Hej det är jag! Såhär såg jag ut i söndags. Efter lite piff om jag ska vara ärlig – mitt bakisfejs var inte så smickrande. När jag vaknade sträckte jag ut armen, tog upp telefonen, kisade mot skärmen och sms:ade Vicky:
Och så bestämde vi träff på Eddie’s Café på Divisadero. Vi kom gående från varsitt håll precis samtidigt, och jag tänkte på hur fint det hade varit att se våra gps-prickar förflytta sig mot varandra, från varsin sida av stan.
Hej hej Vicky!
På Eddie’s serverar typisk amerikansk soul food. Jag beställde en omelett och grits, som är en mannagrynsaktig gröt gjord på majsmjöl. Mycket bra bakismat pga det smakar liksom precis som en tror att det ska smaka.
Och så drack vi kaffe ur omaka koppar och pratade om föräldrar, psykisk ohälsa och skrivandet.
Vi fick in notan innan vi ens hade ätit hälften av våra portioner vilket talade sitt tydliga språk (dvs snabb rullians), så efter någon timme gick vi ut i söndagssolen igen. Vi gick igenom en farmers market och provsmakade körsbärstomater som såg ut som juveler och torkade persikor som smakade hur sött som helst.
och Kaliforniska jordgubbar.
Och så gick vi och pratade om huruvida SF är en bättre vegostad än Stockholm (när det kommer till fejkkött – ja, när det kommer till andra vegoalternativ vill jag hävda nej). Och mitt i diskussionen såg vi någon som hade varit *galen* och taggat ”vegan” i marken.
Vi gick upp för backar.
Och ner för backar.
Tills vi kom till Castro. Denna dag var så jäkla varm förövrigt. Svettades i skjorta och jeans.
Vi passerade Dolores Park som är den hipstrigaste parken i hela SF. Där är det alltid fullt av folk på helgerna som jonglerar/picknickar/leker med sina hundar/dricker öl/röker weed/raggar.
Jag glodde på alla gulliga bebisar och Vicky glodde på alla gulliga hundar. Hon utbrast ”iiih!” när hon såg denna och var tvungen att attackklappa.
Gick förbi Women’s building som är så pangfin. ”The Women’s Building is a safe place focused on women’s issues. Here everyone can come together and find their own confidence and strength. We offer everyone the tools and resources to create better lives for themselves, their family and their community.”
Vi styrde stegen mot Stuff, som är en asstor vintagebutik fylld av möbler som jag hade köpt om jag vore en rik San Francisco-bo.
Allt där är fint nästan.
Exempelvis den där i jeansjacka.
Sen promenerade jag hem och höll på att smälta ihop i en liten pöl. Hejdå Vicky! Hejdå bloggen ses i morgon!
Translation: My Sunday included brunch with Vicky at Eddie’s Café, a walk around Castro and Valencia and a visit to the vintage shop Stuff.