Flora Wiström

Häng med på min fullspäckade onsdag!

Efter att jag suttit hemma och jobbat med bloggen på förmiddagen, styrde jag stegen mot Kungsträdgården.

Där mötte jag upp Frida. Vi skulle nämligen på Samsungs årliga sommarlunch för att säga hej. Jag gjorde ju ett samarbete med Samsung i vintras, om ni minns.

Och så åt vi mat :) Men utan kött för min del såklart.

Bäst var ändå detta blomhav.

I stället för att få en goodiebag (som ju är mandatory på sådana här events) så fick vi plocka ihop varsin blombukett! Prisa gudarna!

Jag valde pioner, något gult, något vitt och alchemilla mollis (hähä ett av tre växtnamn jag kan på latin, det får väga upp för min övriga okunskap), dvs. jättedaggkåpa. Vackert va?

Sedan satte jag mig på Koloni på Biblioteksgatan för att jobba i ett par timmar. Drack den här rooiboscappuccinon som får fem av fem!

Där är det fint. Jag måste nog lägga till det plejset i min caféguide.

Nästa punkt på schemat var en outfitfotografering i tre delar med Colin. Resultatet får ni se nästa vecka, det ska bli så kul att visa er!

Efteråt smet jag in på Metrokontoret, lagom till att det första regndropparna föll från himlen. Gulliga Fanny var såklart på plats.

Där skulle vi ha AW och en föreläsning om bloggstrategier. Gillar verkligen att nörda ner mig rejält i sådant.

Linn var på plats. Hon har ju alldeles nyligen börjat blogga hos oss, hurra hurra och välkommen!

Och sedan var den onsdagen slutt! Tack för mig.

Translation: My Wednesday. Samsung had their summer lunch and Frida and I went there to say hi. We got to make our own flower bouquets <3 Afterwards, I had a photo shoot with Colin, and then I went to the Metro office to meet my colleagues for an after work and a seminar about blog strategies. A busy but fun day.

Jag vet att det är ett jäkla snack om acai bowls (uttallas a-sa-ee) på sociala medier i allmänhet och min blogg + instagram i synnerhet. Så nu tänkte jag, en gång för alla, skriva ut receptet på den här goda smoothieskålen.

Så vad är açaí för något? Jo, det är ett bär från Kålpalmen som växer i Amazonas. Bäret innehåller sex gånger mer antioxidanter än blåbär (asmycket med andra ord) och smakar lite nötigt. En açaí bowl är en smoothie gjord på bäret, som du toppar med frukt, nötter eller frön och äter med sked.

Açaí går att köpa i fryst form, men det är dyrt och ganska svårt att få tag på (finns på nätet och i hälsokostbutiker). Jag använder mig i stället av pulverformen som jag har köpt via Amazon. Fortfarande dyrt, men billigare i jämförelse. Men ärligt talat: Om du vill kan du skippa açaí helt och hållet och göra en hederlig smoothie, eller så använder du blåbärspulver eller nyponpulver som substitut.

För en portion (eller två små) behöver du:

1 msk açaípulver
1 banan
2 dl frysta bär, typ hallon och blåbär (jag använde en blandning av blåbär, björnbär, tranbär, hallon och lingon)
1 msk jordnötsmör (kan uteslutas – men det tillför massa smak!)

Till toppingen kan du ta det du har hemma, men jag använde:

Färska jordgubbar
Färska blåbär
Bipollen
Pumpafrön (rostade i en torr stekpanna)
Andra förslag är kokosflingor, müsli, frukt, nötter, chiafrön, linfrön etc.

Mixa ingredienserna. Du behöver inte tillsätta vätska, för konsistensen ska vara krämig och inte rinnig. Häll sedan upp smoothien i en skål och toppa med det du gillar.

Ät upp!

Fler recept på goda frukostar eller mellanmål:

Nötbollar
Bananpannkakor
Fröknäcke
Glutenfritt, lättbakat bröd.
Amaranthgröt med nötmjölk och apelsinskivor.
Rödbetspannkakor.
En arbetsvecka, fem frukostar.
Ugnsbakad gröt.
Choklad- och kokoschiapudding.
Morotsgröt.

Translation:

An açaí bowl is a smoothie with the Brazilian açaí berry as the main ingredient. It’s packed with antioxidants (6 times more than blueberries) and has a nutty flavor. 

For one serving (or two small ones).

1 tbsp açaí powder
1 banana
1 cup frozen berries, like raspberries and blueberries (I used a mix of blueberries, blackberries, cranberries and raspberries)
1 tbsp peanut butter 

Blend until smooth, then add the toppings. I used strawberries, blueberries, bee pollen and dry roasted pumpkin seeds. Eat the smoothie with a spoon. Enjoy!

Alltså livet är så jävla fucked up.

När jag var ute och cyklade i förrgår så blev jag påkörd av en bil. Ja ni läste rätt. Påkörd. Det var den där förbannade högerregeln som jag inte har koll på. En bilist såg mig inte när jag skulle svänga in på en tvärgata, så han körde rakt på min cykel. Rakt på mig. Och vips låg jag där mitt på Sveavägen med cykeln över mig. Hjälm på såklart. Jag är ju inte dum. Men tydligen ouppmärksam.

Adrenalinstinn som jag var gjorde jag tummen upp till bilföraren och ställde mig hastigt upp. Upprepade ”Jag är okej, det var mitt fel, jag går hem nu, jag är okej, det var mitt fel, jag går hem nu.” Jag försökte leda cykeln men framhjulet tog tvärstopp. Hörde någon ropa mitt namn. Vände mig om och där stod Alice. Som från ingenstans. Hon kramade om mig, gång på gång, frågade om jag var okej och konstaterade att jag var så samlad och lugn.

Några andra rusade fram, en tant och en farbror och en tjej, men jag upprepade: ”Jag är okej. Verkligen, jag är okej.” Han i bilen parkerade lite längre fram på gatan och sprang sedan mot mig. Ögonen alldeles uppspärrade. Vi bytte kontaktuppgifter. När han höll fram sin telefon skakade handen oupphörligt.

Tanten, farbrodern, tjejen och bilföraren gick och jag lade pannan mot Alices axel. Hulkningarna var liksom spastiska, kroppen skälvde så mycket. Mörka fläckar på hennes tröja. När vi sa hejdå ringde jag Felix. Sedan mamma. Det gick en signal, sedan lade jag på. Varför skulle jag ringa mamma nu? Vad skulle hon kunna göra? Var inte det en självisk och onödig handling, att ringa och oroa henne sådär?

Och okej, jag vet inte om jag tror på det som Alice kallar ”mammors sjätte sinne”, men mamma ringde upp mig. Och hon, som aldrig är i stan och som bor långt ute i Nacka, satt i bilen på Sveavägen. Fem minuter bort.

”Stanna där du är. Jag kommer. Nu.”

Och jag satt och grät på trottoaren intill Tegnérlunden när mamma svängde upp med bilen. Öppnade dörren och sprang fram till mig, höll om och ihop mig. Lastade in cykeln i bagageutrymmet och körde hem mig. Jag kände mig så jävla liten, med skakiga knän och vek röst. Men jag var okej. Bara skrubbsår och blåmärken och en värkande arm. Men med ett hjärta som bankade så in i helvetes vilt i bröstkorgen.

Så nu blir det inga cykelturer på ett tag, för min Bianchi ska till verkstaden.

Och jag, jag ska plugga högerregeln.

Translation: I was hit by a car yesterday, while riding on my bicycle. I’m fine, just a couple of small bruises and an aching arm, but it was so so so scary.