Vår förra bokklubbsbok var Purple Hibiscus av Chimamanda Ngozi Adichie. Jag är ju i London så jag kunde inte vara med och babbla om boken (</3), men å andra sidan kan jag ju babbla med er om den!

Såhär står det om bokens handling på nätbokhandlarna:

”Kambilis far Eugene Achike är en riktig hjälte. Han tar hand om de sina, han äger en tidning som oförskräckt kritiserar korruptionen och maktmissbruket i samhällets högsta skikt, han får pris av Amnesty International och skänker stora summor till välgörande ändamål.

Men i hemmet är han en tyrann. Han misshandlar sina barn och sin fru om de gör det minsta avsteg från det han betraktar som den enda sanna vägen, en hårdhänt och intolerant katolsk tro. Han har till och med stött bort sin egen far, eftersom denne hållit fast vid sina förfäders religion. Kambili och hennes bror Jaja får en aning om ett annat sätt att leva när de under en tid får bo hemma hos sin faster, som i sin kärleksfullhet och rättframhet är sin brors raka motsats. Denna aning om ett friare liv växer till ett uppror hos Kambili och Jaja. Familjens maktordning är plötsligt i gungning och en våldsam brytning blir mer och mer oundviklig.”

Jag tyckte väldigt mycket om Purple Hibiscus. Våld i hemmet är ett svårt ämne, men Ngozi Adichie har lyckats skapa en berättelse som är viktig och realistisk på samma gång. Och i det hemska så finns stråk av lycka, vilket gör berättelsen så himla stark. Jag råälskade ju Americanah, och den här boken tyckte jag om nästan lika mycket. Läs den du med vetja.

Just det, den finns förstås på svenska också (Lila hibiskus) om ni föredrar det.

★★★★☆

Andra böcker jag har läst på sistone:
Gunnar Ardelius – Vill ha dig så illa
Kim Thúy – Ru
Chimamanda Gnozi Adichie – Americanah
Sara Stridsberg – Beckomberga : Ode till min familj
Lena Dunham – Not that kind of girl

Translation: I really liked Purple Hibicus by Chimamanda Ngozi Adichie. It’s about being 15, not knowing what the world has to offer, and trying to break free from domestic violence.