Flora Wiström

Jag blev nominerad av Jessica från Bookbirds att svara på tio frågor och sedan nominera tio bloggare att svara på tio andra frågor. Tack snälla Jessica!

1. Vilken bok läser du just nu?
Den amerikanska flickan av Monika Fagerholm, med bokklubben. Jag försökte mig på den för två år sedan men stannade efter 50 sidor, och nu har jag läst en sisådär 150 sidor och tycker fortfarande att det går ganska trögt. Men språket är ju ljuvligt.

2. Vilka tre böcker tror du att du kommer läsa härnäst?
Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie, Vill ha dig så illa av Gunnar Ardelius och Beckomberga: ode till min familj av Sara Stridsberg.

3. Varifrån hittar du böcker du ska/vill läsa? 
På olika bloggar (t.ex. Bokhora, Bookbirds, Niotillfem, Evelinamaria), förslag från kompisar och då och då får jag även boktips genom kommentarsfältet.

4. Vilka är de författare som du läser allt utav?
Då svarar jag Amanda Svensson och Jonas Hassen Khemiri. Älskar allt de skriver. Skulle även vilja lägga till Sara Stridsberg, men har inte läst Medealand eller Beckomberga av henne än, så det gills ju inte.

5. Hur går dina tankar när du ska ge bort boktips/böcker?
Jag utgår förstås från den som ska få tipset. Är hen en van läsare? Vad gillar hen att läsa annars? Brukar hen och jag gilla samma böcker? Vad har hen för intressen? När Sarah skulle låna böcker av mig för ett tag sen var Just Kids av Patti Smith ett självklart val, eftersom den handlar om att hänge sig till konsten – vilket Sarah också gör. Hon älskade den boken, vilket jag visste att hon skulle göra. Om jag tipsar om böcker på bloggen så utgår jag från vad jag själv tycker om, och hoppas att ni också ska gilla det.

6. Hur ser din handstil ut?

Här är en inscannad bild från en sida i mitt anteckningsblock från i våras. Skrivtips från mina gamla klasskompisar till vänster och Metroplanering till höger. Jag skriver alltid med en tunn svart tuschpenna.

7. Vilka är dina favorit-tv-serier-topp 5 ut?
Orange is the new black, Girls, Please like me, Broad city och Downton Abbey (på delad plats med My mad fat diary och New girl).

8. Vilken musik lyssnar du på när du är ledsen?
Jag lyssnar sällan på musik när jag är ledsen, i stället ringer jag min mamma och gnyr i telefonen. Men pianisten Gonzales är helt fantastisk.

9. Vilken är din sorgligaste film?
Oj, jag vet inte. Men sist jag grät till en film så var det till The fault in our stars. 

10. Vilka adjektiv skulle du använda för att beskriva dig själv?
Var tvungen att googla ”adjektiv” nu. Så pinsamt, men så är det. Med det sagt: Driven, realistisk, allvarlig, passionerad, kreativ och positiv, kanske?

Jag nominerar:
Sara, My, Sandra, Lovisa, Mariell, Julia, Linn, Emmy, Frida, Jennifer och alla andra som vill att svara på frågorna nedan:

1. Vem är din främsta förebild och varför?
2. Vilken tv-serie skulle du vilja vara med i och vem skulle du i sådana fall vara (alltså som en riktig person, inte som en skådis)?
3. När är du som mest kreativ?
4. En favoritfilm, en favoritbok och en favoritlåt?
5. Hur ser din handstil ut?
6. Hur tror du att ditt liv ser ut om fem år?
7. Vilka bloggar följer du dagligen?
8. Beskriv vad feminism är för dig med tre ord.
9. Vilken låt skulle vara soundtracket till filmen om ditt liv?
10. Vilket är ditt största guilty pleasure?

Det har tagit emot att redigera de sista bilderna från USA. Inte för att det inte är kul – för det är det verkligen – utan för att jag inte vill säga hejdå till den här resan. Det har varit så fint att få lägga upp alla bilder här på bloggen och liksom återuppleva det hela, men nu är vi framme i den näst sista dagen av vår Kalifornienvisit.

Vi vaknade upp i Surprise Valley, sade hejdå till Danas pappa och hans fru, och började sedan åka söderut igen. Passerade hur många får som helst, som ni kan se.

På vägen stannade vi till hos en keramiker som hade gjort den här fina väggen.

Mormor var shoppingsugen,

och medan de andra gick runt och tittade på keramiken så övningskörde jag för första gången! SÅ ROLIGT. Ganska mäktigt att göra det i öknen också, och fint att det var Froste som satt bredvid och peppade mig. Jag hade liksom aldrig suttit bakom en ratt förut så det var en ny upplevelse.

En himla massa timmar senare (obs det var inte jag som körde) var vi framme i Truckee, som är en liten stad på femton tusen invånare och känns som tagen ur en gammal amerikansk film. Huset på bilden ovan var vårt hotell!

Ganska kul att läsa om stadens namn också: Truckee was named after a Paiute chief. The first Europeans who came to cross the Sierra Nevada encountered his tribe. The friendly Chief rode toward them yelling “Tro-kay!”, which is Paiute for “Everything is all right”. The unaware travelers assumed he was yelling his name.

Vi utforskade de centrala delarna av staden,

vilket tog typ en kvart.

Röd Floraperson. ÅH SOLEN OCH VÄRMEN JAG SAKNAR DIG.

När det här tåget ven förbi så tjöt och dundrade det över hela staden. Tågrälsen ligger precis jämte centralgatan så det kändes nästan som att vi skulle bli påkörda.

Lite Twin Peaks-feeling, eller hur?

<3

Vid sjutiden hade vi bestämt träff med den övriga familjen.

Felix hade nya finskjortan på.

Mormor <3 Flora

Älskar dessa människor så mycket att jag vet inte vad. Vi åt vår sista middag ihop, grät lite (jag fick det här halsbandet och blev så rörd), skålade med hamburgare (Felix) och pratade om allt vi varit med om. Vi envisades om att vi ville sitta utomhus och personalen tittade på oss som om vi vore tokiga.

Translation: We drove from Surprise Valley to Truckee, walked around in the little town (it looks a bit like in Twin Peaks, I would say), and had our last dinner together. Love these people so, so much.

 

Jag fick en asfin kommentar från en bloggläsare vid namn Alicia för några dagar sedan:

Hej! Först och främst måste jag säga att jag tycker både du och din blogg är SÅ bra. Jag har följt den under en ganska lång tid nu och blir alltid lika inspirerad på alla sätt och vis varje gång jag läser. På tal om vegansk mat så kände jag min skyldighet att tipsa om dessa otroligt goda chokladkakorna. Jag själv är inte vegan, men skulle gärna vilja börja äta mer vegetariskt/veganskt regelbundet flera gånger i veckan (speciellt med tanke på dessa bilderna). Tack för all inspiration och pepp!

Hej och tack snälla för dina peppande ord! <3 <3 <3 Jag bakade kakorna häromdagen och tyckte så mycket om dem. Bönorna ger inte ifrån sig någon smak men skapar ju den perfekta mjuka konsistensen. Så nu delar vi med oss av receptet till alla andra, eller hur? Här kommer det, brutalt stulet från Ica:

Ingredienser (till ca 12 kakor):

2 msk linfrön eller chiafrön
3/4 dl lönnsirap (eller flytande honung om du inte är vegan)
1/2 tsk äkta vaniljpulver
2 dl kokta svarta bönor (= en pappersförpackning)
2 msk kokosolja
3/4 dl kakao
1/2 tsk kajennpeppar
3/4 dl hackad mörk choklad (70 %)
1/2 dl torkade tranbär
1/2 tsk flingsalt

1. Sätt ugnen på 175°C.
2. Blanda chiafrön eller linfrön, lönnsirap eller honung och vaniljpulver i en skål. Låt stå.
3. Mixa bönorna med kokosolja, kakao och kajennpeppar med mixerstav. Rör ner chiablandningen.
4. Tillsätt den hackade chokladen (inte för finhackad, en vill kunna känna crunchet mellan tänderna) och tranbären. Rör till en jämn smet.
5. Klicka ut smeten på en bakpappersklädd plåt. Strö över flingsaltet.
6. Ställ in i mitten av ugnen ca 20 minuter.
7. Förvara kakorna övertäckta i kyl.

Kakorna är lite kladdiga när du tar ut dem från ugnen, men dra över bakplåtspappret på ett galler och låt kakorna svalna där en stund, då stelnar de. Drick ett stort glas havremjölk till.

Translation: Vegan chocolate chip cookies with black beans from Ica. Translate the (very tasty) recipe here.