Sommarens, eller årets, viktigaste boktips från mig är boken ovan. Äta djur av Jonathan Safran Foer. Jag ska förklara varför:
Jag umgås med många vetgiriga människor som älskar att lära sig nya saker inom politiken. Vi diskuterar feminism och antirasism, vänder och vrider på begreppen och tar gärna till oss ny information som kan styrka eller förändra det vi trott på.
Men när det kommer till köttindustrin, då vill få personer lyssna.
Jag var precis likadan förut. När jag hittade en hemsida om de vanvårdade grisarna i Sverige satte jag handen framför munnen, sa fyfan och höll tal om det under en svenskalektion i skolan. Jag slutade att äta fläskkött i kanske en månad, men sedan började jag göra det igen. Mest bara av ren slentrian, trots att jag inte var särskilt sugen. När mina vänner läste böcker och artiklar om köttindustrin tänkte jag ”Det där vill jag helst inte läsa. Jag vill ju fortsätta äta kött med gott samvete.” Det här är precis samma reaktion som jag har stött på sedan jag började diskutera boken Äta djur med människor i min närhet.
”Tillslut kan vi väl inte äta något alls.”
”Jag drar faktiskt mitt strå till stacken på mitt sätt.”
”Jag köper nästan bara ekologiskt kött, det får räcka.”
Jag ska säga en sak: när ni har läst den här boken kommer ni inte vilja äta den där hamburgaren från snabbmatskedjan eller yakunikun från sushirestaurangen. Än mindre en färdiggrillad kyckling från mataffären. Detta för att ni vet hur industrin ser ut. Vilka sjukdomar djuren lider av och hur missbildade de har blivit efter år och år av framavel. Hur trångt de bor. Hur de slåss med varandra. Äter på varandra. Blir slagna av sina djurskötare (ja, det är sant). Att djurfabrikerna är en av vår tids största miljöbovar. När ni vet hur industrin ser ut kommer ni välja bönor och grönsaker framför prefabricerade köttbullar, alla gånger, utan att sakna det.
Det är som med feminismen. När du väl har börjat se strukturerna kan du inte sluta. När jag sitter på den här kunskapen om djurfabrikerna kan jag inte äta kött och må bra. Jag kan tänka mig att äta vilt eller kött från små gårdar där djuren fått vara lyckliga (och då menar jag inte ekokött och ekofågel som går att köpa i mataffären, ofta innebär ”frigående kyckling med tillgång till utevistelse” att de bara har en uteplats på några kvadratmeter att röra sig på, och vissa av kycklingarna kommer aldrig dit då det är så många djur som tävlar om en så liten yta). Men jag skulle aldrig köpa ett paket bacon för 6 kr i mattaffären.
Jag är ingen stjärnelev själv. Jag har ganska nyligen slutat äta kött. Jag åt köttfärssås förra veckan, för att jag kände mig jobbig som ville ha något annat när vi gick bort på lunch. Jag gick till Flippin’ Burgers för en månad sedan (visserligen innan jag läste Äta djur) och jag äter ägg och ost nästan varje dag. Men jag har inte köpt hem en enda köttprodukt på minst ett halvår. Jag försöker äta veganskt ofta. Och jag tänker lägga ännu mer kraft på det här. Med små steg håller jag på att förändra mina kostvanor.
Medan allt annat blir dyrare blir kött allt billigare. Därför förstår jag att det här är en klassfråga. Jag förstår att jag som tjänar pengar har råd att köpa ekokött någon gång i bland eller lägga mina pengar på fina grönsaker i stället för billig falukorv. Men jag tror också att det handlar om en vanesak. Många förstår inte vad vegetarisk mat är, förutom sallad. Men det finns så himla mycket god och billig vegetarisk mat du kan laga. Potatis är billigt. Morötter. Lök. Säsongsanpassade grönsaker. Bönor och ärter. Jag har till och med upplevt att det är billigare att äta vegetariskt än att äta kött. Här är min pinterest med en massa vegetariska recept, och ni kan även kika i min kategori ”matlagning”.
Jag dömer ingen, alla får äta vad de vill, men jag ber er om tre saker:
1. Slentrianät inte kött på grund av lathet och bekvämlighet. Det ni äter är djur som har lidit, och om ni nu ska ta beslutet att stoppa det i munnen måste ni reflektera över det val ni har tagit. Om människans makt över djuren.
2. Om ni nu prompt ska äta kött, välj inte det billigaste i mataffären. Välj åtminstone ekologiskt kött, please. Visst, ett paket bacon kan kosta 6 kr, men tänk ett steg längre: hur har grisarna levt om det här köttet kan vara så billigt? Det är dyrt med ekokött, men betala hellre lite mer för ett djur som haft ett någorlunda drägligt liv. Jag vill samtidigt återigen understryka att i många fall har inte de ekocertifierade djuren haft ett så mycket bättre liv. Undersök! Om reaktionen på detta är ”jag har inte råd med dyrare kött”, kanske du ska fundera på om du ska lägga pengarna på något vegetariskt i stället?
3. Läs om djurindustrin. Äta djur var en ögonöppnande bok för mig. Jonathan Safran Foer är en av mina favoritförfattare och han sätt att skriva om köttindustrin är både intressant och lättläst. Han utgår från sina egna erfarenheter och all den research han har gjort, men låter även andra personer komma till tals (exempelvis djurrättsaktiviser och bönder). Äta Djur handlar visserligen om USA, men vi har inte kommit så hemsk mycket längre i Sverige. Djurindustrin är experter på att få det att låta som att deras djur har haft det bra, här är ett exempel. Gå in på ettlivsomgris.se eller djurensrätt.se och läs och lär.
Om ni tips på läsning eller vill diskutera köttfrågan i kommentarsfältet så blir jag jätteglad.
Farmaren Frank Reese föder upp kalkoner som faktiskt mår bra. En av de få kalkonfarmarna i USA som ser ut på det här sättet. Här är hans ord, som alltså är publicerade i boken Äta djur:
Och detta är djurrättsaktivisten C:s ord:
Translation: About the important and brilliant book Eating Animals by Jonathan Safran Foer and how I feel about eating meat. You can translate the post here.
Min tisdag började med att jag skrev det förra inlägget om köttindustrin. Jag fick sms:a Sara och säga ”blev helt uppslukad av att skriva mitt senaste blogginlägg så jag undrar om vi kan ses 45 minuter senare i stället?”. Classic blogger. Vid ettiden klev jag in i hennes lägenhet.
Dagens dejt.
Vi gjorde bananpannkakor med kokosflingor och blåbär, efter det här receptet.
Och åt dem med sirap, jordgubbar, blåbär och florsocker på. 
Saras och Johans lägenhet är en så himla bra plats att hänga på.
Sedan åkte jag till Enskede för att passa den här lilla killen och hans storebror Melker.
Älskar hur spexig han är.
Någon timme senare kom den äldsta brorsan också, så då blev det gos. 
Och jag såg ut såhär!
