Förra torsdagen hände något så knäppt som att jag blev nerflugen (!) till Köpenhamn för att gå på ett Jane Kønig-event. Jag och Linn möttes upp på Arlanda med grumliga ögon och rullväskor som smattrade över asfalten. Två timmar senare befann vi oss i Köpenhamn!
Vi åkte raka vägen till ett café som hon hade kollat upp. Skönt att någon annan styr för en gångs skull, mvh kontrollfreak. Linn har förresten bloggat om hela resan här, in och läs.
Nämligen Auto, på Griffenfeldsgade 22. Vi klämde oss in vid fönstret och beställde varsin frukosttallrik.
Kolla fin färgskala. Blått och brunt <3
Røræg på rugbrød fick det bli. Nom nom nom.
Så fint att få tillbringa ett helt dygn med den här personen. Hon är så jävla rolig och svinsmart och har tankar om precis allting. Och sånt gillar vi ju. Stört att detta typ bara var fjärde gången vi sågs.
Sen promenerade vi genom Assistens Kirkegård.
Stannade vid HC Andersens grav och grät stora, rullande tårar.
För att sedan styra stegen vidare genom lummigheten.
Nästa stopp var Istid, på Jægersborggade 13.
Där fick vi se hur den nervösa killen bakom disken gjorde glass genom att tillsätta flytande kväve. Say what.
Fy fanken vad goda det var. Jag tog salty pecan med almond crunch och Linn tog chocolate chip med bär.
Hej Linn!
Hej Flora!
Efter en snabb blick på klockan insåg vi att vi behövde småspringa till hotellet för att komma i tid till kvällens festligheter. Vi gjorde oss i ordning på tio minuter och samlades sedan utanför receptionen tillsammans med ett stort gäng glammiga tjejer. Fönade lockar, vassa naglar, höga klackar så långt ögat kunde nå. Så coola. Jag tryckte ner händerna i min slitna jacka, tittade på Linn och tänkte okej, nu kör vi.
Vi blev upplockade med en buss. Överallt pratades det på engelska, danska, norska och svenska.
Köpenhamn alltså, vilken jäkla syn du e.
När vi kom fram till Jane Kønig-butiken blev vi bjudna på cupcakes (så bloggigt jag dör) och champagne. Thanx. Jag och och Linn pratade om mitt för närvarande svajande självförtroende och min paranoia av att alla hatar mig. Hehe. Hon ställer alltid en massa följdfrågor (i enlighet med Hyper Island-metodiken) som får mig att tänka till kring varför jag känner som jag gör.
Lagom tipsy slussades vi vidare till nästa ställe. Okej, dags för vodkadrinkar.
Hej hej klubben hej hej coola bloggtjejerna!
Vi fick varsitt halsband motsvarande vårt stjärntecken. Vet inte hur bekväm jag är med att ha ordet VIRGIN runt halsen dock. Heh.
Linn, jag och en norsk bloggerska. När en dansk tjej talade om för oss att Blågårdsgade (som är en ashipp bargata) var ”dangerous” och ett ”bad neighbourhood” kände vi att det var dags att gå.
Vi promenerade genom centrala Köpenhamn och pratade om skrivandet, och hur mycket vi älskar det. ÄLSKAR.
Hur. Kan. En. Stad. Vara. Såhär. Fin?
När vi gick förbi den här baren skanderade Linn över hur MYCKET HON HATAR BARER DÄR EN SKA LIGGA PÅ MARKEN, DÄR DET LIGGER SNUBBAR OCH KÄNNER SIG SOM *VÄRLDENS SKÖNASTE*. Skrattade mycket över denna plötsliga aggression.
Men tillslut kom vi fram till Kødbyen, och Bakken (där jag ju har varit förut). Klockan var typ bara nio så stämningen var rätt lugn, vilket passade oss bra för vi hade fortfarande tusen saker att prata om. Exempelvis hennes flippade utbytesår i Spanien.
Linn köpte mexikansk öl och nachos med guacamole till oss. Queen.
Somnade bredvid varandra i hotellsängen några timmar senare, och Linn skrev såhär på sin blogg: ”Either way I had a brilliant time with Flora! We didn’t shut up once in 24 hours. It wasn’t until we checked out that we realised the reason for my key not working was that we actually had two separate rooms. We had shared one without questioning it. <3”
Translation: Last week, Linn and I attended a Jane Kønig event in Copenhagen. I had a blast with Linn, and Copenhagen is just a-maze-ing.
