Alla hjärtans dag idag! Så vad passar inte bättre än att titta på massa tjejer i ett hus?

Vad är det här för gott då? Jo! Veganska amerikanska pannkakor som Sara, Andrea och Louise trollat fram till frukost.

Den känslan – att vakna klockan 11 för att ens kompis hoppar upp i sängen som en ivrig hund och frÃ¥gar ”hur sätter jag pÃ¥ spisen” och hur den andra kompisen ligger bredvid och försöker förklara pÃ¥ ett helt obegripligt, sömndrucket sätt.

Här är ovan nämnda hund.

Tycker att det är en så gosig grej att äta frukost med kompisar. Samtalen är lite trevande och tröga, för alla är halvvakna, men det är okej, man får sitta tyst och sörpla (sry vissa ogillar när man sörplar men jag tycker att det är mysigt) sitt kaffe och planera dagen.

Eller planera och planera förresten. Efter frukost trängde vi ihop oss som sillar i soffan.

Och läste. Denna bild är faktiskt inte stage:ad även om man kan tro det.

Men innan lunch gick vi ut. Jag var bakis och skittrött och trodde verkligen inte att jag skulle kunna ta mig upp ur soffan, men de släpade mig ut ur dörren.

Yrsa.

Christina.

Fyrtio minuter in i skogen.

Tills vi kom till sjömanskyrkogården, som är gravplatser i en glänta i skogen. Bara sådär.

Detta är så sorgligt. Hens familj vet inget om när hen dog eller vart hen ligger nu.

När vi kom hem var jag så hungrig att jag behövde sätta mig ner med chipspåsen i knät. Men sedan tjoffade vi ihop korv med bröd deluxe. Vi hade Louises veganska aioli, avokado, rostad lök, senap, ketchup, sweet baby rays och pebre på.

Sen sattes det igÃ¥ng med middagsförberedelserna. Planen var att göra vegansk palak paneer, som alltsÃ¥ gÃ¥r ut pÃ¥ att göra ”ost” av sojamjölk som man sedan lägger ned i en spenatryta.

Andrea hejade på genom att sitta på köksbänken.

Jag fick det stora sminkuppdraget för sånt är kul. Sminkade fyra av fem kompisar med contouring, highlighter, ögonskuggor och hela baletten. Så mysigt att få ta i deras ansikten och se vilka färger som passar på dem etcetera.

Det var skrevig stämning.

Sen serverades det eftermiddagsdrink på övervåningen! Hepp hepp!

Sara hade gjort en variant med rosépeppar, grapefrukt, bubbel och gin. Queen of cocktails är hon.

Majsigt litet sällskap va.

Chrissy, such a beaut.

Vi lekte rygg mot rygg, vilket gÃ¥r ut pÃ¥ att tvÃ¥ personer ställer sig med ryggen mot varandra (i det här fallet Sara och Yrsa), och sÃ¥ ska de övriga i samtalet säga frÃ¥gor. ”Vem är slarvigast?”, ”Vem kommer lättast?”, ”Vem har mest prestationsÃ¥ngest?”. Och sedan ska Sara och Yrsa peka pÃ¥ antingen sig själva, eller peka rakt framför sig (vilket symboliserar den andra – för den personen fÃ¥r ju inte se peket). Om Sara och Yrsa bÃ¥da pekar pÃ¥ samma person sÃ¥ fÃ¥r vi andra dricka, men om de tycker olika sÃ¥ fÃ¥r de dricka. SÃ¥ bra lek faktiskt.

Vi hade ivriga åskådare.

Yrsa, alltid i färd med att massera någons fot eller klia någon i håret.

Och så bar vi ner ljusstakarna till köket.

Där Sara skar av sig fingertoppen medan hon hackade vårlök! Så jävla dramatiskt och hemskt, blodet rann och hon skrek ring en ambulans! Men sedan lade vi förband på det lelle fingret och hon fick sitta vid matbordet såhär:

♥

Middag! Vi hade väl visserligen förlorat matlusten lite grann (Louise och Yrsa var liksom tvungna att sätta sig i vardagsrummet för att inte fÃ¥ svindel av allt blod), men det var gott i alla fall. ”Osten” föll tyvärr isär men det blev ett göttit gojs av allt i stället.

Morgonen därpÃ¥ hade vi träningsvärk efter all dans :’)

Vi gjorde chia och rostade rågbröd mmmm gott va.

En morgongosig Ante varsågoda. Det får avsluta detta blogginlägg! Puss puss puss BCB jag är så glad att ni finns.

I måndags kom fram till huset vid niotiden, efter att ha vrålat ut alla våra hemlisar på Härjedalingenbussen. Jaana lagade bönbiffar och jag fick sitta på en stol och titta på. Min feber gjorde mig helt groggy.

Vi gjorde en brasa i kaminen och konstaterade hur frikkin glada vi var att vara framme.

Nom nom nom.

Jag fick Att Skriva av Marguerite Duras i tidig födelsedagspresent av Yrsis. Så himla himla glad för den. <3 För ett år sedan skrev jag om hennes bok Älskaren.

Morgonen därpå vaknade vi upp i ett hav av täcken och kuddar.

Vi klädde på oss och gick och hälsade på fåren.

Tjena, läget?

Tisdagsmorgonen var sval och solig.

Sedan gick vi in till centrum för att handla mat. Stannade på bron och tittade på forsen.

FÖR vackert. Och mäktigt.

Hej hej morgonsolen.

När vi kom tillbaka efter handlingen var den frukostdags.

Surdegsbröd yoghurt ägg avokado frukt nötter kaffe yeah yeah wow wow.

Fast sedan kunde vi inte skjuta upp det längre: Det var skrivdags.

Yrsa pausade då och då med att lägga sig i barnet. Detta skulle komma att bli en återkommande grej under hela vår vistelse.

Då och då hade vi uppläsningar. Det kändes tryggt och fint att få dela med mig av det jag skrivit, och att få ta del av deras texter.

På eftermiddagen, efter att vi hade druckit kaffe med min morbror som bor alldeles intill,  tyckte vi att det var dags att ackompanjera tangentknattrandet med varsitt glas rosé.

Jag fick ett telefonsamtal från en kille jag gillar.

Skål rå!

När solen gick ner bakom träden så var det dags att röra oss inåt.

Undertecknad var brasansvarig.

Och Yrsa förberedde middagen. Palak paneer skulle det bli. Hon gjorde liksom egen paneer?!

OCH egna naanbröd. Vilken lyx va. Här är receptet till hennes palak paneer och här är receptet till naanbröden.

Vid elvatiden kröp vi upp i våran säng och så var den Hälsinglandstisdagen slut. En alldeles perfekt sådan.

Tranlation: Yrsa, Jaana and I went to Hälsingland to write for a couple of days. This was day 1. We sat outside all dag, and Yrsa made Palak Paneer for dinner.