För någon månad sedan publicerades mitt debutantporträtt i Svensk bokhandels katalog. Ett debutantporträtt är kort och gott en personlig text som presenterar debutanten och hens skrivande.
Såhär skrev jag:
En dag vaknade min vän av att han hörde pip under altanen. När han böjde sig ner och kikade mellan springorna mötte han två blanka ögon. Han bände upp brädorna och lyfte ut kattungen med trädgårdshandskar för att inte få rivsår på händerna. Genom lager av tyg och tovig päls kände han hur den lilla kroppen darrade. Han döpte henne till Kotten.
Jag tänker på mitt skrivande som en förvildad katt som jag med mycket möda och kärlek lyckats tämja. Jag tänker på Kotten.
Jag har lärt mig att närma mig henne från sidan och inte bakifrån. Att tala lugnande och röra mig långsamt och tyst i hennes närhet. Ibland, när jag har glömt bort att mata henne, sticker hon iväg. När jag hittar henne igen är hon mager och har svansen krökt. Hon tittar på mig med knappnålssmå pupiller, fräser och blottar vassa hörntänder. Jag måste använda avmaskningsmedel och klippa bort tovor från pälsen, muta henne med leverpastej och sardiner.
När jag skrev de första orden på det som skulle utvecklas till Stanna hade jag precis flyttat hemifrån. Jag och min dåvarande kille köpte möbler på Myrorna och tog hem dem på tunnelbanan, satt mitt i vagnen på varsin pinnstol och läste. Vi åkte och storhandlade med hans pappa för att fylla upp skafferiet. Vi fick välja vad vi ville. Men när vi stod där i lysrörsljuset vid kassorna märkte jag att hans pappa fumlade med matkassarna. Vänsterarmen hängde som ett lod från axeln.
Han försökte gång på gång, men det gick inte att lyfta dem. Han kunde inte.
Jag var arton år och pluggade kreativt skrivande vid universitetet. Jag kände livet som ett glödande eldklot i mig. Samtidigt svävade hans pappas sjukdom ogenomtränglig över oss. Jag ville inget hellre än att vara en bra flickvän. Jag ville räcka till. Men hur? Jag skrev en anteckning på mobilen då:
När jag känner hans tårar på min hud kommer jag på mig själv med att tänka: Nej. Snälla. Inte nu.
Den mobilanteckningen var mitt pip under altanen.
Och nu. Nu stryker hon sig mot mina ben, hoppar upp och lägger sig i mitt knä. Hon drar klorna över tyget på mina jeans så att det knastrar, och jag låter henne. När jag stryker henne över pälsen spinner hon som en liten motor. Och ganska ofta skuttar hon upp i min säng när jag sover, lägger sig i utrymmet mellan arm och sida, och vilar med den blöta nosen tryckt mot min hud.
Här kan du förhandsbeställa Stanna. (annonslänk)
MER OM BOKEN:
ETT AVSLÖJANDE – NU KAN JAG DÖ LYCKLIG OSV
OM ATT REDIGERA ETT BOKMANUS
TITELN PÅ MIN ROMAN
SKRIVA DEBUTANTPORTRÄTT OCH ANDRA BOKRELATERADE GREJOR
FORMGIVAREN TILL MITT BOKOMSLAG ÄR…
BOKOMSLAGET
FÖRFATTARPORTRÄTTET
UTDRAG UR STANNA
Alltså woohhw jag har lite tårar i ögonen här, du skriver så vackert, Flora! Ser verrrkligen fram emot att läsa Stanna.
å herre guuuuud vilken text fick rys o gråt i halsen
så fint skrivet. jag ser fram emot boken!
Så ufattelig kult! Jeg drømmer selv om å skrive en bok, du er en inspirasjon <3
SÅ HIMLA FINT <3
asså är så pepp!! du är BÄST flora!!
Så galet fint! Du är fantastiskt. Längtar så mycket till boken!!
Ville bara säga hej och du är så himla badass och en sjukt talangfull skribent. You go girlfriend!
P.s. Puss på dig och Frida för er podcast. Så himla vettig och hjälpsam.
SÅ. VACKERT. Längtar något ofantligt mycket efter att få läsa Stanna. Tusen kramar <3
så sårt og vakkert! du er modig x
Detta var så bra
gu va fint <3
Så fint!
Fullständigt grät högt och ljudligt när jag läste detta! Du är så jävla duktig Flora.
Så fint, ville börja gråta på tunnelbanan nu, för det är så fint beskrivet. Vet precis hur det känns med en sjuk pappa som aldrig kommer bli bättre
så förbannat stolt över dig. du + boken är båda fantastiska ❤️ puss florp
Briljant Flora! Så välformulerat och fint, starka ord.
Har beställt boken och är så frukansvärt jävla aspeppad på att läsa den!!! Heja dig Flora!
Så vackert skrivet Flora! Jag älskar ditt språk och ser fram emot att läsa din bok!
Fan alltså, jag är inte den som ofta ’orkar’ gå igenom processen att kommentera på bloggar nu för tin men helvete så fint skrivet. Ska bli spännande att läsa stanna! Fortsätt göra din grej. X
Så fint skrivet!! Ser fram emot att läsa boken!
Så sjukt bra! Jag har följt hela din historia på bloggen men du lyckas liksom förklara allt det där bättre med bara ett par hundra ord, fantastiskt!
Så fint skrivet!
<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3
Du målar med ord Flora!
Ser så framemot att läsa boken.
Nä men alltså FLORA! Jag är alltid skeptisk när offentlig person ger ut bok, pga att man inte vet om förlaget gör det för att det är en bra bok eller för att den med säkerhet kommer sälja. Men DU KAN VERKLIGEN SKRIVA. Vilken känsla i orden. Sitter här och håller undan tårarna för att inte bli alldeles kladdig av smink nu när jag ska gå till jobbet. Som jag längtar efter din bok nu!
Så himla fint! Wow.
älskar detta
I assume it is only available in Swedish … what a pity, I would love to read it <3
xx from Bavaria/Germany, Rena
www.dressedwithsoul.com
Wow, vad spännande! Ska bli intressant att läsa den till hösten :)
Ser fram emot att få läsa boken. Känns lite extra spännande då vi på bloggen har fått följa din skrivprocess. Måste vara superpirrigt nu när den snart står på hyllorna….
Usch, vad ledsen jag blev av den korta beskrivningen av Felix’ pappa… det var väldigt bra skrivet.
Så häftigt att du har skrivit en bok! Kommer det bli fler?
Vill läsa en hel bok om detta. Hoppas det finns inslag i Stanna, eller i nån annan bok du kommer skriva.