Hej hörni. Jag råkar fortfarande prata engelska ibland och har försökt tända lampan på fel ställe (dvs på väggar motsvarande min bostad i SF), men det är nästan läskigt hur snabbt jag vänjer mig vid att vara hemma. Att möta Felix vid porten på tisdagskvällen var så skakigt och pirrigt och surrealistiskt och nervöst. Återförening är det finaste jag vet.

I onsdags klev vi upp, vadade igenom havet av smutskläder och utspridda plagg från min resväska och dukade fram finfrukost. Fruktsallad och avokadomacka för mig,

Och ostmacka för honom. Plus julklappar!

Här är han! Så jävla fint att få skeda igen, trängas i köket igen, duscha tillsammans igen och stanna uppe till sent för att PRATA. Har längtat efter det.

Sedan pälsade vi på oss och gick ut i SOLEN och GLITTRET. Jag bar kängor från Dr Martens, jeans, väska och jacka från Monki, halsduk och mössa från Dr Denim. Och Felix gamla vantar.

Äkta Stockholmsvy.

Allt var liksom spännande. Snön. Butikerna. Kaffet.

Vi provade kläder och köpte lyxig duschtvål och så gick vi förbi spårvagnen som fick mig att tänka på Fröken Frimans krig (som ni måste se om ni inte gjort det än).

Hej!

Solen gick ner 15.30 för det gör den tydligen i det här landet, så då begav vi oss mot Vasastan igen. Vi gick och handlade veganska grejor, typ sojafärs och havremjölk och popcorn, och sedan traskade vi hemåt.

Och så lagade vi Oumph! med blomkålspuré efter det här receptet av Malin. Oumph! är veganskt sojaprotein (finns i frysdisken på min Ica) vars konsistens veeerkligen liknar grillad kyckling. Jag tror inte ens att köttätare skulle märka att det är en vegansk produkt? 250 gram kostar 49 kr, och jag räknade ut att hela maträtten gick på 100 kr, och den räcker till tre eller fyra portioner. Ändå bra pris tycker jag! Nästa gång tänker jag tillsätta muskotnöt i purén och någon slags liquid smoke-sås i Oumphen.

Resten av kvällen tillbringades i horisontellt läge med en Coppolafilm och mitt huvud på hans bröst.

Translation: My first day in Sweden this year. Felix and I exchanged christmas gifts and had a really nice breakfast, and then we spent the day strolling around the streets of Stockholm. We had Oumph! (vegan soy protein) for dinner and that’s that. So happy to be with him again. 

Hej kompisar! Såhär såg jag ut på julafton. Kjolen köpte jag på en second hand-affär häromdagen och den är som sydd för mig. Kortkort och veckad och mycket fin.

Till den bar jag en omlottopp från AA och Dr Martens. Det är nyckeln tänker jag, att bryta av det gullgulliga och snälla med något lite hetare och kaxigare.

Har ni någonsin sett en så filmisk julgran förresten? Inte jag. Puss så länge!

LÄS ÄVEN:

MITT 2015 I OUTFITS

I onsdags morse mötte jag upp Dana och cyklade till Sunset. Denna pärla alltså. Jag orkar inte ens tänka på att vi skiljs åt om nio dagar. NIO dagar! Vad hände med tre månader? Jag längtar såklart hem på många sätt men samtidigt blir jag så jävla jävla ledsen över att behöva lämna en plats som jag precis har börjat lära känna.

Vi åt frukost på Judahlicious. Personalen vet vad jag heter nu :’) Först åt vi acai bowl med extra jordnötssmör,

och sedan bovetepannkakor med banan och lönnsirap. Gott som ni förstår.

Sen delade vi på en kanna te på Andytown. De har så fin keramik där.

Vi satt och jobbade (jag) och läste (hon) i en timme, innan vi cyklade hemåt igen.

Då slog jag in julklappar i hundmönstrat papper.

Och vid lunchtid befann jag mig plötsligt i Oakland!

Jag såg ut såhär. Pinsamt svensk i helsvart.

Iklädd skor från Dr Martens, jeans och halsduk från Dr Denim, jacka från Monki och hatt från Mango.

Jag har en triljard bilder att visa er från vår pangfina Oaklanddag, men det får ni se en annan dag i stället, för idag ska jag och Froste åka på en cykeltur och alltså såxjzzshzxmn,a<ansazxjkaFAN jag får så ont i magen av att snart behöva lämna detta. Tre månader är ingen-ting. Kom ihåg det om ni någon gång tvekar inför att resa bort ett slag. Efter en tandkrämstub är det dags att åka hem igen.

Puss från Flora