Låter en pyjamasyrsa hälsa er välkomna till det här blogginlägget. Här på en trappa vid ett gammalt hus i en skog utanför Norrtälje.

Om jag fick bestämma skulle jag äta trappfrukost med henne flera dagar i veckan.

Här med smoothie, mango, fikon, Yrsas hembakade bröd, jordnötssmör, tahini och sylt. Och kaffe.

På förmiddagarna satt vi och jobbade/pluggade eller skrev. Sedan tog vi en promme efter lunch.

Efter ett par kilometer kom vi till havet. Där kastade vi kläderna i en hög i vassen och gick i.

Känslan efter septemberbad: tankarna är lite mer fokuserade, som att ställa in skärpan i en kikare.

På eftermiddagarna satte vi oss på verandan och skrev.

Yrsa gjorde drinkar på sommarhallon och så tog vi upp en massa snacks, för jag blir alltid nojig att det ska finnas för lite.

Yrs festsnusar och har lite olika dosor för olika tillfällen. Kaliber blidde det denna gång.

Godsägarinnan.

Nere i köket puttrade en gryta på spisen, och så Markus Krunegård som puttrade ur högtalarna. Eller Amason kanske.

Hon skulle kunna öppna restaurang hon.

Efter maten-skrivet.

På morgnarna sträckte vi ut våra skrivstela kroppar. Hon yogade och jag studsade runt och gjorde mitt morgongympapass. Vi får båda väldigt ont i kroppen av att sitta still framför en dator länge, så då är sånt här extra viktigt. Plus, på landet finns det tid för allt.

Sen kom Veronica Maggio på besök.

Hon var rätt aggressiv :/

Sista kvällen lagade jag pasta med en sås gjord på solrosfrön, som ska likna tonfisksås. Väldigt god.

Slut på Norrgårdentillvaron för den här gången. Nästa gång vi är där är det nog vinter. Då får vi kura upp ännu närmre varandra i soffan.

Translation: We spent a couple of days at Yrsa’s summer house, writing, eating, walking, writing, eating. 

Min fredag började med att jag satt och målade en illustration med beskrivningen ”glad trettonårig tjej” till Unghuddinge.se. Jag brukar lyssna på podcasts eller titta på serier under tiden, och den här dagen var det nya säsongen av Awkward som gällde. En perfekt serie att ha i bakgrunden, eftersom den är så överspelad och förutsägbar att en inte måste ha fullt fokus hela tiden.

Sen fick jag ett bud! Dessa pangfina hörlurar från Molami. De ska jag ha när jag sitter och skriver på café i San Francisco, tänker jag mig.

Det var tydligen lilla julafton den här dagen, för sedan knackade det på dörren igen. Jag fick ett gäng pangfina höstaccessoarer från Accent. Plus denna asfina bukett. Tack så mycket!

Färgskalan på sjalen är bara så <3 <3 <3 <3

Såhär fin blidde jag!

Vid sextiden mötte jag upp Felix och åkte hemåt. Himlen var överdådig, som om den ville säga ”Varför ska du dra från Sverige när det är så vackert här?”

Vi dumpade våra tunga väskor i hallen, sprutade på oss lite parfym och promenerade ner till Norrmälarstrand och Orangeriet.

De kan verkligen sina drinkar där.

Vi beställde in oliver och manchego (bästa osten).

Hej hej.

Och sedan: Pizza. Jag tog den vegetariska med grillad zucchini och aubergine, pinjenötter och parmesanost. Felix tog en salsicchiavariant. Min vann.

Efter ett tag bad jag honom sätta sig bredvid mig i soffan i stället. Så att vi kunde pussas liksom.

Så där satt vi och drack varma äppeldrinkar och åt tiramisu tills vi knappt kunde stå upp. Slut på fredag!

Translation: My Friday. Illustration work at the studio and dinner at Orangeriet with my BF.