I lördags kväll tände jag en triljard stearinljus, poppade en kastrull popcorn och kurade upp i soffan tillsammans med Froste.
Vi tittade på Tracks som handlar om Robyn Davidson (Mia Wasikowska) som bestämmer sig för att korsa öknen på Australiens västra sida – en vandring på 3000 kilometer. Något som beräknas ta sex, sju månader.
Som sällskap har hon hunden Diggety och fyra kameler som hon själv har tränat upp.
”I’d pared my possessions down to almost nothing. I had a filthy old sarong for hot weather, and a jumper and woolly socks for cold weather. I had something to sleep on, and something to eat and drink out of. And that was all I needed. Like any journey, it’s not what you carry, but what you leave behind.”
Alla säger att det är för långt och för påfrestande för en kvinna att genomföra en så lång vandring, men hon ger sig fan på att försöka.
”In the desert time is elusive. There were days when minutes dragged on for years, and the hours stretched for eons. It felt as if I was perfectly stationary, walking in place, pushing the world around under my feet. But time moves in one direction, always forward. So I decided to keep on walking no matter what.”
För att ha råd att genomföra resan söker Robyn bidrag från National Geographic, som nappar och vill göra ett reportage om henne. Då skickas Rick (Adam Driver) ut som fotograf. Jobbiga jävla Rick.
Miljöerna i den här filmen är så förbannat vackra och antalet längre replikskiften skulle kunna räknas på två händer. Tracks är en berättelse om kärleken till djuren, till naturen, till ensamheten. Om att omfamna det oförklarliga och att våga. Jag grät så att tårarna rann.
Filmen är baserad på en sann historia, så här är Robyn och Rick i verkligheten ↑.
FLER FILMTIPS:
→ People Places Things.
→ Tre filmtips: indiekomedi, romantik och dramatik.
→ Short term 12.
→ Ett filmtips på tema spänning.
→ Life Partners.
→ I Origins.
→ Obvious Child.
Translation: Froste and I watched Tracks this weekend – a movie about a woman’s journey across the Australian dessert (based on a true story). We both loved it.
