KRÖNIKA: ”Jag lägger mig på den obäddade sängen och gnider bort tårarna från kinderna och svettpärlorna som krupit fram mellan brösten.”

krönika rum hemma flora wiström-1

Jag har skrivit en krönika i det senaste numret av Rum Hemma. En text om att plötsligt bo själv.

krönika rum hemma flora wiström-2

Vi trycker in elva flyttlådor, ett liggunderlag och ett soffbord i en femsitsig bil. Varenda kvadratdecimeter av bilkroppen är fylld av hans saker, skridskorna måste ligga omlott för att få plats. Jag får lägenhetsnycklarna i handen och tänker att det lika gärna hade kunnat vara en vigselring. Hans jacka, den han köpte när vi var i New York, blir kladdig av mitt snor. Genom fönsterrutan ser jag hockeyrören. Han ville så gärna att vi skulle åka skridskor, helst varje vecka, men när den konstfrusna isbanan i Vasaparken började smälta hade vi bara gjort det en gång. Han blev besviken på mig för det. Men jag ville inte.

Efteråt står jag i lägenheten och stirrar på spikarna där hans konst brukade hänga. Jag bara står där i lämningarna och glor. Och så pillar jag bort hans namnbricka från dörren, väger den i handen och slänger den i sopnedkastet.

Flytten sker samma helg som våren övergår i sommar. Solen trycker på hela dagarna och trots att jag låter persiennen vara nerdragen så torkar jorden i krukorna på fönsterbrädan ut, och jag låter den. Murgrönan tappar sina blad, ett i taget, och jag låter den. Inte ens när jag öppnar fönstret blir det svalare. Jag lägger mig på den obäddade sängen och gnider bort tårarna från kinderna och svettpärlorna som krupit fram mellan brösten. Fingrar på mobiltelefonen. Jag tindrar lika snabbt som Fraser-Pryce springer.

Min lägenhet blir en transferterminal dit jag bara kommer för att äta, sova och byta om. Diskbänken är täckt av ett klibbigt fettlager. Maten måste gå fort att tillaga; ofta blir det biffar från frysdisken på Ica. Jag packar väskan med fickspegel, puder, legitimation och tuggummi. I fem års tid har jag köpt tuggummin en handfull gånger. Nu förbrukar jag minst ett paket i veckan.

Jag intalar mig att det är en frihet att kunna låta lägenheten gro igen som en vildvuxen trädgård. Ingen kan klaga på de bruna foundationavlagringarna i handfatet och ingen kan sucka åt att mina kläder ligger i dammiga högar på golvet. Lyx.

Men samtidigt – jag vill ju inte vara hemma längre.

Så när sommaren övergår till höst bestämmer jag mig för att återerövra lägenheten. Jag hänger upp ny konst på spikarna och åker med mamma till Ikea. När jag provar ut en ny madrass frågar sängspecialisten: Bor du tillsammans med någon? Jag skakar på huvudet och svarar: Nej. Den här sängen ska bara passa min rygg. Mina vänner ger mig sticklingar som snart växer sig stolta mot taket. Och ingenstans ligger det skridskor och dräller. Det här är mitt hem nu.


LÄS ÄVEN:
Krönika: Den italienska kvällssolen är som en mjuk tunga mot insidan av låret

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
17kommentarer
  • Men POWER.

    Linnéa 2016-11-14 12:29:59
    Svara
  • <3

    marire 2016-11-13 19:54:08 http://hoydepunkt.wordpress.com
    Svara
  • det här var så sjukt bra skrivet <3

    hanna, förbanna 2016-11-10 15:00:32 http://hannaforbanna.blogspot.com/
    Svara
  • åh, så fint skrivet. Flora, du är helt genial.

    Linnea 2016-11-10 11:42:21
    Svara
  • Så otroligt otroligt fint skrivet!!

    Emelie 2016-11-09 23:13:29 http://juniflickan.blogg.se
    Svara
  • Fint Flora. Det känns verkligen.

    Anna María 2016-11-09 22:42:01 http://annamarialarsson.se/blogg
    Svara
  • Flora! Har inte du skrivit tips om vad man ska göra i Sthlm på hösten? Hittar inte! :(

    Frida 2016-11-09 21:10:35
    Svara
  • wow Flora jag brukar inte kommentera men den här lilla texten var väldigt väldigt fin. Du är bra med orden du! Kram!

    Lisa 2016-11-09 19:57:58
    Svara
  • Så fint skrivet!

    Sandra 2016-11-09 16:37:10
    Svara
  • så FINT!

    Lina 2016-11-09 15:20:28
    Svara
  • Hej!

    Va fint skrivet! Kan inte du göra ett inlägg som visar hela din lägenhet lite mer? Jag ska precis flytta till en lite mindre lägga än vad vi har nu och skulle behöva förvaringstips. Vart gör man av alla kläder och sånt liksom???
    Kram!

    Lina 2016-11-09 14:42:27
    Svara
  • Vakkert!

    Åshild 2016-11-09 13:21:38 http://thelabyrinthine.mondieu.nu
    Svara
  • Fantastiskt skrivet!

    Felicia 2016-11-09 12:20:37
    Svara
  • Aj, aj, aj så fint och spot on!! ?

    Cornelia 2016-11-09 11:34:32
    Svara
  • ”Jag bara står där i lämningarna och glor.” Bra skrivet och fint tema!

    Julia 2016-11-09 11:11:34 http://prick.blogg.se
    Svara
  • Du är fasen MAGISK med ord. Det är som en kan ta på känslan i vartenda mening.

    Ellen 2016-11-09 09:25:21 http://lindbergellen.com
    Svara
  • så jävla fin!!

    matilda 2016-11-09 07:24:51
    Svara

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!