag spelar aldrig spel när jag gillar någon (nu var det visserligen 2,5 år sedan jag var singel, men ändå). Då skriver, ringer eller säger jag det till den personen, och ibland blir det bra och ibland så blir personen i fråga rädd och drar. Jag vet ju inte hur mycket kontakt du har med honom redan, men kör på raka puckar tycker jag! Om inte annat så kan du ju hinta lite om det och se om han nappar, och då kan du säga det.
Hur stylar du din gardinlugg? Jag har precis klippt det och jag sånna stora problem med hur jag ska styla den..
Jag får den här frågan rätt ofta men sanningen är att jag inte stylar den på något speciellt sätt. Efter att jag har duschat borstar jag luggen och lägger den på plats så att den inte ska lufttorka konstigt, och när den torkar ligger den liksom utmed ansiktet som den ska. Jag använder alltså inga produkter för att forma luggen, men ibland sprayar jag torrschampo i den om den ser stripig ut.
Berätta mer om ditt jobb utanför bloggen.
Jag startade ett eget företag i augusti och nu frilansar jag. Ibland gör jag jobb i samband med bloggen, t.ex. när jag sålde saker på Blocketloppisen eller gjorde Monkifilmen som snart kommer ut. I och med att jag pluggar heltid nu så gör jag inte så mycket uppdrag, men jag kommer skriva för Metromode.se framöver. Ett vintagetips i veckan och en Stockholmsguide i månaden! Nyligen gjorde jag ett illustrationsjobb för Novellix som ni snart ska få se. Jag hoppas på fler roliga uppdrag framöver!
Vad har du på dig en morgon med klädångest?
På gymnasiet bestämde jag alltid kvällen innan vad jag ska ha på mig, men nu för tiden drar jag bara på mig något. En oinspirerad dag blir det ofta ett par jeans och kanske en polotröja, men ett säkert kort är annars att ha på sig klänning. Det ser festligt och fint ut men går ju supersnabbt att sätta på sig.
Vet ju att du är feminist (såklart!) och det känns som om du är mer åt vänsterhållet, men jag skulle gärna vilja veta hur du tänker kring politik och så.
Hade jag fått den här frågan för ett och ett halvt år sedan så hade jag ba ”ööööh, politik är tråkigt”, men det var innan jag förstod att politik är mer än bara partier och lagar. Nu finns det nog inget jag funderar kring så mycket som det. Jag är absolut åt vänsterhållet och kommer med 99,9 % sannolikhet rösta Feministiskt initiativ i nästa val. De frågor som jag brinner för mest är jämställdhet på alla plan, feminism, antirasism, hbtq-frågor, miljöpolitik och bostadspolitik. Ut med rasisterna, in med feministerna!
Hur man får vänner att våga vara avslappnade på bild och att det blir mer ”okej”/”normalt” att ha med sig kameran överallt!
Du tar upp kameran när de inte märker det, alternativt håller kvar kameran så länge mot dem att de tillslut slappnar av för att det dröjer så lång tid för dig att fota, alternativt pratar med dem under tiden du fotar dem. Att ta med sig kameran är en vanesak. Förut tog jag alltid med den på fest och fotade även främlingar, nu är jag obekvämare med det. Då fotar jag med mobilen i stället. Men så länge dina vänner är vana med att du alltid har med dig kameran så blir de ju inte förvånade om du plockar upp den!
Translation: Some questions. Translate them here.
Detta var vårt fina middagssällskap! Recepet till soppan hittade jag här, men tog bara en tredjedel av apelsinsaften och tillsatte mer vatten, vitt vin, timjan och paprikakrydda. Rekommenderar det verkligen!
Felix stekte typ trettio pannkakor också. 
Jakob, Kajsa, Esmeralda, Maja. 
Felix, Nina och Rebecca.
