Hej från Arbrå.

Dana och Froste, som är min äldsta bror, har kommit hela vägen från San Francisco och totalt är vi runt fyrtio personer som bor i olika hus och stugor och husbilar på tomten. Så många simpuffar att blåsa upp vid kvällsdoppet och så många skor i olika skostorlekar som klampade mot dansbanan i natten.

Tänkte fortsätta hänga på en filt med mina syskon och kusiner nu, men hoppas att du hade det fint igår. Om inte så kommer det ju fler midsommaraftnar. Puss.

Recap: I slutet av förra året tillbringade jag 3 månader i San Francisco. Över nyårshelgen åkte jag, min storebror Froste och hans fru Dana till Big Sur & Ventana Wilderness för att hajka.

Den första dagen av 2016 vaknade jag upp här. Froste envisades om att vi skulle beskåda soluppgången under bar himmel, så därför hade vi inte slagit upp våra tält. Men vad vi inte visste var att det skulle bli flera minusgrader under natten, och inte nog med det – solen gick ner klockan 19 vilket innebar 12 timmar av mörker.  Vi var alltså tvungna att utstå kylan i ett halvt dygn.

Jag vaknade upp varje timme och försökte sparka mig varm, försökte krypa längre ner i sovsäcken, försökte maka mig närmare Froste och Dana (men sovsäckarna och liggunderlagen gled på grund av att underlaget frös och blev halt), försökte SOMNA. Så när det äntligen blev ljust flög jag nästan upp ur sovsäcken för att skaka liv i min kropp. Dana låg kvar och såg såhär ynklig och gullig ut <3

Och Froste och jag sprang upp och ner för kullen för att bli varma, och han instruerade mig att göra höga knän och jumping jacks och hopp i sidled. Ser ni vad konstiga och svullna vi ser ut här? Jag känner knappt igen oss. Det är för att våra ansikten liksom hade stelnat i kylan.

Sen lagade vi frukost på gasköket. Havregrynsgröt och kaffe. Och så tittade vi på solen som sakta kröp upp över havet.

Vilket var bland det vackraste jag sett i hele mitt lelle liv. Herrejävlar.

Sen packade vi ihop sakerna och började gå mot bilen, en promme på en sisådär två-tre timmar. Kolla bara den här färgskalan:

Vill leva i den.

Froste gillar att ta porträttbilder i exakt samma position, så det gjorde vi :)

Har nog aldrig upplevt en så skön dusch som den jag tog när jag kom tillbaka till min SF-lya. Men det är ju iskalla nätter som dessa som gör frukoststunderna så magiska, som får solnedgångarna att bli färgstarkare och stjärnhimlarna klarare.

Tack Froste och Dana för att ni tog med mig på denna fantastiska hajk. Jag saknar er jämt. ♥

–

LÄS ÄVEN:
NÄR VI VANDRADE I BIG SUR. PT 1. 

BIG SUR PT1. STJÄRNFALLEN ÄR VÅRA NYÅRSFYRVERKERIER

Translation: The first day of 2016 happened here, in the Ventana Wilderness, Big Sur. It was freezing cold but so, so beautiful. I’m so happy that my brother and his wife took me to this amazing place. 

I torsdags morse plockade Dana upp mig med bilen. Honk honk, dags att åka!

Förra året åkte jag och min familj norrut längs med Route 101, men denna gång skulle jag och Dana söderut. Vi stannade till för utsikts- och kisspaus. Det är så jävla vackert att åka längs med kusten på det här viset.

När vi kom in till Santa Cruz svängde vi upp på New Leafs parkering och gick in för att köpa lunch (motsvarighet till Whole Foods, med massa närproducerade och ekologiska matvaror). Dana pluggade på universitetet i Santa Cruz och den här mackan med baked tofu var hennes standardmat, så den skulle vi såklart äta. Till den klunkade jag tranbärskombucha.

Och så satt vi och spanade in de som surfade. SC är nämligen surfstaden numero 1. Jag utbrast ”åh shit” och ”iiiih” när jag såg dem rasa fram över vågorna, för jag har aldrig sett surfare up close förut. Så jävla imponerande.

Sen åkte vi hem till Danas kompis Kayla, där vi skulle få bo över helgen. Vi plockade ner handdukar, badkläder och iskall öl i en väska och begav oss till stranden.

Där försökte Dana lära mig hur jag ska hantera vågorna – nämligen genom att dyka under dem. Alltså det är SÅ svårt att bada i så stora vågor!? Något som en Stockholmsbo som jag aldrig behövt lära mig, trots otaliga somrar i Bohuslän. Tumlade runt runt runt i vattnet.

Sen åkte vi hem igen. Fram med locktång, ansiktsfärg och gyllene braxor – det var dags att göra oss i ordning inför kvällen! Jag var utklädd till Sandy.

Jävligt okreativt, men ja. Så får det vara ibland. Brände för övrigt av mig halva håret för att åstadkomma denna frippa???? Måste vara kombinationen blekt hår + saltvatten + locktång. Det är helt stripigt och konstigt nu. Jaja.

Sen tog vi en Uber till Downtown för att gå på Danas kompis halloweenfest. Så HIMLA roligt var det.

När vi kom hem någon gång miss i nassen så länsade vi kylskåpet på mat, lämnade ett smiley face till Kayla som skulle iväg till jobbet tidigt samma morgon, och somnade troligtvis innan huvudet ens hamnat på kudden.