SF-bilderna är inte slut än! Pjuh, för jag kan liksom inte klippa navelsträngen än. Känner mig olyckligt kär typ. Nåväl. Här är jag på Andytown om ni undrar.

Veckan innan julafton åkte vi till en farmers market för att handla ingredienser till tacomiddagen. Dana och Froste brukar handla mat där en gång i veckan. Så lyrrigt. Fy farao vad jag saknar dem när jag ser den här bilden. Ej ok.

Vi köpte citrusfrukter för att göra en apelsinsallad. Frukt i mat är min favvo.

Och så åt vi dumplings på stående fot och hukade för regnet.

En annan dag var jag i Berkeley med Linnea! Vi klämde exempelvis på skoluniformskjolar,

smög in i biblioteket som tillhör Berkeley College,

samt tittade på citronträd som folk liksom har i sina trädgårdar. Berkeley ligger en halvtimmes tunnelbaneresa från SF är och är en så jäkla fin liten studentstad.

En annan dag blev jag kär i ett rosa hus,

och läste en rosa bok som jag gillade ganska mycket. Ändå lika! Den är skriven av Danas mammas kompis och handlar om att växa upp som fattig i San Francisco, och att lyckas mot alla odds.

Min sista SF-kväll tillbringades hemma hos dessa två. Vi dränkte våra sorger i rosévin och gjorde vegansk sushi.

Med shiitakesvamp, tofu, misomarinerad persimmon, avokado, kiwi, mango och morötter (kombinerade på olika vis). Är vi genier eller.

Translation: 11 random pictures from the San Francisco life. Farmers market with Froste and Dana, Berkeley with Linnea and home made vegan sushi.

Jag har en ny baby i sminkväskan: Tattoo liner från Kat Von D Beauty.

Jag köpte den på Sephora i SF men jag har hört att hennes sminklinje kommer till Sverige någon gång i år.

Det går att få svinsmala och skarpa linjer, och sedan sitter eyelinern som berget hela dagen. Och! Den är cruelty free. Meget bra.

Glad lördag på er!

–

LÄS ÄVEN:
MY TOP 5 BEAUTY PRODUCTS, SEPTEMBER
MAKEUP TUTORIAL – GOING OUT
ÖGONBRYNSTUTORIAL

Translation: I love my new eyeliner: Tattoo liner from Kat Von D Beauty. 

Hej hörni. Jag råkar fortfarande prata engelska ibland och har försökt tända lampan på fel ställe (dvs på väggar motsvarande min bostad i SF), men det är nästan läskigt hur snabbt jag vänjer mig vid att vara hemma. Att möta Felix vid porten på tisdagskvällen var så skakigt och pirrigt och surrealistiskt och nervöst. Återförening är det finaste jag vet.

I onsdags klev vi upp, vadade igenom havet av smutskläder och utspridda plagg från min resväska och dukade fram finfrukost. Fruktsallad och avokadomacka för mig,

Och ostmacka för honom. Plus julklappar!

Här är han! Så jävla fint att få skeda igen, trängas i köket igen, duscha tillsammans igen och stanna uppe till sent för att PRATA. Har längtat efter det.

Sedan pälsade vi på oss och gick ut i SOLEN och GLITTRET. Jag bar kängor från Dr Martens, jeans, väska och jacka från Monki, halsduk och mössa från Dr Denim. Och Felix gamla vantar.

Äkta Stockholmsvy.

Allt var liksom spännande. Snön. Butikerna. Kaffet.

Vi provade kläder och köpte lyxig duschtvål och så gick vi förbi spårvagnen som fick mig att tänka på Fröken Frimans krig (som ni måste se om ni inte gjort det än).

Hej!

Solen gick ner 15.30 för det gör den tydligen i det här landet, så då begav vi oss mot Vasastan igen. Vi gick och handlade veganska grejor, typ sojafärs och havremjölk och popcorn, och sedan traskade vi hemåt.

Och så lagade vi Oumph! med blomkålspuré efter det här receptet av Malin. Oumph! är veganskt sojaprotein (finns i frysdisken på min Ica) vars konsistens veeerkligen liknar grillad kyckling. Jag tror inte ens att köttätare skulle märka att det är en vegansk produkt? 250 gram kostar 49 kr, och jag räknade ut att hela maträtten gick på 100 kr, och den räcker till tre eller fyra portioner. Ändå bra pris tycker jag! Nästa gång tänker jag tillsätta muskotnöt i purén och någon slags liquid smoke-sås i Oumphen.

Resten av kvällen tillbringades i horisontellt läge med en Coppolafilm och mitt huvud på hans bröst.

Translation: My first day in Sweden this year. Felix and I exchanged christmas gifts and had a really nice breakfast, and then we spent the day strolling around the streets of Stockholm. We had Oumph! (vegan soy protein) for dinner and that’s that. So happy to be with him again.