Att hitta en titel till min roman (här kan du läsa inlägget om när jag droppade bokbomben) har varit sjukt svårt. Jag har lusläst manuset på bra meningar men inte hittat något som känns rätt.  Boken har haft arbetstiteln Ester (efter namnet på huvudkaraktären) sedan jag började skriva på berättelsen våren 2013. Men så kan den ju inte heta. Det säger ingenting om handlingen.

Men nu har vi bestämt det: Boken kommer heta Stanna. Det syftar på att stanna kvar i ett förhållande, stanna i sin hemstad och önska att personer i ens omgivning ska stanna hos en. Tror att det kommer bli fett fint rent grafiskt/typografiskt och eftersom det är en kort titel tror jag människor kommer komma ihåg den. Vad tror ni, blir det bra?

Obs att det här inte är mitt bokomslag! Insåg nu att det kanske såg ut lite så. Jag ska få den första skissen på omslaget nästa vecka och det är så stört pirrigt. Jag kommer förhoppningsvis göra en illustration eller två till inlagan (alltså inuti boken), men det känns bra att någon annan gör omslaget. Ska bli så spännande att se hur formgivaren har tolkat storyn.

Stanna kommer ut i bokhandlarna i september 2016. Pirrigt värre.

–

LÄS ÄVEN:

ETT AVSLÖJANDE – NU KAN JAG DÖ LYCKLIG OSV
OM ATT REDIGERA ETT BOKMANUS

Translation: The title of my novel will be Stanna, which means Stay. 

I måndags åkte jag och Yrsa till hennes landställe utanför Norrtälje. Hon pluggar skrivande på distans och jag redigerar ju min roman, så det passade fint att åka iväg ihop och bara skriva skriva skriva. Det där huset alltså. Knarrande trappor, sprakande vedspis och en 180-säng att sjunka ned i.

Klockan ringde 07.30 om morgnarna. Både Yrsa och jag är överens om att vi skriver bäst innan lunch, så då är det ingen idé att ligga och dra sig. Vi åt lyxfrukost och satt och pratade tills Yrsa strängt sa ”nä nu får vi börja skriva”.

Så då gjorde vi det. Redigerade. Läste. Skrev. Strök. Jag hade inte kopplat upp mig till wifi:t och hade mobilen liggandes i ett annat rum på stör ej-läge. Mycket viktigt för att få något gjort.

Efter lunch gick vi på den obligatoriska halvtimmespromenaden. Jag får så sjukt ont i knäna av att sitta still (detta är något nytt, känner mig väldig ledsen över att min kropp säger ifrån) så promenader är superviktigt. Plus att frisk luft och blod som får rusa genom kroppen gör att kroppen får ny energi. Som ni vet.

Här är hon. Yrspyrs <3

Sedan satt vi och skrev en stund till. Vid femtiden får en ta ett glas vin och en kopp salta pinnar. Då kan det hända att skrivandet blir ännu bättre.

Första kvällen improviserade vi ihop livets måltid: Kokosris och en gryta med sötpotatis, jordnötssmör, aubergine och andra goa grejor. Alltså jag och Yrsa är genier i köket! Det är sant! Jag ska försöka återskapa det här receptet så att ni kan få uppleva samma orgasmlika tillstånd som vi.   

Längtar redan tillbaka till denna magiska plats.

–

I SENSOMRAS GJORDE VI EN LIKNANDE RESA:
– SKRIVRESAN TILL HÄLSINGLAND DAG 1
– SKRIVRESAN TILL HÄLSINGLAND DAG 2

Translation: Yrsa and I went to her summer house to get some writing and editing time. It was just what I needed.