Den här bästistatueringen av Olivia Harrison.

Det här citatet.

Den här outfiten av Laura Matuszczyk.

Ett veganskt recept på quinoabiffar med ört- och tahinisås. 

Ett broderat citat på en t-shirt. Vill härma omedelbart.

Länkar via min Pinterest.

–

 

LÄS ÄVEN:
STILIKON
EN INSPIRATIONSDUSCH
SIX THINGS THAT INSPIRE ME

Jag förstår inte. Jag kom ju precis hit.

Jag har ju precis börjat acceptera att amerikaner sällan använder stearinljus vid middagsbordet, att de lyssnar på musik ur högtalare på bussen, att de har cafédörrarna öppna trots att det är kallt ute, att de säljer två ark presentpapper för 8 dollar, att det luktar weed prick överallt, att först till kvarn gäller för att få en bra plats i biosalongen, att de äter medhavd mat på café, att de har skor på sig i soffan och tycker att allt är cute och awesome.

Jag har ju precis blivit så bekväm i engelskan att jag inte behöver tänka innan jag pratar, att jag kommer på mig själv med att använda ord och uttryck som jag knappt visste att jag kunde.

Jag kommer sakna det här. Grumligt småprat med Uberchafförer om helgnätterna. Milslånga promenader på Land’s End och Ocean beach. Den rosa eftermiddagshimmeln över Richmond District. Citronerna från Wholefoods, de vars blad fortfarande sitter kvar. Jag kommer till och med sakna de ryckiga bussfärderna och surret från elradiatorn som jag ställt bredvid sängen.

Men mest kommer jag sakna Froste och Dana. 

Jag har pulsat genom snö och slumrat på sandstränder. Jag har sovit under bar himmel i minusgrader och svettats i t-shirt på på morgonpromenader. Jag har sett enorma vågor slå mot vassa klippkanter och badat i varma källor. Kalifornien är det vackraste jag sett.

Jag kom hit när vädret inte tillät andra kläder än shorts och linnen. Nu virar jag halsduken hårt kring halsen och beger mig till flygplatsen.

Sverige, vi ses i morgon.

Translation: My 3 months in USA has come to an end. It’s been amazing and I’m so sad to leave. 

På julaftonsmorgonen blev jag upphämtad av Froste och Dana.

Vi åkte ut till kusten för att plocka upp ostron inför julaftonsmiddagen. En så jäkla flådig grej att göra.

Och resten av dagen lagade vi mat ihop, vilket är den bästa familjesysselsättningen. Här är två asgulliga ostronpersoner.

Det blidde tacos till middag, med en massa olika tillbehör. Och ostron till förrätt dårå, för de som ville.

Vi friterade avokado (!), och åt dem i tortillabröd tillsammans med rödkålssallad, mangosalsa, ugnsrostad squash, kikärtor och blomkål plus koriandersås. Så jefla gott. Och så mycket roligare än julbord jo jag tackar.

Vi var typ arton personer. Det var här Froste och Dana hade sin bröllopsmiddag om ni minns.

Plus Luc.

På juldagen vaknade vi upp i ett mjukt morgonljus.

Danas mamma och styvpappa bor i en gammal skolbyggnad.

Och på pojktoaletten har de gamla eleverna ristat in saker. Här står det till exempel I love och sedan något som inte går att tyda.

Skolans gamla scen figurerar som sovrum, med tunga draperier. Så jäkla fint.

Sedan åkte vi hem till Danas kusiner för att äta frukost och byta julklappar. Överdekorerad julgran på heltäckningsmatta. Collegetröjor och yogapants i lattefärgad soffa. Pekannötspaj och basketmatch på teven. Mycket amerikanskt.

Sedan gick vi på en hajk i t-shirtväder och åt middag hos Danas mormor. Vi spelade Telestrations (som viskleken, men en ritar i stället för viskar) och skrattade så att vi tjöt. Och när jag facetimade med Felix och hans familj så grät jag bara litegrann.

Translation: Christmas eve and Christmas day, at Dana’s mothers house.